Kastanjen stod i blom och sommaren för dörren. Kanske var det skäl nog för den fotointresserade Fritz Lovén att frysa stunden från ett fönster i bostaden. Resultatet blev en vy över gården till Kungsgatan 35 och i motivets förlängning Kungsgatan 37. I fonden Linköpings vid tiden nya teaterbyggnad, invigd 1903, vilket ger fotografiet en bortre datering.
Från 299 kr
Från Domkyrkosysslomansgården i Linköping i en uppskattad tid vid förra seklets början. En domkyrkosyssloman var i regel prästvigd och hade vid sidan av prästtjänsten ansvar för domkyrkans fastigheter, ekonomi, förvaltning och vård. Vid tiden för bilden, och med råge, innehade Olof Nordsjö tjänsten i Linköpings stift. Född skåning gavs han tjänsten 1882, ännu inte fyllda 30 år, och innehade den till sin död 1937.
Frimurarehotellets höga gavel placerar den klent beskrivna bilden otvetydigt i Linköping. Den enda möjliga vinkeln placerar fotografen på gården till Ljungstedtska skolan med blicken vänd mot norr. Hotellet stod klart 1912 och fotografiets karaktär i övrigt ger en fototid till omkring 1915-1920. Sannolik fotograf var Lars Fredrik Lovén.
Den 10 maj 1945 anlände 1600 tyska soldater till Kalmar från det sista brohuvudet i Lettland. Soldaterna var i god kondition och inkvarterades i tältläger på Kullö. En hade dock blindtarmsinflammation och togs om hand på beredskapssjukhuset. Efter några veckor överfördes de tyska soldaterna till Ränneslätt i Eksjö. I Walter Olsons journal står namnet Fuchs ifrån beredskapssjukhuset i Kalmar registrerat.
Sockenskräddaren Carl Johan Svensson (Fagerdahl) i Lundby, Valinge socken. Fotot är taget på 1860-talet av av okänd fotograf (detta är ett reprofoto) då Carl Johan var 40-50 år. Till fotografiet hör också ett brev, daterat den 20 december 1877, till dottern Anna Olivia som 17 år gammal flyttat till Släps sn.
Kvarteret Eddan i Linköping har omgestaltats upprepade gånger under en relativt kort tidsrymd. Länge stadens bussterminal och därefter en lång tid som parkeringsplats. Under vårt sekel har ytan givit utrymme för ny bostadsbebyggelse. Före dessa omdaningar var kvarteret fyllt med främst träkåkar. Dåvarande Djurgårdsgatan 5 exemplifierar väl områdets karaktär.
Ungdomsporträtt av Hilda Davidsson, Linköping. I hennes fall kunde det olyckligtvis inte annat bli. Redan vid 27 års ålder insomnade hon stilla och lungt i sviterna av maginflammation. I livet var hon dotter till klensmedsmästaren Nils Davidsson och makan Brita Christina. Foto omkring 1865.
Linköpings länslasarett från en sällan fotograferad vinkel. Anläggningen invigdes år 1895 med drygt 100 vårdplatser. För ritningarna stod Axel Kumlien (1833-1913) som legat bakom en rad sjukhusbyggnader i landet. Han var således väl skickad för uppdraget och hade även lyckan att verka i en tid man ansågs sig ha råd att kräva arkitektoniska värden. Bild från omkring 1910.
Fotografens position vid utsiktstornet Belvederen var väl vald för en vy mot Kanberget. Fotografiet är daterat den 22 september 1910 och i det unga seklet hade redan Linköpings nya epidemisjukhus, barnbördshus och vattentorn hunnit att uppföras på bergets krön. Väl värda att föreviga vid tiden. Husraden i bildens mellangrund kantar Djurgårdsgatan.
Utmed Hamngatan i höjd med Stångs kvarn låg tills den revs denna påkostade villa. Husets huvudfasad var vänd mot Kungsgatan och fastigheten bar adressen Kungsgatan 4. Fotoåret 1972 anlöpte Kungsgatan ännu mot Hamngatan, men den ordningen kom under decenniet att upphöra. I sammanhanget revs huset för att ge plats för dagens huslänga Kungsgatan 1-4.
Efter rivningsbeslut i området utmed Repslagaregatan i Linköping genomförde Östergötlands museum en dokumentation av miljön. Bland flera fastigheter fotograferades Repslagaregatan 13. Rimligtvis var huset hotat vid tiden men det står lyckligtvis alltjämt kvar och dessutom i ett välvårdat skick. Foto 1972.
Förre sjökaptenen och modellbyggaren Carl G. Wallin, Svanshall, Jonstorp, framför däckshuset till Ribersborg i Svanshall, ortens museum. Carl G. Wallins bror, Axel Wallin, var mångårig medarbetare till SU (Sjöhistoriska undersökningar) se SU 1962:25-33, Refoto SSHM 1967. Skåne, Malmöhus län, Jonstorps socken, Svanshall.
Stångåstadens vd Nils Danielsson med modellen över bebyggelsen i Drottninggatsbacken. Danielsson var bolagets förste direktör. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Alice Babs uppträder i Sporthallen i februari 1956. Östgötens rubrik var Babs-Succé. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Johannes Zanders T-Ford på ängen vid Kappemåla Göl. På bilden Johannes Zanders barn: 1 Greta Alexandersson 2 Alva "." 3 Erik "." 4 Birger "." 5 Artur "." 6 Bertil "." 7 Gärda "." 8Hugo "." Johannes var sån till skräddaremästare Zander och hade 11 syskon. Bilden publicerad i Gunnar Reinius bok: Bilder från barndomen, Prisma förlag 1986. Enl. löfte / C.O.
Antagligen tjänstemän på banken Södra Sverige, före detta Kalmar Enskilda Bank. Under andra halvan av 1800-talet kunde kvinnor ta plats i affärer och på kontor. Detta var inte okontroversiellt då de oftast arbetade för betydligt lägre lön än män. se t ex Ulla Wikanders text http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/historik/
Kalmar, Kvarnholmen, Kv Åldermannen 4, Norra Långgatan. Före rivningen 1956. "Sjöbringska huset". Porträtt. Talmannen i bondeståndet Nils Persson i Ringstorp, född 1798 i Hornaryd, död 1871 i Ringstorp. Talmanskedjan om halsen. Nils persson var systerson till professor Per Sjöbring i Uppsala, vilket namn hans son sedermera biskopen i kalmar, Pher Sjöbring, upptog.
Brännarhallen på Kalmar varv. Brännarhallen var precis invigd då fotot togs. Där bereddes bordläggningsplåtar till nybyggen, med hjälp av stora, självgående skärbrännare. Efter det att Kalmar varv lagts ned, hamnade byggnaden först på före detta KVAB (Adtranz och Bombardier), och efter deras nedläggning 2005, började den användas som bollhall.
Synagogan var fram till 1930 inrymd i Kv Krögaren 3, Södra Långgatan 48. Den låg i övervåningen, den reveterade byggnaden med gaveln mot gatan. Numera är byggnaden bostadshus. Inventarierna skänktes av den judiska församlingen till en synagoga på Västbanken, men vissa föremål överläts till Kalmar läns museum.
Johanssons Pensionat i mars 1963 på Storgatan 43-46. Pensionatet ansågs vara länets bästa och bililgaste. Middag plus två olika varmrätter och efterrätt och kaffe för 4,25 kr inklusive servering år 1962-1963. En normal arbetarlön vid den tiden var 1500:- per månad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.