Fanns det inget bättre sätt? Det sägs att museets flaggstång var Linköpings högsta (24 meter) innan den kapades något. Om det är med sanningen överensstämmande har inte kontrollerats för denna uppgift. Oavsett krävde ommålningen av den resta stången goda nerver. Foto 1955.
Från 299 kr
Stadsdelen Hejdegårdens norra område började bebyggas vid det sena 1800-talet. Linköpings stad hade tills då bebyggelsemässigt gjort halt mot Tinnebäckens flöde men det ökade befolkningstrycket gjorde en expansion söderut nödvändig. Bildens husrader utmed Gripgatan uppfördes på det gamla jordbruksområdet Tinnerbäckslyckorna. I stadens randområden var bostadsstandarden generellt enkel men gav husrum och då främst för den egendomslösa samhällsklassen.
Nedslag i kvarteret Blandaren i Linköping 1965. Från auktionshallen på Kungsgatan 29 drev Stilbo sin högstbjudande försäljning. Vid tiden för bilden var verksamheten emellertid på upphällning. Området stod inför sanering och auktionsföretaget skulle flytta sin verksamhet ett stycke längre upp på gatan, till Kungsgatan 26.
Vaktmästare Gustaf Lindqvist vakar myndigt över utställningarna vid Östergötlands museum. Fotoåret 1922 var även detsamma som museet flyttade in i den så kallade Hypoteksgården vid Platensgatan. De nya lokalernas rymd förbättrade avsevärt situationen för personalen, samlingarna och dess exponering. I stunden blickar Lindqvist ut över 1700-talsrummet.
Efter tävlingarna följde en bankett på restaurang Gillet. De båda ungerskorna Gabriella Barcsi t v och Maria Nemeth erhöll priser för sina insatser i bordtennis. Barcsi vann singeltiteln och båda vann damdubbeln. Nemeth var dessutom med och vann titeln i mixed dubbel.
Utrymningen flyter fint, mycket tack vare att varje våningsplan är indelat i fyra sektioner med var sin utgång. På den i förväg bestämda återsamlingsplatsen ges senare vidare instruktioner. En väktare från AB Svensk Nattvakt har kontakt med en kollega via kommunikationsradio.
Utrymningsövning, den första i fredstid, i Postgirohuset, Klara Norra Kyrkogata, arrangerad av AB Svensk Nattvakt och Postbankens Intendenturavdelning den 22 november 1967. Utrymningen flyter fint tack vare att varje våningsplan är indelat i fyra sektioner, med var sin utgång. På den i förväg bestämda återsamlingsplatsen ges senare vidare instruktioner.
Byggnadsinventering juni 1974, bostadshus med fasad mot Storgatan - Proviantgatan. Bredvid detta hus på Storgatan låg ett mindre hus som ägaren ville rusta. Då rumshöjden i detta hus var under 1,90 beviljades inte bygglov utan det revs och ett nytt, snarlikt, hus uppfördes. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1974 och skänkta till länsmuseet.
Johanssons Pensionat i mars 1963 på Storgatan 43-46. Pensionatet ansågs vara länets bästa och bililgaste. Middag plus två olika varmrätter och efterrätt och kaffe för 4,25 kr inklusive servering år 1962-1963. En normal arbetarlön vid den tiden var 1500:- per månad.
Ångkvarnen och Riskvarnen vid Elevatorkajen i Kalmar. Kalmar ångkvarn grundades 1847. Kvarnen var 1896 den största privatägda kvarnen i Skandinavien. Den 6:e juli 1935 brann Ångkvarnen. Målaren Karl Ture Magnusson dömdes för att ha brutit mot brandförordningen och dömdes till skadestånd ett miljonbelopp till försäkringsbolagen. Han hade slängt en trasselsudd indrängt i linolja i soporna som hade självantänts.
Det stod överraskande länge, det alltmer bedagade gatuhuset till fastigheten Platensgatan 5 i Linköping. En gång i tiden var stadens arbetsförmedling inrymd i huset. Därefter har en rad affärsidgare dragit nytta av husets relativt centrala läget och som synes även följt med i tiden. Foto 1987.
Bild ur serie av antikvariska dokumentation av Ågatan 57 i Linköping, den så kallade Huitfeltska gården. Undersökningen var särskild så till vida att gårdens hus inte stod inför rivning utan skulle nedmonteras för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Här gatuhuset från gårdssidan. Foto 1950.
Finbesök på Smedstorp hösten 1946. Vallastyrelsens Lennart Sjöberg och Ebbe Johnson i samtal med Selma Carlsson i dubbelgårdens A-lott. Sällskapet står samlad vid gårdens ålderdomliga visthusbod som var aktuell för flytt till Valla i Linköping. Så blev inte fallet. Gården blev i helhet skyddad och står intakt behållen på plats.
Grabbars lek kan som bekant drivas för långt men den här scenen var förhoppningsvis säkrad. Och inte skedde den heller i lönndom, ty bakom kameran stod sannolikt pojkarnas far, den fotointresserade lektoren Per Ivar Kindvall. Sönerna Ivar och Henrik framför porten till familjens hem längs Linnégatan i Kalmar.
Nedslag i Linköping 1927 där S:t Lars församlings gamla komministerboställe ännu var i bruk. Året därpå skulle staden köpa tomten och efterhand kom huset att stå i vägen för Postverkets expansion. Modemagasinets verksamhet i byggnaden har inte följts för denna presentation.
Mellan vad som kan kallas Odd Fellows hus och Linköpings posthus låg tills det revs under 1930-talet S:t Lars församlings gamla komministergård. Med tiden hindrade huset en önskad breddning av S:t Larsgatan, vid sidan av Postverkets vilja till utbyggnad. Fotoåret 1927 var byggnaden ännu i bruk som komministerbostad i husets övre våning och affärsverksamhet i gatuplanet för Linköpings Nya Hattfabriks Modemagasin.
Kamerahuset läckte ljus vid fototillfället men bilden var vid tiden väl värd att ta. Ågatan 1950, österut i höjd med Huitfeltska gårdens träkropp. Inom kort skulle bildens miljö inte längre vara möjlig att fånga. Nämnda Huitfeltska nedmonterades fotoåret för flytt till Gamla Linköping och övrig bebyggelse revs kort därpå.
Vägdistriktet med chauffören Ruben Kullbohr i kast med att sladda ett avsnitt av Ydres många grusvägar. På sin färd stötte han på fotografen Hultgren och klev ut för att hälsa. Resultatet blev en förträfflig bild. Kullbohr var hemmahörande i Tallgården, Sund socken. Bilden är odaterad men bär 1940-talets prägel.
Den nödtorftigt underhållna enkelstuga Källsäter i Slaka var bebodd alldeles inpå bildens tillkomst 1950. Anna Matilda Rosengren hade tillsammans med make och tre söner tagit stugan i besittning 1913. Några fler barn skulle inte komma men samma år tog paret till sig en fosterdotter vars far gått bort. Anna Matilda avled som änka i mars 1949.
Vattengatan i Linköping gör efter områdets omdaning inte mycket väsen. Stråkets betydelse var dock stor i äldre tider. Anlagd under 1700-talet för bekväm hämtning av livgivande vatten ur Stångån. Den större Nygatan hindrades länge att nå vattnet, varför Vattengatan drogs söder om det blockerade kronobränneriet. Här en del av gatans norra sida 1950.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.