Anna-Lisa Danielsson (född Kristoffersson) som nyfödd, midsommardagen 1925. Kajsa Persson, en faster till den nyblivna modern, håller Anna-Lisa i knät. Mamman, Maria Jakobsson dog 11 dagar efter förlossningen vid 26 års ålder. Anna-Lisa var hennes första och enda barn. När pappa Kristoffer Svensson blev änkling stannade hans bror Elias och systern Anna kvar på gården. Hos dessa tre växte Anna-Lisa upp. Faster Anna blev hennes mamma och hon var jättefin! Dessutom tog syskonen till sig Ture, en kusin till Anna-Lisa. Även han blev moderlös kort efter födelsen.
Från 299 kr
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Murbergskyrkan. Kyrkan byggdes 1925-29 och är en rekonstruerad norrländsk medeltidskyrka. Som förebilder användes medeltidskyrkorna i Hackås Jämtland och i Ramsele Ångermanland. Interiört är kyrkan dekorerad med kalkmålningar. Motiven är lånade från väggmålningar i flera olika kyrkor. Inredningen kommer från olika församlingar i Medelpad och Ångermanland. Brudbänken från 1765 är snidad av en av de mer kända bygdekonstnärer, Pehr Pehrsson från Käxed. Kyrkogården omges av en bogårdsmur med två stegportar vilka är kopierade från Trönö kyrka i Hälsingland.På kyrkogården vilar museets grundare Theodor Hellman och hans hustru Vendela
"Alpha" fd. "Fyris". Båten var känd i Härnösand som FYRIS innan den såldes till Norge och döptes till ALPHA. Återköptes till Sverige igen den 4 juni 1907 av Ådalens Arbetarföreningars Ångbåts AB U.p.a, Härnösand för 30.000 Nkr och insattes på Ångermanälven för att konkurrera med "kapitalistbåtarna". Bolaget trädde dock i likvidation samma år, och båten såldes på exekutiv auktion på Frånö Gästgifveri den 31 mars 1908. Ägare blev då Carl Modig, Härnösand och Modigs sterbhus såld båten vidare till Hans Hamberg, Härnösand den 15 mars 1910. Blev bogserbåt med namnet HERKULES.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Murbergskyrkan. Kyrkan byggdes 1925-29 och är en rekonstruerad norrländsk medeltidskyrka. Som förebilder användes medeltidskyrkorna i Hackås Jämtland och i Ramsele Ångermanland. Interiört är kyrkan dekorerad med kalkmålningar. Motiven är lånade från väggmålningar i flera olika kyrkor. Inredningen kommer från olika församlingar i Medelpad och Ångermanland. Brudbänken från 1765 är snidad av en av de mer kända bygdekonstnärer, Pehr Pehrsson från Käxed. Kyrkogården omges av en bogårdsmur med två stegportar vilka är kopierade från Trönö kyrka i Hälsingland. På kyrkogården vilar museets grundare Theodor Hellman och hans hustru Vendela
Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
'Landmollusker från Celebes insamlade av Walter Kaudern under hans expedition 1916-1920, bestämda av Nils Odhner: :: Nr 5) Vitrinoconus altus n. sp. X 3,5? :: Nr 16) Obba celebensis n. sp. Nat. Gr. ? :: Nr 17) Obba celebensis n. sp. Nat. Gr. ? :: Nr 18) Obba celebensis n. sp. Nat. Gr. ? :: Nr 19) Obba celebensis n. sp. Nat. Gr. ? :: Nr 20) Obba celebensis n. sp. Nat. Gr. ? :: Nr 21) Hesta bandermi n. pp. Nat. Gr.? :: Nr 22) Hesta bandermi n. pp. Nat. Gr.? :: Nr 23) Hesta bandermi n. pp. Nat. Gr.? :: :: :: :: Se även fotonr. 7010:2.'
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Småland. S. Möre hd. Torsås sn. ""Fisk Sven", inhyseshjon hos torparen förre byskräddaren Peter Månsson i Flytorpet under Oxlehall i Torsås socken, Kalmar län. Hans rätta namn är Sven Petersson. Har i flera år "Tjänat båtsman" och bott i en båtsmansstuga i Oxlehalls by. Gammal och orkeslös förmådde han ej hålla stugan vid makt utan den fick förfalla och blef obeboelig. Då förbarmade sig den ofannämnde Peter Månsson och lät honom taga köket i sin stuga i besittning. Ända tills sista tiden har han lifnärt sig med fiske. Nu måste han lefva på den allmänna barmhertighetens hårda bröd." Foto d. 4 juli 1904 af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T.F. Fot. Stipendium 1904 E.U. 12294
Tavlan innehåller ett diplom som den turkiske sultanen Abdul Hamids ska ha överlämnat till musikkonstapel Ernst Petterson, tillhörande korvetten Frejas musiksextett som blåste musiknummer för sultanen vid långresan 1890-91. Översättning: "Ottoman, som är angelägen om att hans land skall leva i välgång och lycka, vill belöna dem, som tjänat staten och mänskligheten inom åkerbrukets, industriens och konstens områden, och han vill den 24 februari 1891 ge medalj av tjänsteklass, silverklassen, åt en viss Pettersson, medlem av korvetten Frejas blåsorkester, som tillhör den svensk-norska staten."
Kyrkogård, gravsten. Änkefru Bergöö. Bilden föreställer Hilda Bergöös föräldrars gravsten. Lars Sahlqvist (1809-1862) var handlare i Örebro och dog i Örebro 1862. Hans hustru Maria Christina Sahlqvist, född Stenström, (Maja Stina, 1812-1898), levde sedan i Hallsberg hos Bergöös tills 1898. Gravstenen finns på Nikolai kyrkogård/Södra kyrkogården i Örebro. Enligt Örebro kyrkogårdsförvaltning är gravstenen en sk blivande kulturgrav, dvs den kommer att stå kvar och gravplatsen ska ej återupplåtas till någon annan utan det är Örebro kyrkogårdsförvaltning som äger den. Gravplatsnumret är kvarter B nr 96.
Porträtt av guldsmedsmästaren Carl Magnus Barkander. Född i Stockholm 1788 inflyttade han till Linköping 1820. Gift 1835 med Lovisa Charlotta Liedström. Äktenskapet blev kort. Makan avled redan 1839 i lungsot. Två söner hade äktenskapet hunnit med, Carl Petter och Edvard Hjalmar. Den sistnämnde avled dock som spädbarn kort efter moderns bortgång. Guldsmeden och hans överlevande son kom att bo tillsammans fram till den yngres flytt till Stockholm 1869. Efter att ha verkat på åtminstone två adresser i staden, etablerade Carl Magnus 1855 en verkstad i S:t Lars kvarter 79. Här var han verksam till sin död 1876.
Enligt påskrift porträtt av husföreståndarinnan Karin Karlsson. Född i Agunnaryd socken och där uppvuxen under knappa förhållanden kom hon tidigt i pigtjänst. I början av 1890-talet kom hon i arbete på gården Vedåsa Liden i socknens södra delar. På samma ställe var apotekaren Gustaf Wilhelm Tisell hyresgäst och när denne efter att ha blivit änkling flyttade till Linköping följde Karin med som hans husa. Som sådan kom hon att fungera under apotekarens följande och sista 15 år. Därefter fortsatte Karin sitt liv i Linköping som hembiträde och liknande arbeten fram till sin död som ogift 1932.
Från Hotellviken, Saltsjöbaden september 1946. Den damsegling som omtalas i baksidesanteckningen ägde rum 7 september. Anteckningen "Seglade för SSK eller Sthlms Starbåtsflottiljen" syftar på Bengt Melin, som var medlem av Stockholms Segel Klubb, hans hustru Inger seglade för Stockholms Segel Sällskap (KSSS årsbok 1947 s 222). I seglingsprotokollet anges fru Bengt Melins namn som Inga, men Melins svåger, tillika SSHM-medarbetaren Folke Sjödin, som gjort anteckningen, har uppgivit hennes namn som Inger. Jfr Fo157054 och -055 i KSSS-samlingen. Fotografiet återgivet i Till Rors årg. XII (1946) nr 37 s 11.
Det andra vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: "... snart ska jag förklara min dristighet. Allt sedan 15 år tillbaka bekannt med eder Olof, reste jag vid hans ankomst till B. Aires dit för att få se gamla vännen innan affärden till så farliga och sydliga farvatten (i detta fall kan man ju nästa säga isvatten). Gamla minnen uppradades (?) och hvad passerat under de förflutna åren omtalades äfven. Det är ju då intet under att också Ni fru Gyldén blev vårt samtalsämne och att jag efter att [] haft det nöjet att se edert fotografi förklarade att det var mig obegripligt att med en"
Matta. Fotografens ant: Mattfabriken. Den 29 december 1897 konstruerades Karlstads Spinneri & Väveri AB. Till en början var fabrikationen av ganska liten omfattning men företaget utvecklades märkbart. Efter G. A Devolds död 1916 blev direktör Lundborg ensam innehavare av aktiemajoriteten. 1920 härjades företaget av en stor brand. Återuppbyggandet av företaget kom igång omgående efter branden och fick då en fullt moderna och ändamålsenliga lokaler. 1926 avled direktör Lundborg och året därpå inköptes sterbhusets aktiemajoritet av direktör Sigurd Brag från Kinna. Under hans ledning moderniserades fabriken ytterligare och ett flertal nya artiklar upptogs för tillverkning. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Man vid skrivbord. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.