Kalmar, Kvarnholmen, Kv Åldermannen 4, Norra Långgatan. Före rivningen 1956. "Sjöbringska huset". Skåp i alrotsfaner, 1700-talets början. Möbelnn fanna i huset Stortorget 38 i Kalmar, vilket dåvarande lektor Sjöbring på 1850-talet köpte av en krögaränka Lundkvist. Säljeskan förklarade att skåpet måste följa gården varför Sjöbring, gav 50:- kr för det. Sengustavianskt severingsbord i mahogny med mässingslister. Från biskopinnan Sjöbrings föräldrahem, professor C.G. Rogbergs i Uppsala.
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Warbergs mejeri AB på Prästgatan 26 i kv Guldsmeden. Byggnaden uppfördes 1883 men Nilsson var involverad i en ombyggnad 1911. Mejeripersonal står vid entrén vid ett hästekipage med vagnen full av mjölkkannor. "Mjölk Smör & Ost" annonseras på skyltfönstret. Bortom hästarna korsar Östra Långgatan och kv Bagaren skymtar tar vid. På gavelhuset ses målad reklam för Ranchs fotoatelier som ligger i kvarteret.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Elementarläroverket för flickor i Varberg uppfördes vid Östra Långgatan år 1900, mitt emot Elementarläroverket för gossar som invigdes 1894. Kvarteren kom därför att heta Flickskolan respektive Läroverket. På fotot står mörkklädda lärare och elever i olika åldrar vända mot fotografen. Alléträden och planteringarna inne på skolgården är relativt nysatta. I den låga byggnaden på gården bakom skolan låg Kunutsons Marmeladfabrik.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bebyggelsen i korsningen Torggatan-Östra Långgatan, kv Hattmakaren. I det timrade huset från 1800-talets första hälft låg under 1950-60-talen Uno Anderssons Tobaksaffär på hörnet och utmed Torggatan Lindkvists leksaksaffär. Byggnaden revs 1976. Här ses en skylt för skomakare och på vindskivan till höger står det "Guldsmed". Det högre huset till höger kallades Thorssonska huset och bör vara under uppförande när bilden togs, då det ska ha stått klart 1915.
Norra Långgatan 41. Biskopsgården. Denna byggnad som uppfördes omkring1841 ägdes och beboddes 1855-1876 av biskopen Paul Genberg. Därefter var huset bostad några år åt den geniale uppfinnaren och greven Pehr Ambjörn Sparre. Dennes son var konstnären Louis Sparre gift med friherrinnan Eva Mannerheim. konsul Oskar Kreüger och hans maka grevinnnan Ebba Sparre. De hade här sitt hem under många år. En av deras söner Henrik Kreüger föddes här den 1882-06-24. Framstående byggnadstekniker. Fil och Tekn. Doktor blev han professor och rektor vid Kungl.Tekniska Högskolan och där efter preses i Kungl Överstyrelsen för de Tekniska Högskolorna den förste innehavaren av detta ämbete.
Norra Långgatan 41. Biskopsgården. Denna byggnad som uppfördes omkring1841 ägdes och beboddes 1855-1876 av biskopen Paul Genberg. Därefter var huset bostad några år åt den geniale uppfinnaren och greven Pehr Ambjörn Sparre. Dennes son var konstnären Louis Sparre gift med friherrinnan Eva Mannerheim. konsul Oskar Kreüger och hans maka grevinnnan Ebba Sparre hade här sitt hem under många år. En av deras söner Henrik Kreüger föddes här den 1882-06-24. Framstående byggnadstekniker. Fil och Tekn. Doktor blev han professor och rektor vid Kungl.Tekniska Högskolan och där efter preses i Kungl Överstyrelsen för de Tekniska Högskolorna den förste innehavaren av detta ämbete.
Ateljéporträtt av arkitekt Frans Jacob Heilborn, Varbergs förste stadsarkitekt. Han anställdes 1864 och fick i uppdrag att rita ett nytt rådhus, eftersom det gamla hade förstörts i stadsbranden 1863. Innan han avskedades 1865 (rådhuset var klart samma år) hade han hunnit rita ett dussintal byggnader i Varberg, varav några ännu finns kvar vid Östra Vallgatan, Kungsgatan och Östra Långgatan. Han ritade även Halmstads rådhus 1863 och gamla läroverk 1869 (båda rivna). Heilborn var från Stockholm, där han utbildades vid Konstakademien 1849–1854. 1857 kom han till Göteborg och arbetade med stadsarkitekt Hans Jakob Strömberg. Några byggnader Heilborn gjorde ritningar till efter tiden i Varberg är bl a Exercishuset, Tull- och packhuset samt Lorensbergs restaurant.
Interiör från sängkammaren bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Fönstret vetter åt Östra Långgatan. Möblemang i stram senjugend. Fotot är taget på våren då det står påskliljor vasen. Rummet har en liten elektrifierad lampa som hänger från taket och en i mitten av sänggaveln. I hörnet står en spjälsäng. De fick sina två första barn här: sönerna Bo i december 1911 och Åke 1913. Möjligen kan även yngsta dottern Ulla (född 1918) ha använt sängen efter återflytten 1920.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnaderna i korsningen Torggatan-Östra Långgatan. I huset från 1876 längs Torggatan till vänster etablerade fotograf Gustaf Björkström sin fotoateljé år 1906 med bostad ovanpå. Ägare till fastigheten var sedan 1886 Charles Albert Leffler, så byggnaden kallades då Lefflerska huset. Här har fasadtextens typsnitt målats om sedan 1906, sannolikt i en renovering utförd av byggmästare Nilsson. Björkströms reklamskåp på gaveln är nedmonterat - man ser på nyansskillnaden i fasadfärgen var det suttit - vilket kan bero på att familjen lämnade bostaden 1914.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Thorssonska huset, även kallat Palma-Huset i kv Hattmakaren. Gatan till höger är Östra Långgatan söderut och de två damerna är på väg in på Kyrkogatan. Till vänster skymtar skylten till Frälsningsarmén, som hade lokaler i kv Hantverkaren mitt emot. Utmed Thorssonska huset ligger det fullt av bråte och fasaden håller på att kläs om. Uppgifter finns att byggnaden uppfördes 1915, men av bilden att döma ser det snarare ut som att en äldre byggnad, med hörntornet, har byggts på med kraftiga frontespiser till vindsvåningar.
Korsningen av Torggatan-Östra långgatan, kv Apotekaren i Varberg. "Nya Fotografi-atelieren" står det på hörnbyggnades gördelgesims. År 1906 tog fotograf Gustaf H Björkström över firman av Axel Forslund, som i sin tur varit Hilma Kuylenstiernas efterträdare. Björkström startade sin firma i Varberg i november 1906, och lät måla upp "Fotograf Björkström" istället. Fotografiet kan vara taget i samband med Björkströms övertagande. Han hyrde även bostaden på övervåningen. Dagen är solig så butikerna längs Torggatan har markiserna nere. Skylten gör reklam för AB Varbergs Glas & Bosättnigsmagasin.
Fotograf Björkströms hem i kv Gästgivaren, där de bodde 1935-1937. Troligen har någon av döttrarna en bjudning då fotot visar nio unga kvinnor vid ett dukat bord. En kamera står i högra hörnet och i taket hänger blixtskärmen, så rummet fungerade sannolikt även som ateljé. Fotografierna på väggen föreställer: överst lotsen Halldén, under till vänster Märta Björkström som barn, i mitten Folkskollärare Nilssons barn och till höger rektor de Vylder vid Katrinebergs folkhögskola. Fotografierna fungerade som en slags reklam för fotoverksamheten. De hemmagjorda blixtarna som syns i taket bestod av 5 st 1000 watts lampor. (Se även bildnr GB2_4138.) I huset hade tidigare funnits kafé Mignons bageri och apotekets laboratorium. Ateljén hade tidigare funnits i hörnhuset vid Torggatan-Östra långgatan men man flyttade 1933 till kv Gästgivaren och 1937 tillbaka till kv Apotekaren i gamla Apotekets lokaler.
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks säkerhetständstickor" Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks paraffinerade säkerhetständstickor utan svafvel och fosfor." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.