Gårdsinteriör från Platensgatan 4 i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1927.
Från 299 kr
Nygatan 16 i Linköping från gårdssidan. Ett av otaliga trähus från 1700- och 1800-talen som ännu fotoåret 1929 präglade staden.
På Charlottenborgs gavel annonseras det på tidsenligt manér. I Västerlösa likt andra småorter gällde det att ha ett brett sortiment för att inte tappa kunder till närliggande städer. Hästplogen på utedäcket understryker varuutbudet. Bilden saknar datering men kan rimligtvis härledas till handlare Folke Larsson som övertog affären efter sin fars frånfälle 1919.
Axel Sparrs speceriaffär i bostadsområdet Lindhem omkring 1915. Fotografen hade för bilden ställt sig på vad som kom att bli Duvgatan och vänt sig mot affären utmed Blomgatan, där affären bar gatunummer 8, vilket idag motsvarar Vretagatan 1 A. Huset i bakgrunden hade adress Blomgatan 10.
Bostadshus på Nelinsgatan inom kvarteret Stadsrådet i Norrköping. Byggnaden revs 1952 i samband med framväxten av Söderstaden.
Smedstorp från inkörsvägen. Torp till utgården Torpa under Bjärka Säby. Vid tiden för bilden bodde makarna Per Vilhelm Andersson och Sofia Charlotta Andersdotter på gården.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri. Uppförd under 1800-talets andra hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Bakom trädlinjen skymtar Tingslund i Gistad. Namnet härrör från tiden då byggnaden var tingshus för Åkerbo och Skärkinds härader. År 1884 ombyggdes huset så genomgripande att den närmast kan betecknas som en nybyggnation. I samband med denna inrymdes en affärslokal i markplanet.
I Ödeshög står namnet Löf för en affärsepok. Grundare var Karl Löf, som ses i dörröppningen till affären i Fridhem intill hustrun Beda Elisabeth och sonen Folke. Den sistnämnde övertog affärsrörelsen efter sin fars frånfälle 1927 och drev den framgångsrikt vidare till 1960.
Edvard Brändström i familjens våning på adressen Drottninggatan 38 i Linköping. Familjen hade inflyttat till Linköping 1896 med anledning av Edvard Brändströms utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet. Två år därefter utsågs han till regementets överste. Familjen bodde kvar i Linköping till 1906.
Vy mot Linnéskolan i Linköping. Fotografi från 1903 eller kort därefter. Skolan var vid tiden nyligen invigd och inrymde närmare 30 klassrum vid sidan av slöjdsalar och skolkök. Byggd före stadens elektrifiering var standarden emellertid enkel, vilket även gällde de sanitära utrymmena. Den lilla kvadratiska byggnaden hitom skolan utgjorde ett av skolans två avträden. Efter en eldsvåda 1923 fick skolan ett enklare uttryck. Det vita huset till vänster bar adressen Klostergatan 68 och hade stått inflyttningsklart 1903.
Interiör från Krogsfallsgården omkring 1920. Byggnaden var ursprungligen uppförd i Västra Eneby i södra Östergötland, men hade nedmonterats 1913 för ny placering i Linköpings Trädgårdsförening. Från sommaren 1916 var den öppen för allmänheten i Östergötlands museums regi.
Den fotointresserade godsägaren Magnus Trysén har efterlämnat omkring 200 fotografier som vidare skänkts Östergötlands museum. Ett flertal av dessa har han för egen hand dessutom kolorerat, vilket ger en unik trovärdighet åt miljöerna. Här ett exempel som visar en interiör, sannolikt från hans huvudgård Skönero i Tryserums socken. I soffan sitter hans mor Emilia Trysén, född Wikström.
Interiör från Nygatan 52 i Linköping. Dokumentation från 1961, då bostadshuset som synes inte längre nyttjades för någon stadigvarande logi. Ändå påtagligt nyttjad och då främst av läroverkets elever i samband med förberedelser inför den årliga Majkarnevalen. Kort efter fototillfället kom fastigheten upplysningsvis att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping och där benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Torpet Berglund, ett av mångtaliga brukningsenheter under godset Bjärka Säby. Beläget utmed vägen mot Åtvidaberg alldeles invid sockengränsen Vist-Grebo. Faktumet gör gällande att även kommungränsen Linköping-Åtvidaberg går tvärs över ställets tomt. Här dokumenterat i oktober 1921. Vid tiden beboddes torpet av skogsarbetaren Karl Alfred Johansson och dennes maka Klara Karolina Wallin.
Parti av Djurgårdsgatan i Linköping med fastigheten Djurgårdsgatan 27 centralt i bilden. Utblick norrut från gatans korsning med Träng- respektive Lasarettsgatan. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Amatörfotografen Lars Fredrik "Fritz" Lovéns fotografiska kvarlåtenskap är lyckligtvis bevarad och skänkt till Östergötlands museum. Sannolikt var det inte Lovéns tanke att hans fotografier skulle leva vidare och spridas långt efter sin död. Som ofta med en privat produktion saknar bilderna önskvärd information. Detta motiv är ett av flera exempel som svårligen låter sig lokaliseras. Lyckligtvis finns hängivna lokalhistoriker till vår hjälp och den nu kända miljön kan presenteras som trädgårdsinteriör från Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret var redan tidigare givet, 1929. Gårdens gatuhus utmed Ågatan kom att nedmonteras 1949 och bli första hus att uppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Bildens enklare byggnader låg i trädgården och kom att behandlas mindre pietetsfullt och revs i det beskrivna sammanhanget. Huset med brokig fasad bar upplysningsvis en spännande historia nära förbunden med nykterhetsrörelsens tidiga historia i Linköping.
Otto Johanssons handelsbod i Östra Tollstad var från 1903 inrymd i lägenheten Fridensborg på Fröstads ägor. Rimligtvis är det handlaren själv vi ser på trappan med sina två överlevande barn.
Hargs gård ligger vackert belägen vid södra änden av Hargsjön strax norr om Kisa samhälle. Huvudbyggnaden uppfördes 1832 av major Samuel Leonhard Lindgren som ärvt gården av sin svärfar. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Bergslagsgatan 57 i kvarteret Beckershov, Norrköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.