Gårdsinteriör från Nygatan 16 i Linköping. Vy från söder.
Från 299 kr
Långt i väster utmed Hunnebergsgatan låg i äldre tid bildens fastighet, S:t Per 74. En typisk gårdsbildning för den trästad Linköping var långt in på 1900-talet. Vy från gatan 1929.
De sammanbyggda gatuhusen till Hunnebergsgatan 35 och 33 i Linköping. Folkliga namn på gårdarna var från det sena 1800-talets Lustigs gård efter snickaren Axel Fredrik Lustig och det mer märkliga Malackens gård. Namnet ska gården fått med anledning av myckenheten av kackerlackor (malacker). Foto 1929.
Linköpings komministergård 1929. Vid tiden disponerades gården av domkyrkokomminister Gustaf Rudolf Raginius Andersson med familj. Vy från gårdssidan.
Ågatan 41 och 39 i Linköping. I början av 1950-talet skulle husen komma att monteras ned för nya placeringar i friluftsmuseet Gamla Linköping som Spegelmakaregården respektive Jungfru Lovisas gård. Vid fototillfället 1938 hade man för första gången på evigheter -sannolikt någonsin- fri sikt mot husen på sina ursprungliga platser. Personal från Östergötlands museum passade på att dokumentera dem i samband med saneringsarbeten i det framförliggande kvarteret Borgaren.
Interiör från Onkel Adamsgården i Linköping. Foto 1933.
Drottninggatan i Linköping 1906. Till vänster Drottninggatan 39 som vid tiden nyligen var färdigställd. För husets fasadritningar svarade den i Linköping mycket produktive Janne Lundin. Närmast till höger den så kallade Brändströmska gården.
Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Här interiör från biblioteket. På väggarna hänger rakt fram "Sommarsiesta" av Johan Krouthén och till höger "Faunessen" av Westmans morbror Gotthard Werner. Båda verken skänktes senare till Östergötlands museum.
Valla bär en komplicerad historia. Från medeltiden var "Wallom" delat på flera ägare. Först år 1766 gjordes gården till egendom av assessor Lars Sparschuch. Av intresse kan vara att området för dagens Linköpings hamn och stadens järnvägsstation ännu då ingick i gårdens ägor. Efterhand inköptes Valla av handlaren Johan Gustaf Westman. År 1856 skänkte handlaren gården till sonen Leonard, som närmast omedelbart lät uppföra nuvarande huvudbyggnad. Flygelbyggnaden till vänster i bilden är av äldre datum och ska tidigare använts som transportfängelse. Vid reparationsarbeten har man tillvaratagit tegel med årtalen 1611, 1700 och 1780. Här en vy från den då närmare tre hektar stora trädgården.
Stratomta Länsmansboställe i Törnevalla. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Hovby gård i Västra Eneby med dess ålderdomliga huvudbyggnad i utpräglad karolinsk stil. Fotoåret är 1904 och mangårdsbyggnaden står ännu på sin ursprungliga plats, på sin solida grund den då stått i omkring 250 år, möjligtvis sedan år 1644 då gården erhöll säterivärdighet. Byggnaden skänktes till ortens hembygdsförening 1927, nedmonterades och flyttades till Hembygdsgården i Kisa.
Bostället Sjöstugan låg tills det revs omkring 1915 i backen upp mot dagens Brokinds samhälle. Läget var ogenerat invid Lillekeviken men där stannade boendets kvalitet. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Arbetarbostäderna utmed Stenhusgatan i Åtvidaberg. Foto 1941.
Affärs- och bostadsfastigheten Marieborg i Hjulsbro uppfördes 1910 av byggmästare Ernst Fritiof Engström. Butiksdelen hyrdes ut och från 1920 innehade Edvard Gustafsson arrendet.
Hamralunds speceriaffär invid Hamra sluss söder om Sturefors. Bilden saknar datering men kan knytas till handlaren Otto Olsons innehav av affären som varade från 1908 till hans död 1932.
Gustaf Adolf Edlund drev handelsboden i Väderstad under två perioder, 1901-1905 och från 1909 till sin död 1921. Möjligtvis är det handlaren vi ser i köpmanskeps.
Med vykorts-producentens "Parti från Maspelösa" menas här bostadshuset Lillebo med affärsdel. Byggnaderna uppfördes under 1920-talets första år och som första handlare etablerade sig köpman Gröndahl. Rimligtvis är det honom vi ser på bänken med hustrun Jenny och parets fyra barn.
Villa Ödegård i Fivelstad uppfördes omkring 1912 av grosshandlare Elam Andersson. År 1922 tillbyggdes fastigheten för att nå en ansenlig storlek. I bottenplanet drev Elam specerihandel, vilken med sitt säljande läge invid landsvägen vidare fick efterträdare i Petrus Andersson, makarna Lundinger och Gustaf Olsson med flera.
Vy mot Eketorp 1921. Torp under Bjärka Säby. Vid tiden för bilden brukades gården av makarna Frans Gustaf Petersson och Anna Medora Rolander.
Vy utmed del av Järntorgsgatan i Skänninge. Skänninge. I blickfånget den så kallade Sandbergska gården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.