Vägstation P5, Timmele. Vy mot vägstationens huvudbyggnad med kontorsdel och förråd i markplanet. Framsidan med ingång till förråd och kontor. Mot väggen manskapsskåp för manskapets personliga utrustning och redskap. Cykelställ med cyklar. Förrådsbyggnad till vänster. Vid gavel Vid gaveln upplag av vägmärken, bland annat vägmärke "Annan fara" med tilläggstavla "Vägarbete", skottkärror.
Från 299 kr
Rycket in i lumpen 8 februari 1966 Två soldater håller på att klä på sig militärkläder inne i en lokal. En soffa och en stolar finns också inne i lokalen. I bakgrunden syns ett stort fönster. Militär utrustning ligger runtomkring på en stol, på golvet och på soffan.
Vägstation Y13, Bredbyn. Vy över vägstationen med förrådsbyggnad och huvudlängan med verkstad, kontor och garage. På garageplan sandspridare, ångpanna (trumtiningsaggregat), spetsplog, enaxlig liten släpkärra och två personbilar. Vid förrådsbyggnaden manskapsskåp för manskapets personliga utrustning och redskap. Vid förrådsbyggnadens bortre hörn bensinpump (drivmedelspump). I bakgrunden till vänster skymtar den gamla vägstationen.
Göingeflickorna 4 september 1965 På bilden i förgrunden står en liten flicka med rosett i håret. Hon är klädd i en liten jacka, byxor och skor. Hon står lutad mot väggen bakom kulisserna till en utomhusscen vid Krämaren i Örebro. I bakgrunden står teknisk utrustning med sladdar till lutade mot väggen.
Statens Järnvägar, SJ Z61 361. Lokomotor Z 61. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z61 tillverkades av Kockums och hade ungefär samma konstruktion som övriga två. Loken Z61 skilde sig utseendemässigt från Z62 och Z63. Förarhytt med utrustning.
Vy över hus i Abisko. Mitt i bild syns tvättstugan f d uthus 10 D och strax där bakom brandboden med utrustning för Abisko frivilliga (SJ) brandmän. Till höger i bild syns gamla skolans avträde som gjordes om till uthus bl a för de boende i hus 9 D (stora huset t h) som ersättning för den till tvättstuga ombyggda 10 D.
Enligt notering: "Båten göres Vårfin Mars".
Hemmesjö gamla kyrka
Bilden visar unga män i sjömanskläder som som småspringer med diverse utrustning för segling. Vissa springer i par och andra ensamma. De i par hjälps åt att bära master till segelbåtar och är placerade i förgrunden till vänster och centralt i mellangrunden. I förgrunden till höger i bild finns en man som bär livräddningsvästar. I bakgrunden ses fler utföra samma sysslor. Fonden i bilden utgörs av bastion Aurora.
Rycket in i lumpen 8 februari 1966 Fyra soldater står inne i en stor sal och klär på sig militäruniform samt militärutrustning. Soldaten längst till höger håller på och hjälper sin kamrat till vänster med att knyta fast sovsäcken ovanpå ryggsäcken. Sovsäcken är ihoprullad. Soldaten till vänster om dem håller i en påse med en sak i. På golvet står fullt med militär utrustning. Två fåtöljer, två stolar samt två fönster med gardiner kring syns i bakgrunden.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri med våg och annan utrustning. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri med utrustning. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Gunnars mor Bertha vid stickmaskinen. Bertha har skyddat tapeten mot de skador stickningen kan åstadkomma och kvällstid har hon endast en fotogenlampa som belysning. Troligen ryms maskinen i köket eftersom det hänger brickor i brickband på väggen över den. I Viskadalen, och Sjuhäradsbygden i övrigt, förekom det s k förläggarsystemet. Förläggarna köpte levererade material och utrustning till textilarbeterskorna i hemmen runtom i trakten. Förläggarna samlade sedan in de färdiga produkterna.
Utslussning av bogserbåten Rex på båtens dag, 1996
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.