Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 10 "Kimstad", tillverkat av Nohab 1904 för spårvidd 891mm. På bilden syns loket efter ombyggnaden av axelanordning från 1C till 1C1. Det ombyggdes 1935. Efter förstatligandet 1950 fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, SJ S26p 3172.
Från 299 kr
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 10 "Kimstad", tillverkat av Nohab 1904 för spårvidd 891mm. På bilden syns loket efter ombyggnaden av axelanordning från 1C till 1C1. Det ombyggdes 1935. 1950 efter förstatligandet fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, SJ S26p 3172.
Invigning av Eksjö - Österbymo Järnväg vid Eksjö station 17 december 1915. Loket till höger, EÖJ lok 1 är utsmyckat med en fanborg. Bakom loket syns EÖJ:s persontrafiksvagnar, två resgodsvagnar och tre personvagnar. Längst till vänster syns stolpvagnar, delvis lastade med kol.
Bilden tagen sommaren 1903, dvs ett drygt halvår innan SAJ startade trafiken. SAJ - rallarna vid Svarvarebacken, Ljungstorp sommaren 1903 med loket F.U. von Essen, köpt 1902 som byggnadslok från Hjo-Stenstorps Järnvägsaktiebolag. Loket byggdes 1875 av Kristinehamns mekaniska verkstad, såldes av SAJ 1905 till DONJ och hamnade senare hos Sulfit AB Ljusnan innan det skrotades 1930.
Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Statens Järnvägar SJ J 1401 med persontåg i Vansbro. Loket fick förenklad AGA-belysning och ångbromsen bytt mot Knorrbroms 1921. Vakuumbromsapparaterna vars slangar syns här satt kvar till 1929. Bakom loket en kyl/värmevagn litt Hs och därefter en f.d. MVJ-vagn här CDF0 2503 eller 2504. CDF0-vagnarna blev DF02 1929. Sen C3d och BC05 samt ett ångmoln som döljer en vagn till.
Skånska Cementguteri, SkC lok 12. Loket är uppallat för reparation eller underhåll. Loket är ursprungligen Statens Järnvägar, SJ Pb 316 "Lärkan". 1910 sålt till Johannisberg - Ljungaverks Järnväg, JLJ lok 1. 1916 sålt till Jularbo - Månsbo Järnväg, JMJ lok 1. 1925 sålt till Skånska Cement där det blev lok 12. Sålt till skrot 1929.
Ångloket på vändskiva i Finspång. Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 19. Loket är köpt från Stockholm - Roslagens Järnvägar, SRJ 1936 med littera, SRJ lok 16. Det är tillverkat i Falun 1906. Sedan 1950 köptes loket av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ G2p 3151. Det skrotades 1955 i Vislanda.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 19. Loket är köpt från Stockholm - Roslagens Järnvägar, SRJ 1936 med littera, SRJ lok 16. Det är tillverkat i Falun 1906. 1950 köptes loket av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ G2p 3151. Det skrotades 1955 i Vislanda.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Station öppnad 2 april 1899. Bispår till Målerås station. En- och enhalvvånings stationshus i trä, gult med vita knutar. Samma bild finns i boken Kosta Järnväg, skriven av Lennart Welander. Loket är Kosta-Lessebo Järnväg, KLJ 3 "Målerås". Loket tillverkades 1901 av Orenstein & Koppels.
Hållplatsen öppnades 1874 för allmän trafik. En och enhalvvånings stationshus i trä. Expeditionslokaler och väntsal moderniserades 1945. VBIJ lok 19. Loket tillverkades 1901 av Nohab, tillverkningsnummer 625. Från 1965 finns på Kristianstads Jvm. Loket fotograferades strecks innan det övergick 1942 till Statens Järnvägar.
Lokstall i Karlstad med personalen. Föraren i mitten är P. Almgren. Karlstad station anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. SJ Da 354. Loket tillverkat 1889 av Motala Verkstad. Slopad 1920. SJ Ke 788. Loket tillverkat 1903 av Motala Verkstad. Skrotad 1935 i Vislanda.
Gnesta stationshus. Frånvänster: lokputsare Gelin (framför loket) kolkarl Axelsson ( på loket), Sts E.Eriksson (t.v. om Nyhlén) Stk. Nylén ( vituniform), Stk Mandell ( med cykel) Stins Arfvisson ( med signalflaggan i hand), Ex. skrivb.IJT Neander (i studentmössa), Sts. Söderberg(1938 Fti)-bakom pojken på cykeln-Stk Widing (bakom soffan).
TEXT PÅ KORT: Nässjö katastrofkran i arbete efter järnvägsolyckan i Kil, tåg 4872 den 14 januari 1949. Kranen lyfte omedelbart upp ena änden av loket, varefter vagnarna lätt kunde bortföras. Därefter sänktes loket varsamt ned på rälen. Arbetet förlöpte utan missöde. Det var första gången denna kran var använd i effektiv tjänst. Kranens vikt 115,5 ton, lyftförmåga 50 ton, tillverkad i England.
Statens Järnvägar, SJ K4p 3067, tillverkad 1897 av Kristinehamns Mekaniska Verkstad för Klintehamn - Roma Järnväg. Loket hade då namnet KIRJ 1 "Klintehamn". Kom till SJ vid förstaligandet 1948 och fick då littera SJ K4p 3067 och användes främst som växellok i Växjö. Mellan 1963 och 1997 så var loket utställt som museilok i Målilla hembygdspark för att sedan deponeras till museijärnvägen Gotland Hesselby Jernväg.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Bergslagernas Järnväg, BJ Y3 96. Bilden visar hur axlarna hamnat fel och ett hjul har säkert lossat från sin axel. Loket går ej att köra. Ångloket tillverkades 1921av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 669. Vid förstatligandet 1948 fick loket littera Statens Järnvägar, SJ S5 1893. Skrotades 1965.
YEJ lok 10. Leveransfoto. Fick namnet Sven Trädgårdh. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1941 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Å2 1628. Loket omlittererades igen 1947 till SJ W3 1628. Skrotades 1953.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.