Man hade det till synes idylliskt i Sjöbacka den här dagen då fotograf Didrik von Essen kom på besök. Sannolikt var han väntad, möjligtvis beställd och med ett hastigt arrangemang skapades ett harmoniska ögonblick. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
Från 299 kr
Interiör från Åttingstugan, egentligen Eggebynäs Lillgård, under Brokind.
Vy mot Ågatan 57 (Huitfeltska gården) i Linköping. Uppkallad efter läkaren Åke Huitfeldt som från 1860 var ägare till gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
När laga skifte förättades i byn Skog 1869 belades Norrgården med så kallad utflyttningsskyldighet. Gårdens nya läge koncenterades till marken mot Stångån och på höjden öster om landsvägen uppfördes den nya mangården och erforderliga ekonomibyggnader. Hösten 1921 dokumenterades gården genom detta fotografi beställt av ägaren Oscar Ekman till Bjärka Säby.
Viby Löneboställe 1939. Gården ägdes ännu vid tiden för bilden av pastoratet och hade tidigare fungerat som socknens komministergård, men var sedan omkring 1915 utarrenderad.
I Ödeshög står namnet Löf för en affärsepok. Grundare var Karl Löf, som här ses i trädgården till affären i Fridhem. Ungdomarna är rimligtvis barnen Ingeborg och Folke.
Vinterbild från Djurgårdsgatan i Linköping. I blickfånget den vid tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Bakom grenverket skymtar Wallenbergska gården. Den uppfördes som Åmanska gården omkring 1830 och var då placerad precis utanför Linköpings stadsgräns. För att införliva fastigheten med staden flyttade man sonika gränsen något söderut, bortom det vackra tvåvåningshuset, som därmed länge kom att bli stadens sydligaste gård. I sammanhanget bör nämnas den lilla föga uppmärksammade sten som ännu står på platsen invid Djurgårdsgatan med inskften; "Stadens gräns till år 1911". Stenen minner om den påtalade stadsgräns som fram till 1911 löpte mellan Linköpings stad och landsförsamlingen Sankt Lars.
Det gamla häradshövdingebostället Normlösa Bredgård från trädgårdssidan. Vid tiden för bilden genomgick bostaden synbarligen viss renovering.
Verksgatan i Åtvidaberg omkring förra sekelskiftet. Repro av bild där originalet kan antas bära Åtvidabergsfotografen Johan Emanuel Thorins hand.
Porträtt av Åke Hoff omkring 1910. Son till sadelmakare Carl Johan Hoff och dennes maka Amalia Albertina Karlsdotter. Rimligtvis är bilden tagen i hans barndomshem vid Storgatan i Örebro.
Björnåkra som begrepp är knappast bekant för dagens Linköpingsbor. Men några hus står ännu i skrivande stund kvar i det lilla villaområdet mellan järnvägen och Norrköpingsvägen vid stadens utfart i öster. Odaterad bild från omkring 1915.
Lövingsborg har haft sitt läge strax norr om byn Skog sedan snickaren Per Oscar Svanström lät uppföra huset 1866. Själv flyttade han kort därefter och den familj som fram till fototillfället främst verkat på platsen var arbetaren Karl August Johansson och dennes maka Axelina Maria Karlsson. Redan år 1889 hade de flyttat in och nu skrev man 1921. I själva verket kom det att bo i Lövingsborg nästan lika lång tid därefter. Först år 1949 vek krafterna för Axelina Maria och hon flyttade in på ålderdomshemmet tvärs över landsvägen från bostaden. Maken Karl August gick bort året därpå, fortfarande skriven i Lövingsborg.
Levanderska gården i Skänninge som den tog sig 1952. Efter fototillfället har större butiksfönster tagits upp i gatuhusets fasad, vilket förändrat byggnadens karaktär.
Interiör från Karlshov i Älvestad. Odaterat fotografi från grosshandlare August Fredholms ägoperiod. Sannolikt närmare bestämt tillkommen i samband med fotografens besök av godset i samband med grosshandlarens dotter Ingrids vigsel 1896.
Den karakteristiska mangårdsbyggnaden till Tunarp i Västra Ryds sn. Från 1890 ägd av familjen Ydrén. Vid tiden för bilden arrenderades gården av nämndeman Martin Emanuel Karlsson och dennes hustru Anna Lydia Elisabet, född Gustafsson.
Gårdshuset till Brittenborgs skola har i tider brukats som skollokal som komplement till det egentliga skolhuset. Foto 1967, en tid före rivning.
Motiv utan besked ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling. Byggnaden igenkänns som Svintuna, Kolmårdens ålderdomshem. Hemmet uppfördes 1929, således efter den tillskrivna fotografens död 1922. Vi har att förbise detta faktum och trots oklarheten finna glädje i den förträffliga dokumentationen av byggnaden från tiden då den var relativt ny.
Bomanstorp, ibland Bomanstorpet, beläget ett stycke sydost räknat från godset Bjärka Säby. Ännu vid fototillfället 1923 till synes en fungerande brukningsenhet som torp under godset. Vid tiden beboddes det av nyblivna änkan Amanda Kristina Petersson med sönerna Martin Efraim och Oskar Fredrik.
Kolorerad återgivning av huvudbyggnaden till Brantsbo i Tryserums socken. Gården var till 1900-talets första år del i släkten Tryséns stora godsinnehav. På bänken sitter änkefru Emilia Trysén, som några år runt förra sekelskiftet valde Brantsbo för sitt egna boende. Bilden inklusive koloreringen har hennes son Magnus Trysén som upphovsman.
Parti av Barnhemsgatan i Linköping som den tog sig ut fotoåret 1955. Närmast Barnhemsgatan 12. Vy mot norr.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.