flod, vattenfall, berg, fotografi, photograph
Från 299 kr
Gruppbild på de så kallade "surrogatpojkarna". Dessa var en grupp kvinnor som arbetade åt skogssällskapet sommaren 1918. Kvinnorna arbetade i vanliga fall på Bomullsväveriet. Men på grund av första världskriget fick fabriken inga råvaror utifrån och fabriken tvingades tidvis att stänga. Personalen fick då halv veckolön. 1917 hade det varit en stor skogsbrand i ett område i Bälinge socken och Alingsås landsförsamling. Därför startade skogssällskapet röjningsarbeten 1918. Kvinnorna kvistade och männen högg och sågade.
Kvarteret Brevduvans södra område har i stor utsträckning förändrats i senare tid. Här en vy från korsningen av S:t Larsgatan-Ågatan med miljön vid kvarterets sydöstra hörn. Till Ågatan 31 styrde under stor del av 1900-talet filmälskare för att ta del av biografens utbud. Mot slutet specialiserad på mer lättklädda skådespelare. Biografen gick genom åren under namnen Konsert, Skandia och sist Royal. Den låga tillbyggnaden mot S:t Larsgatan inrymde en tid Present-Hörnan.
En bandtun utan bandar hette stikel- eller strikeltun. Den började som en vanlig bandtun eller så var de första trolarna istoppade i hål i en stolpe tills man fått full höjd. Sedan la man löst en trole och en stör, sedan en trole och en stör åt andra hållet, eller som här stör åt båda hållen. Det här var en tillfällig tun, när man temporärt ville stänga av ett område. Var bilden kan vara tagen är ännu inte klarlagt.
Från det tjugonde allmänna svenska lantbruksmötet i Norrköping 1906. Lantbruksmöten till landets gagn hade på nationell nivå hållts sedan 1846. Med tiden blev det brukligt att man i samband med dessa även anordnade anslutande industriutställningar. I Norrköping avlöpte således parallellt en mer omskriven Konst- och industriutställningen vid Syltenberget. Lantbruksmötet var förlagt till ett område i stadsdelen Söderstaden i norr i direkt anslutning till Södra Promenaden.
Prästgården sedd från trädgården 1920. Som ett unikum kan nämnas att Prästgården under medeltiden och fram på 1800-talet ej räknades till stadens område. Enligt Kungl. Maj:ts utslag den 14 mars 1879 förordnades att kyrkoherdebostället med 1880 års ingång judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skulle skiljas från Luttra socken och Vartofta härad samt att i stället förenas med Falköpings stad. Som vederlag skulle staden under 20 år till Luttra kommun erlägga ett belopp, motsvarande kommunalutskylderna för prästgården.
Julkaffe i matsalen 1960 Regementschefen, överste Virgin, i mitten av bilden, vid hans sida sitter syster Inez, en sköterska av den gamla stammen. Längst till h. major Carl-Fredrik "Figge" Follin. Mitt emot syster Inez ser vi ryggen på syster Elisabeth, dotter till kaptenen och lantmätaren Per-Erik Malmström (han som ritade alla vägar inom regementets område under 20-talet). Mellan systrarna Inez och Elisabeth, den ena Sofiasyster, den andra Rödakorssyster, pågick en ständig maktkamp, där Elisabeth var den milda och blida.
Från Solliden, Drottning Victorias sommarvistelse. Gustav Heurlin, Stockholm, 1926. Solliden, kungligt sommarresidens. Dåvarande kronprinsessan Victoria förvärvade 1903 ett område vid Borgholms slott och lät, efter Torben Gruts ritningar, uppföra en italienskt inspirerad villa av sten där hon flyttade in 1906. Slottet ägs av Carl XVI Gustaf och bebos av kungafamiljen sommartid. Till S. hör en omfattande park. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=311434
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna och en man i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Kvinnan lutar sig över båren och ler mot mannen. Mannen knappar in inställningar på den mobila manöverpanelen på golvet. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna och en man i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Kvinnan lutar sig mot båren och ler mot patienten. Mannen knappar in inställningar på den mobila manöverpanelen på golvet. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Hon sträcker ut handen mot kontrollen på apparaten. En man står vid den mobila manöverpanelen på golvet och knappar in inställningar. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna och en man i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Kvinnan håller handen på apparatens strålningsöppning. Mannen knappar in inställningar på den mobila manöverpanelen på golvet. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Sollindens trädgård. Solliden, kungligt sommarresidens. Dåvarande kronprinsessan Victoria förvärvade 1903 ett område vid Borgholms slott och lät, efter Torben Gruts ritningar, uppföra en italienskt inspirerad villa av sten där hon flyttade in 1906. Slottet ägs av Carl XVI Gustaf och bebos av kungafamiljen sommartid. Till S. hör en omfattande park. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=311434
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6, KoS byggnaden rum 602. Kontrollrumskorridor taget från trapphus i turbinhuset. Detta är den ordinarie ingången till kärnkraftverket. Längstbort i korridoren kigger kontrollrummet och till höger halvvägs dit ligger slussen in till kontrolerat område. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6, rum 601 & 602. Trapphus utanför kontrollrum och kontrollrumskorridor. Brickor som togs av personal som gick in på kontrollerat område. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 2600 i Reaktorbyggnaden. Nödutgångs sluss tagen från nödutgångskammaren med kontrolerat område på andra sidan slussen. Till vänster fläktar för nödutgångskammaren. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Resterna av kapten Einar Lundborgs flygplan efter dennes förödande krasch på Malmen den 27 januari 1931. Närmast ironiskt att den i luften så djärve Lundborg skulle sluta sina dagar under en till synes ordinär flygmanöver i ett för honom välbekant område. Bakom sig hade han så mycket äventyrligare flygningar. För eftervärlden är han kanske främst känd som räddaren av italienaren Umberto Nobile och den överlevande delen av hans besättning när dennes luftskepp Italia störtade vid ett försök att nå nordpolen 1928.
Johan Alfred Elmier (1849-1938) var en av de stora jordägarna i Älmhult. Denne som inte var född i Älmhult utan i Älmeboda socken gjorde sig en förmögenhet i USA genom guldletning; återvände till Sverige och hamnade av någon okänd anledning i "Elmhult" på 1890-talet där han köpte den sydligaste gården i byn, som efter honom blev kallad Elmiersgården. Patron Elmier donerade även flera markområden till köpingen och medverkade till att tätorten växte och utvecklade sig. Idag kallas ett område i Älmhult för Elmiersområdet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.