Sommarvillan Åhyddan nära Stångåns utlopp i sjön Roxen. Uppförd av järnhandlare Mauritz Hydén i början av 1870-talet. Vid tiden för bilden skrev man år 1898 och tidningen Östgötens redaktör Isidor Kjellberg hade varit ställets ägare en längre tid. Enligt en påskrift ser vi honom på bryggan invid sonen Emil. Samma källa uppger att vi på verandan skymtar hushållerskan Christina Andersson.
Från 299 kr
Barnhemsgatan 20 i Linköping tillhör fastigheten Rosenborg och fungerade i äldre tid som lokal för beredning av charkvaror. Bakom rörelsen stod fläskhandlare Johan Fredrik Banck. Sonen Per Oskar kom senare att förena sig med slaktaren Nils Johan Nilson och bilda det framgångsrika charkuteriföretaget Banck & Nilson.
Follingegatan i Skänninge löper från Vårfrukyrkan i sydvästlig riktning tills den når Bjälbogatan. Den har uppenbarligen gamla anor. Nämnd i ett köpebrev redan år 1407, då under namnet "Falingisgatu". Bebyggelsen utmed den lite krokiga gatan har naturligtvis bytts ut sedan dess men påfallande många hus från 1700- och 1800-talen är bevarade. Follingegatan 20 är i skrivande stund ett av exemplen, även om den vackra putsfasaden senare täckts med panel. Här dokumenterad 1952.
Hunnebergsgatan 28 i Linköping. Lågt, reveterat och spritputsat timmerhus från 1700-talet. Enligt traditionen en av stadens fyra tullar. Byggnaden vänder gaveln mot gatan. På gaveln finns bevarat en anordning som kan ha samband med den forna tullbommen.
Bostadshus på Nelinsgatan inom kvarteret Stadsrådet i Norrköping. Byggnaden revs 1952 i samband med framväxten av Söderstaden.
Gårdsinteriör från Ågatan 53 i Linköping. Till vänster skymtar Platensgatan 4. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1927.
Delvis kolorerat vykort med motiv av John Trosells diverseaffär i Skärkind. Kortet saknar datering men kan låsas till Troells period som innehavare mellan åren 1921-1924.
Interiör från Nygatan 52 i Linköping. Dokumentation från 1961, då bostadshuset som synes inte längre nyttjades för någon stadigvarande logi. Ändå påtagligt nyttjad och då främst av läroverkets elever i samband med förberedelser inför den årliga Majkarnevalen. Kort efter fototillfället kom fastigheten upplysningsvis att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping och där benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Sjövalla i Vårdsnäs en sommarsdag 1902. Den till synes pastorala idyllen understryks av det faktum att stugan låg på den jord socknens kyrkoherde disponerade. Oaktat detta var nog slitet på de små tegarna detsamma. Vid tiden för bilden bodde här makarna Emil Ludvig Berglund och Emma Christina Persdotter. Hon var född här och länge hemmadotter som såg ut att ha hamnat på glasberget. 40 år fyllda hade hon mött sin blivande make och nu hade paret två döttrar. I hushållet logerade även före detta småskollärarinnan Kristina Charlotta Bong. Sannolikt är det några av de beskrivna personerna vi skymtar i bilden. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Djurgårdsgatan 25 i Linköping. Huset uppfördes några år in på förra seklet genom spannmålshandlare Allséns försorg. Här dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Parti av Föreningsgatan i Linköping med blicken vänd mot gatans udda husnummer med början vid Föreningsgatan 5. Vid gatans krön korsar Lindhultsgatan och bortom synfältet Magistratsgatan, Karlbergsgatan och slutligen Skyttegatan i bildens fond. I vinkelställd riktning begränsades området av Djurgårdsgatan och Stolplyckegatan utmed Magistratshagen. Bostadsområdet hade vuxit fram från omkring förra sekelskiftet och låg till en början utanför stadens regelverk. Bostädernas standard var generellt låg. "Tak över huvud" och låga hyror var för flertalet av överskuggande betydelse i tidens omfattande bostadsbrist. Nu, 1968, hade de flesta husen dessutom förfallit och området belastades med ett allt sämre rykte.
Gårdsinteriör från Nygatan 22 i Linköping. Miljön dokumenterad av Östergötlands museum 1929. Vy från sydväst.
Länge drev driftiga handlare handelsbod i anslutning till Tjugby mellangård i Heda. Den något oskarpa bilden visar hur miljön tog sig ut omkring 1925.
Från Stationsgatan (senare Norra Promenaden) i Norrköping omkring förra sekelskiftet. "Oxvalla slott", som hörnfastigheten stundom benämndes vid tiden, uppfördes under 1800-talets sista år.
En kort tid hade man om man önskade fri sikt mot Neumanska huset och det väsentligt yngre Folkets hus. Det var de omfattande rivningarna i kvarteret Ambrosia 1966 som möjliggjorde synen. Året därpå skulle det äldre huset rivas och vyn försvinna. I än högre grad när det sociala nämndhuset var byggt på det avbanade området i bildens förgrund.
Under åren 1914-1915 uppfördes den pampiga Kanikegården utmed Kungsvägen i Mjölby. För komplexets ritningar stod linköpingsarkitekten Axel Brunskog. Huset sägs ha kostat en miljon kronor att bygga och har därför i folkmun fått namnet "Miljonhuset". Här en odaterad vy från söder omkring år 1930. Notera portlidret under burspråket som tills det byggdes igen utgjorde en av två passager till den bakomliggande kvarnen.
Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Byggnaden uppfördes 1892-95 efter ritningar av Frans A Påhlman. Den lägre byggnaden till höger byggdes som personalbostäder för SJ. Bild från omkring 1895.
Tidig vår i Sandvik 1898. Fotografen har ställt upp sin kamera på landsvägen utmed sjön Roxens norra strand, vänt linsen västerut och förevigat miljön kring Lilla Sandvik, vars bostadshus vi ser till vänster. Vid tiden för bilden hade slaktaren Carl August Johansson köpt det lilla lantbruket och möjligtvis är det honom vi ser på vägen.
Louise (Lovisa) von Rosen i hemmet vid Repslagaregatan i Linköping. Kärleksfullt porträtterad omkring 1895 av då översten Fritz Lovén. Louise var född i Stockholm men uppvuxen i föräldrarnas gods Ekhovs säteri strax norr om södermanländska Björnlunda. Efter att fadern blivit civil och erbjudits skilda tjänster i Stockholm flyttade familjen åter till huvudstaden och där träffade Louise sin blivande make i Lars Fredrik "Fritz" Lovén. Vid tiden för bilden hade de varit gifta i dryga 20 år och varit Linköpingsbor sedan 1892.
Länge inrymdes handelsbod i den ståndsmässiga mangårdsbyggnaden till Gissningsvall i Hogstad. Under åren 1914-17 förestods handeln av Romanus Rolin, bördig från orten och son till skräddaren Per Johan Rolin i Högberget och dennes maka Hulda Amalia Hall.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.