Sällskap på och invid Svartån vid Solberga gård i Veta. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då godset ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Från 299 kr
Interiör från en speceriaffär i Linköping omkring förra sekelskiftet. Just denna var del i den mycket framgångsrika köpmannen Axel Karssons rörelse. Han var främst verksam inom konfektion men såg värde i ett diversifierat utbud. Bilden är rimligtvis från firmans butik på dåvarande adressen Apotekaregatan 13.
När detta fotografi togs vid förra sekelskiftet hade Skönero i Tryserum utgjort släkten Tryséns huvudgård i långliga tider. Den av familjen siste ägaren var Magnus Trysén, som år 1909 lät den gå ur släkten för ny egen tillvaro i Stockholm. Före dess torde den fotointresserade godsägaren dokumenterat miljön och även utfört den unik koloreringen.
Arkitekten Magnus Tryséns sommarhus i Gryts skärgård. Det var omkring förra sekelskiftet som han lät uppföra vistet med det höga och synnerligen ogenerade läget på Kvädölandet invid Båtsviken. Fotografiet från tiden har den fotointresserade husägaren som upphovsman, vilket även gäller den unika koloreringen.
Sällskap i parken till Solberga gård i Veta. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då godset ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Mindre herrgårdsanläggningen som tidigare inte var lokaliserad men som genom extern upplysning kan bestämmas till Sörby i Stjärnorp. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. Bilden är inte exakt daterad.
Interiör från Valla gård omkring förra sekelskiftet. På staffliet ses ett porträtt av gårdens byggherre, Leonard Westman. Vid tiden för bilden hade gården gått över till Leonard och Ida Westmans son, tillika Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman.
Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Här interiör från biblioteket. På väggarna hänger rakt fram "Sommarsiesta" av Johan Krouthén och till höger "Faunessen" av Westmans morbror Gotthard Werner. Båda verken skänktes senare till Östergötlands museum.
Lindarna utmed Norra promenadens äldsta del bildade en reslig sal redan omkring förra sekelskiftet. Omkring 40 år hade passerat sedan de planterades i slutet av 1850-talet. Vid tiden för brevkortet hade promenaden även förlängts både i västlig och östlig riktning för att nå imponerande 3,5 kilometer.
Efter att järnvägslinjen Vadstena-Ödeshög öppnat 1888 blev Omberg och dess historiska omgivningar lätttillgängliga resmål. Behovet av mat och husrum för resande var väckt och 1893 kunde turisthotellet öppna. Här ser vi anläggningen som den tog sig ut omkring förra sekelskiftet.
Linköpings länslasarett i en tid då anläggningen nyligen var invigd. Arkiektuppdraget hade naturligt gått till Axel Kumlien. Som knuten till Medicinalstyrelsen låg han bakom en rad sjukhusbyggnader och var således väl skickad för uppgiften. Här en vy från Magistratshagen omkring sekelskiftet 1900.
Makarna Billsten med barn och tjänstefolk framför familjens sommarbostad Ejdalen i Roxenbaden. August Billsten bar titlar som litteratör, redaktör samt boktryckare och drev sin verksamhet från Storgatan 27 i Linköping. Likt ett flertal välbeställda entreprenörer hade han tillsammans med hustrun låtit uppföra sommarbostad i det populära området med behändigt avstånd från staden. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som besväras av både rörelseoskärpa såsom emulsionsskador. Dessutom vet vi inte var bilden är tagen. Ändå en stilfull och sannolikt unik dokumentation som vore spännande om den kunde klarläggas. Vi undandrar oss spekulation förutom att sjön Roxens strand torde vara möjlig placering. Fototid omkring sekelskiftet 1900.
"Från Maderna vid Stångån utflöde" är fotograf Essens egna beskrivning av motivet. Stångåns slingrande lopp mot sjön Roxen vållade länge problem för båttrafiken. Återkommande muddring och uträtning av loppet har varit aktuellt in i modern tid. Våtmarken runt Stångåns slingrande lopp skapade emellertid strandängar som nyttjades för fodertäkt. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Runt bordet ser vi från vänster Axeline Lundblad invid fadern Gottfrid Lundblad, följda av fru Maria Sofia Hydén, född Söderberg. Till höger sitter Gottfrid Söderberg och järnhandlare Mauritz Hydén, den förstnämnda bror respektive svåger till makarna Hydén. Barnen är makarna Hydéns döttrar Anna och Lisa. Foto från omkring förra sekelskiftet.
En stunds vila i gröngräset vid Lövkullen på Solberga gårds ägor. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då gården ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Vid 1800-talets mitt uppstod behov att utvidga Linköpings stadsmässiga yta. Resultatet blev två nya långgator, Drottningatan i söder och Kungsgatan i norr. Utmed stråken uppfördes påkostade hus varav Kungsgatan 41 närmast i bild är ett gott exempel. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Kolorerad återgivning av huvudbyggnaden till Brantsbo i Tryserums socken. Gården var till 1900-talets första år del i släkten Tryséns stora godsinnehav. På bänken sitter änkefru Emilia Trysén, som några år runt förra sekelskiftet valde Brantsbo för sitt egna boende. Bilden inklusive koloreringen har hennes son Magnus Trysén som upphovsman.
Gårdsinteriör från vad tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet. Gården ägdes då trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg och rimligtvis är det honom och hustrun vi ser på bänken omgiven av makarnas dokumeterade sju barn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.