Statens Järnvägar, SJ Xa4 206 byggdes av ASEA och levererades till SJ 1938. Den gick i trafik i Malmöregionen fram till 1970, och skrotades någon gång mellan åren 1970-73. Litterat vid leverans var Xa4, men ändrades till Xoa4 1940 och slutligen till X4 1970. Här står motorvagnen inne på Hagalunds bangård, bilden troligen tagen strax efter leverans.
Från 299 kr
Rensning av spillånga vid Martin Hanssons beredning Mollösund. Bakom dem skymtar ställning med upphängd spillånga Kvinnorna har klätt upp sig och placerats på planen för fotografens skull. Fläckningen skedde ju normalt inne i salteriet. Till vänster syns Berta Nilsson gift Malmqvist (1880-1947) och till höger Ida Svensson gift Johansson (1882-1959).
Arboga station, och resecentrum, vid Centrumleden. Ett tåg står inne på perrongen. Utanför byggnaden ligger parkeringsplatser för bilar och hållplatser för bussar. Till vänster anas Sturevallen. Till vänster, bortanför järnvägsspåret, ligger äldreboendet Trädgården. Granne, mot norr, ligger en gruppbostad. Öster om äldreboendet ligger Högskolecentrum. Längst bort i bilden ses Norra skogen och kommunens förråd.
fotografi
Stockholm 43:1
De gamla fähusen på bilden ser äldre ut än vad de troligen är. Det var sällsynt med ladugårdsbyggnader i sten före 1800-talets mitt. Den större ladugården t v innehöll troligen kohus, dörrarna är rätt smala, liksom de närmaste i den mindre ladugården, vilken här kunde ha hyst ungnötshus, gödselstacken tyder på det. Men att ha gödselnhögen inne på gården, dessutom obehändigt inne i ett hörn, var lite ovanligt, men inte unikt. Dubbeldörrarna t h kan ha gått till ett stall. Den större ladugården ser ut att ha halmtak (bindtak), medan den lilla har faltak. Virke sågades nästan alltid i 7-alnarslängder (@ 4.20m) och var taket större, fick man skarva som här. Trots de skröpliga taken, var byggnaderna nog inte så dåliga, men gammalmodiga. Nu skulle det byggas stort och modernt! Se Bild nr 992, 993 och 994.
Anderstorps Stormosse ca 1941.Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Täkten och de många diken som då grävdes på flera platser gjorde att delar av mossen torkade ut och blev trädklädd under andra halvan av 1900-talet. Arbetare vid en torvmaskin med transformator och verktygslåda är: Ingrid Magnusson vid linbanan, Anna-Britt Salomonsson gift Ljungberg inne i maskinen, Alrik Salomonsson från Gunillabo högst upp till vänster, Ragnar Hjelm med kepsen på sned, 3 bröder Johansson från Mossebo.
Bild 1:Bror Mårtensson, John o. Oskar Jönsson drar upp rulltrålen. Rullarna drogs längs stenbotten. Fisket bedrevs på sommaren då torsken var längst inne på stenbotten. Bild 2: Erik Mårtensson står i fören på fiskebåten, på däck finns en livbåt som inskaffades efter minsprängningen av förra båten Vesta. Falkenbergsbåten FG 127 Viking köptes efter att Vesta FG 8 minsprängts vid Stora Middelgrund den 20 januari 1943.
Foto taget mellan åren 1866-1874, fotografen förmodas vara Birger Sjöberg. I förgrunden gården i hörnet Västra Vallgatan-Kyrkogatan, nuvarande kv Prosten. Här bodde och verkade snickarmästare Johan Salomon Tingström (1835-1911). Han kom till Varberg 1864 och var en oerhört skicklig möbelsnickare med verkstad inne på gården. Efter en brand på gården sensommaren 1889 lät han uppföra det stenhus som står där idag. I bakgrunden syns hamnen med bl a de båda badhusen. När järnvägen anlades skedde det på utfyllnad av viken.
Denna vårkväll har Masse tagit en bild av tröskhuset, som står inåt gården, och ladan bakom. Vandringen är urriven och tröskhusets öppningar har satts igen, men vad de har där inne är inte känt. Spåntaket har tydligen legat en del år, för här har man lappat det med nya spån instuckna där de gamla har murknat. Vad är det för låda med två luckor som står vid staketet? Gåshus? T h är nog en brunn.
På ladans framsida står det gamla tröskuset kvar. Det är höjt sedan uppförandet med ett högt foderloft i trä. Lustigt nog har det tre taktäckningsmaterial: halm, falar och spån. Tröskvandringen är ännu kvar, en dragbom skymtar i öppningen. Det tillbyggda huset på gaveln kan ha innehållit lammhus och vagnbod. På loftet var det magasin, det visar de öppna vädringsluckorna, säden låg där inne på golvet och luftades ur denna soliga septemberdag.
Här ser vi från vänster ladans gavel och vinkeln mot tröskhuset som är halmtäckt. Sedan kommer tröskhuset som har spåntak, därefter det nya byggnaden med först portlider och sen ett dubbelt fähus allt under halmtak lagt i flera omgångar. Inne på gården står en liten bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Gamla vägen till Alskog och Ljugarn gick förr mellan tunen på bilden och längs ladugårdsväggen.
Masse har här tagit en intressant miljöbild med hela boplatsen synlig. T v syns den lilla bulladugården och inne på tomten manbyggnaden med den sammanbyggda stora brygghusflygeln, allt prydligt omgärdat av spjälstaket. T h ser man kyrkans gavel och t h bakom trädet skymtar ett stenhus, möjligen gamla skolan om den ännu stod kvar 1914. Allra längst t h anar man två mindre byggnader bakom trädens grenverk. I förgrunden går någon och plöjer med två stutar.
Vi ser gårdsparten från åkern söder om vägen. Tidigare låg Hallbjänsparterna ladugårdar i rad längs vägen, sedan de revs ser man den oputsade gaveln som vette mot grannpartens ladugård, se Bild 798! Ladugården på bilden stod kvar till omkring 1960, då den också revs bort och man byggde mindre uthus inne på tomten. Det ser ut att stå en flovedsstapel mot vänstra tröskhuspelkaren, kanske var boden på tröskhugaveln vedbod istf boden mot grannparten. T v skymtar manbyggnaden.
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
Ladugården lär vara byggd 1883, det kan vara det 30-åriga originalspåntaket som ännu är så här pass bra i skick. De krysspröjsade fönstren är typiska för tiden. T v är ett dubbelt fähus och t h om portlidret, gårdspartens originalinfart, ytterligare ett dubbelt fähus. Sedan kommer ladan med tröskhuset skymtande längst th. Eftersom ladugården låg alldeles intill vägen, var man tvungna att ha gödselhögarna inne på gården. Se också Bild 398.
Här ser vi det lilla idylliska 1700-talshuset med ett yngre köksbakbygge, fast själva matlagningsplatsen måste ha varit inne i gamla huset vid skorstensstocken. Det lilla fönstret på loftet är öppet och man ser en gardin, vilket tyder på att man hade sovrum uppe, vilket annars inte var så vanligt. Detta hus revs omkring 1938 och Ivar och Margit byggde ett nytt modernt bostadshus i stället.
Amatörfotografi som förevigat ett ögonblick från Otto Frödins utgrävning av vad som kom att benämnas Sverkerskapellet. Hans undersökning av en kulle söder om Omberg bar initialt förväntning om en grav, men under jordmassorna uppenbarande sig en större byggnad, uppförd i samma fina stenhuggarteknik som kännetecknar det näraliggande Alvastra kloster. Frödins utgrävning påbörjades 1916 och när fotografen besökte platsen 1919 var undersökningen inne i sitt slutskede.
Lokstall i Älmhult. Från vänster i bild: A 1002 och bakom detta troligen Md 917 med en kraftig panna som fanns på III distriktet 1933-34. Därefter Ke 928, där bakom ett Tb-lok, E-lok och ett Tb till. Tendrarna man ser sedan är Gb halvrund (eventuellt en F-lokstender), Ga2 med verktygslåda bakpå och Ga2. Ett B-lok sticker ut och till höger därefter ett Tb-lok inne i stallet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.