Krokek 1:1
Från 299 kr
Gällivare 627:1
Björkliden
Teckomatorp
dragfärja, å, hus, hamn
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Gick över till SJ 1896. Förlängd norrut till Mölle 1910.Det blev en station 1919. Eldrift drogs in 1937. Linjen till Mölle nedlagd 1963. Persontrafiken till Kattarp nedlagd 1972, godstrafiken 1992. Uppriven Höganäs - Höganäs Övre 1974, Höganäs Övre - Kattarp 1997. Stationshuset Höganäs Övre är rivet. Stationshuset Höganäs Nedre är nu ett bostadshus och Stationshuset Höganäs är övertaget av Höganäs Kommun och innehas av bland.a nnat Miljö- och Stadsbyggnadskontoret.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. I slutet av 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall. Stationen har hela spårområdet inhägnat med staket för Volvo-Olofströmsverken. På bilden syns SJ Y7 1237 och SJ Y7 1096 bland annat.
Vy vid Höganäs där det troligtvis är ett SJ D lok såm åker förbi. Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Gick över till SJ 1896. Förlängd norrut till Mölle 1910.Det blev en station 1919. Eldrift drogs in 1937. Linjen till Mölle nedlagd 1963. Persontrafiken till Kattarp nedlagd 1972, godstrafiken 1992. Uppriven Höganäs - Höganäs Övre 1974, Höganäs Övre - Kattarp 1997. Stationshuset Höganäs Övre är rivet. Stationshuset Höganäs Nedre är nu ett bostadshus och Stationshuset Höganäs är övertaget av Höganäs Kommun och innehas av bland.a nnat Miljö- och Stadsbyggnadskontoret.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Porträtt av landshövding Erik Krönmark. Eric Allan Krönmark, född 2 juni 1931 i Södra Vi, Vimmerby kommun, Kalmar län, riksdagsman för moderaterna, statsråd (försvarsminister). Ansedd som en av de mer konservativa politikerna i moderaterna under sin tid i partitoppen (bl.a. 2:e vice partiordf.) på 1970-talet, han reserverade sig till exempel mot att skriva in "liberal" i det moderata idéprogrammet. Krönmark var riksdagsledamot i andra kammaren 1965-1970 för Kalmar läns valkrets. Han var också ledamot i den nya enkammarriksdagen från 1971. Krönmark var landshövding i Kalmar län 1981-1996, och under hans tid införlivades Lantbruksnämnden, Fiskenämnden och Länsbostadsnämnden i Länsstyrelsen. Dessutom rustades järnvägen upp i länet. (Hämtat från Wikipedia)
Landshövding Erik Krönmark vid Kalmar slott. Krönmark var ansedd som en av de mer konservativa politikerna i moderaterna under sin tid i partitoppen (bl.a. 2:e vice partiordf.) på 1970-talet, han reserverade sig till exempel mot att skriva in "liberal" i det moderata idéprogrammet. Krönmark var riksdagsledamot i andra kammaren 1965-1970 för Kalmar läns valkrets. Han var ledamot i den nya enkammarriksdagen från 1971 och statsråd 1976-1978 och 1979-1981. Krönmark var landshövding i Kalmar län 1981-1996, och under hans tid införlivades lantbruksnämnden, fiskenämnden och länsbostadsnämnden i länsstyrelsen. Dessutom rustades järnvägen upp i länet. Krönmark har varit civilbefälhavare i civilområdet Civo S. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.