Porträtt av Agnes Sjöberg, född Andersson. Agnes föddes den 23 juli 1872 i Linköping som dotter och enda barnet till bokhållare Frans Adolf Andersson och Amalia Sofia Hübinette. Gift i december månad 1899 med gårdsägare och handlare Fredrik Melker Sjöberg med vilken hon fick sonen Nils Fredrik Åke. Blev änka året 1909 och tog då enligt församlingsböckerna över som handlare och gårdsägarinna efter maken. Hon avled den 8 januari 1965 i Linköping.
Från 299 kr
Tidigt panorama över Linköping. Centralt ses stiftets domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1847-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att kraftigt omdanas och i stora drag erhålla sitt nuvarande utseende. I förgrunden breder Trädgårdsföreningens odlingar ut sig. Anm: Det finns skäl att anta att Hilda Düring här återanvänt fotografiet från faderns (Frans Dyring) produktion.
Ett över 100 år gammalt fotografi som skulle kunna vara taget idag. Det har heller inte funnits några skäl att förändra Isak Gustaf Clasons kanske första prov som villaarkitekt. Att karriären tog sin början i Åtvidaberg har sin förklaring i hans kamratskap med Theodor Adelswärd. När det vid baroniet uppstod behov av en ståndsmässig bostad vid sidan av godsets huvudbyggnad, ombads Clason inkomma med ett förslag i engels-amerikansk stil. Komplexet stod klart i slutet av 1880-talet.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping.
Personerna bakom möbelhandeln W. Sandberg & Co i Linköping har inte gått att utröna inom ramen för detta arbete. Märkligt kan tyckas när både adress och datering redovisas i bilden. Fotoåret 1902 var annars den ungefärliga tiden då förre sömmerskan Ingrid Svensson tog över möbelfirman på Storgatan 34. Enligt adresskalendrar drev hon rörelsen under det gamla firmanamnet. Hon kan i samma källor följas på adressen tills att hon år 1913 flyttade till Örebro.
Porträtt av löjtnant Johan Henrik Alfred Teodor Westerling. Hans tilltalsnamn har inte klargjorts för denna uppgift. Hur som föddes han 1833 på Åby frälsesäteri i Horn som förstfödda barn till Johan Peter Westerling och hustrun Catharina Henriette Flodman. Han valde en militär karriär som tog sin början som kadett 1846 och nådde 1:e kaptens grad 1872. Privat arrenderade han Landsjö i Kimstad socken, vilket han emellertid lämnade 1884 för vidare vistelse i Norrköping.
Porträtt av garvaremästare Nils August Friedleiffer iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Linköping 1829 kom han åter till staden från Jönköping 1845. Han tog tjänst som garvargesäll hos mästaren Sven Söderholm. Med tiden blev Friedleiffer själv mästare. Efter att ha arrenderat Söderholms verkstad en tid kunde han omkring 1860 friköpa densamma. Efter ett tiotal år sålde han den vidare till garvarmästaren Germund Lindhe. Verstaden låg dåvarande adressen Tannefors kv 9, nuvarande Storgatan 32. Friedleiffer avled som ogift 1902.
Porträtt av Ebba Tibell. Född och uppvuxen i Linköping kom hon att utbilda sig till småskolelärare i Stockholm. Redan som seminarieelev tog hon dock periodvis tjänst som privatlärare. Från år 1886 var hon stationerad som lärare i östgötska Stora Åby socken och där blev hon kvar till sin pension 1924. Efter en kort tid i Mjölby flyttade hon åter till Linköping och blev där kvarboende till sin död som ogift 1932. Fotografiets datering kan genom fotografens verksamhetsadress bestämmas till åren 1887-91.
Ungdomsporträtt av Ebba Tibell. Född och uppvuxen i Linköping kom hon att utbilda sig till småskolelärare i Stockholm. Redan som seminarieelev tog hon dock periodvis tjänst som privatlärare. Från år 1886 var hon stationerad som lärare i östgötska Stora Åby socken och där blev hon kvar till sin pension 1924. Efter en kort tid i Mjölby flyttade hon åter till Linköping och blev där kvarboende till sin död som ogift 1932. Fotografiets datering kan genom fotografens verksamhetsadress bestämmas till åren 1876-77.
Vårvintern 1962 planerades det för flytt av ett antal byggnader till friluftsmuseets Gamla Linköping. En timmerbyggnad från Rystad var aktuell vid sidan av hus från Nya Tanneforsvägen, Sandbäcksgatan och bildens fastighet invid Nygatan. Från den aktuella adressen tog man tillvara gatuhuset och ett lusthus på gården. Även bodbyggnaden närmast betraktaren omhändertogs och fick i friluftsmuseet ny funktion som så kallad sprutbod. På sin nya plats kom fastigheten att benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Klassisk Norrköpingsvy där det mesta är sig likt sedan bildens tillkomst 1906. Göta hotell till vänster var vid tiden precis färdigt att tas i bruk, lagom för att erbjuda husrum till besökare av den timade konst- och industriutställning som detta år förlagts till Norrköping. Antikvitetshandlaren Jean Lawskis bägge hus till höger hade stått klara kort före 1800-talets slut. Över Strömmen tog man sig då som nu över Oscar Fredriks bro (Saltängsbron). I förgrunden del av Carl Johans park.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping. Klockstapeln stod färdig först 1752.
Porträtt av Agnes Sjöberg, född Andersson. Agnes föddes den 23 juli 1872 i Linköping som dotter och enda barnet till bokhållare Frans Adolf Andersson och Amalia Sofia Hübinette. Gift i december månad 1899 med gårdsägare och handlare Fredrik Melker Sjöberg med vilken hon fick sonen Nils Fredrik Åke. Hon blev änka 1909 och tog då enligt församlingsböckerna över som handlare och gårdsägarinna efter maken. Hon avled den 8 januari 1965 i Linköping.
Korsningen Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping med kameran vänd mot norr. Motivet var ingen slump för fotografen som satte värde i att dokumentera förändringar i hemstaden. Här tog den snart 86-årige före detta översten Fritz Lovén fasta på att traditionstyngda restaurang Druvan rivits och lämnat en glugg i gatubilden. Året var 1930 och nästkommande år kom utrymmet vara fyllt med ett nytt och modernt affärs- och bostadshus.
Klara Palm på farstubron till sitt hem Palmslund i Svinhult sn. Hon kom till bostaden 1878, i och med sitt giftemål med byggmästaren Lars Johan Andersson. Äktenskapet blev barnlöst, men de tog till sig femåriga fosterdottern Klara Sofia Johansson, efter att flickans far gått bort 1905. Maken justerade sitt efternamn till Andersson-Palm omkring 1920. Klara bodde kvar i Palmslund när hon gick bort 1938.
Tatuerare Holger Jörgensen, Köpenhamn. Efter att huden rakats fästes ett silkespapper, på vilket motivet är tecknat med anilipenna, med vatten på huden, varigenom ett avtryck av bilden erhålles. Därefter kommer den elektriska nålen till användning och motivet stickes in. på foto ses sjömannen Sven Christiansen undergå tatuering på ena armen. Han är född i Hilleröd 1912. Instickningen av bilden kostar 5.- kr. Arbetet utfördes för Sjöhistoriska Museets räkning och tog c:a 20 minuter i anspråk.
Hörnet av Scheelegatan - Torstenssongatan. Ängshögens södra gånggrift. Efter åverkan 1885 återlades de borttagna stenarna, men enl. uppgift även andra stenar, som ditfördes. På ett av blocken finnes skålgropar. Kammaren mäter 9 m. i längd, 2,4 m. i bredd samt gången 7,7 m. Antikvitetsakademien medgav 1909 endast att så mycket av gravkullen fick borttagas att en meter skulle finnas kvar mellan högkanten och gångens yttersta häll. Man tog emellertid bort intill stenen.
Wargöns AB. Kvartslastning på båt i Fröskog 1956. Lastbåten Idog (liggande ytterst på bilden) byggd 1888 i Kristinehamn för trafik på Norrlandskusten. Kom åter till Vänern runt 1937, och uppskattas då ha dragit runt 1270 laster genom Snäcke kanal. Lastad med ca 100 ton kvarts gjorde hon intrycket av en ubåt, vilket man kan se på fotografiet. Kvartstrafiken på Snäcke kanal mellan Fröskog - Vargön pågick fram till 1971, sen tog lastbilarna över.
Lastångaren Gustafsfors I på nedgång, passerar Dalbobron i Vänersborg. Denna bro togs i bruk redan 1913 och revs 1965. Bron var 60 m lång, körbanans bredd drygt 4,5 m samt ca 1 m bred gångbana. Manövreringen skedde på elektrisk väg, och att öppna resp. stänga bron tog ca 90 sek. Bron blev efterhand enkelriktad med hjälp av ljussignaler. Nya Dalbobron invigdes 13 december 1962. Gustafsfors I byggd 1882 i Gustafsfors. 1939 omnamnad till Långö.
Isupptagning på Roxen. Olle Gustafsson sågar is vid Nybrobaden på Roxen i februari 1953. Innan kylskåpen blev allmänna var is en nödvändighet för alla hushåll. För Linköpings del tog man is från Roxen. På 1950- talet ökade antalet hushåll med kylskåp kraftigt i Östergötland. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.