Bild tagen i Karlstad, eventuellt vid Värmlands Hushållningssällskaps utställning i Klara 1895 och visar i så fall cafépaviljongen i Våxnäsparken. I sällskapet syns J P Nyström, ägare till orgelfabriken med samma namn.
Från 299 kr
Bilden tagen i samband med invigningen av Värmlands Hushållningssällskaps 100-årsutställning år 1903. I bakgrunden till höger skymtar ett av Karlstads första 4-våningshus, byggt av C J Wennberg AB med adress Drottninggatan 9.
Bildsvit från Alsters herrgård år 1933. Gården ägdes då av förre överläkaren Per Clarholm och vid hans död 1942 donerades den till Värmlands läns landsting och användes som konvalescenthem till 1970. Idag är den minnesgård över Gustaf Fröding.
Fr. v. revisor J A Henriksson, Östmark, folkskoll. Karl-Olof Ekwall, Ekshärad, f. stationsinspektören Nils Hultberg, Torsby, disponent Gunnar Kolthoff, Torsby, rektor Malte Eurenius, Karlstad, och Carl-Magnus Brattström, Karlstad, intendent i Värmlands Turisttrafikförbund.
Daguerreotyp en kvinna. Porträtt av Carin Carlsson, född Hansson, född i Grythyttehed, död den 2 april 1891. Karin Janssons mormor. Bilden tagen 1849 vid Loka. Gåva från fru Hildur Jansson, Stockholm, genom Värmlands museum.
Järnvägsbro över akvedukten Järnvägsbron tillhör Dal-Västra Värmlands Järnväg och byggdes klar 1925. Vägbron (Håverudsbron) är från 1987 och ersatte en äldre liknande bro från 1938 Klaff öppen för båtpassage
Personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Manlig personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Borstmakare. En tåt av hästtagel drages i sitt läge med hjälp av ett snöre. Mangskogs socken i Värmland.
"Värmland. Jösse hd. Mangskog sn. Grind, stänges genom att den rörliga käppen i midten skjutes in mellan störarna i gärdesgården."
"Påsättning av en grissula. Avser att hindra grisen från att tvinga sig igenom gärdesgård." Värmland, Jösse hd, Mangskogs sn
Nils Keyland, folklivsforskare och kulturhistoriker anställd vid Nordiska museet, sitter på en sten. Harkapot, Bjurbäcken, Mangskogs socken, Värmland.
Major Claes Adelsköld, 1824-09-07 - 1907-10-01 Sommaren 1847 arbetade Claes som biträde till kaptenen i flottans mekaniska kår K. E Norström. I samband med detta arbete blev Claes mer och mer intresserad av järnväg. Claes var ansvarig för bland de första järnvägsutbyggnader i Sverige. Den aktuella järnvägsbanan var mellan Sjön Fryken och Klarälven i Värmland. Frykstads Järnväg. Byggstart för bansträckan var 1849-05-05 och spårvidden var 1099 mm.
Teckning av Ferdinand Boberg. Värmland, Kils hd., Kils sn., Stora Kil
Teckning av Ferdinand Boberg. Värmland, Kils hd., Nedre Ulleruds sn., Deje
Skörd av havre i Bjurbäcken, Mangskogs socken, Jösse härad i Värmland.
Väggslåning av råg i Bjurbäcken, Mangskogs socken, Jösse härad i Värmland.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.