Lycke 72:1
Från 299 kr
Jörlanda 98:1
Tvättbryggan söder om Fiskarhamnen vid Slussen.
fotografi
bilder, fotografi
Det kan vara ett spännande infall att väcka tanken hur blivande makar överhuvud träffades i tider med endast ansatser till de kontaktskapande möjligheter vi har idag. Hur handlardottern Amanda Livner i Sala mötte läkaren Claes Axel Göhle, då Linköpingsbo, måste här förbli obesvarat men deras gemensamma liv kan kort tecknas. Deras bröllop stod i Sala sommaren 1861 och kort därpå flyttade paret till Strängnäs där Amandas make erbjudits tjänsten som stadens vice stadsläkare. Vid årets början 1869 blev Amandas nya hemvist bohuslänska Tanum och även nu var det makens yrkesutövning som var orsak till flytten. Äktenskapet var för övrigt ännu barnlöst och skulle så förbli. År 1881 erbjöds maken en läkartjänst i sitt hemlän Östergötland och nu blev Amanda Söderköpingsbo i tiotalet år. Efter makens död 1890 utflyttade doktorinnan till Uppsala och avled skriven i Stockholm 1909. Här ett vänt porträtt av fru Göhle omkring 1865.
Masses granne Jakob Söderlund, 79 år, och hans sonhustru Lina tar upp potatis en vacker oktoberdag med fuktig jord. De har varsin tvåkload (?) pärkrok i handen att kratta upp potatisen med, som de lägger i moderna plåtspann. Hur stor skörden var framgår inte av bilden, men här är det mycket mager jord. Ungmor och Söderlund har enkla arbetskläder på sig, Söderlund har träskor och ungmor har en säck som förkläde. Masse har säkerligen mycket medvetet tagit denna kombinerade arbets- och miljöbild. Här visar han hur öppet och ödsligt det var uppe på Lausbackar. I bakgrunden syns Bjärges Alfred Öbergs lilla gård och t h fattigstugan. Masse själv bodde på ledig tid nära denna plats, omkring 350 m t h om fattigstugan. Se Bild 133.
Motiv från Bondetåget 1914. Text på framsida: "Bondetåget 1914, uppmarsch till slottet, Norrbro." Text på baksida: "Snälla Ellen! Tack för kortet som jag fått. Undrar hur Ellen mår nu, Jag mår bra som vanligt, och gör ingenting annat än läser för prästen. Det kanske Ellen också gör. Hoppas Ellen vill skriva någon gång. Många hälsningar från Ruth Nåslund." Adresserat: "Fröken, Ellen Sundberg, Gevle stadsförråd. Gevle." (skrivet 17/2-1914, stämplat 18/2-1914).
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Rijhaven, Rotterdam med olika typer av båtar i hamn. Text på framsidan: "den 28/8 1904. Bäste vän hur mår ni där i Gefle nu för tiden, jag mår bra, som ni ser så är jag i Rotterdam hällsa Annet från mig."Text övre kant: "ni kan ju skrifva till Stockholm så får jag drömma af annat, min adress är Eldaren Celim Ek Sjömanshemmet Stockholm, skrif svar vänligen C. Ek".
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av ett målat landskap med ett hus mellan två träd. Text på framsidan: "Snälla Amanda hur står det till, har Amanda lemnat min hatt, jag undrar om han är färdig. Om han är färdig skulle Amanda vilja försöka skicka hit den på tåget, skrif vad den kostar".Text övre delen: "Var snäll skrif ett .... så jag får höra. Många hälsningar från Jenny, hälsa alla bekanta".
Masse har lagt ner storbåten, tremänningen, på sidan, så man skall kunna se hur den ser ut inuti. Man ser hel- och halvrängarna, spanten, som håller ihop borden. Tofterna sitter i stort sett i. Ett uttag för en mast syns tydligt i aktre delen av båten. Ett främre skymtar i den smala toften, troligen fäste man masten med en bygel mot toften. Båten har 4 par roningar, årtullar. Se Nr 392.
Här ser man hur Per Olssons planerat att fortsätta ladugårdsbygget med en breddning och höjning av ladugården. Den provisoriska tätningen med halm är verkligen originell. Den gamla ladugården har agtak, den nya halmtak. Den gamla ladugården är byggd med sten upp i nock, det har bara de äldsta. Båda ladugårdsdelarna innehåller varsitt fähus och det ser ut som att båda har hoimdluckor här på baksidan. Bakom slantunen i förgrunden hänger fisknät på tork.
Masse har tagit en bild av kyrkans nordsida från kastalruinen. Man ser tydligt att kyrkans underhåll är eftersatt. Väggarna är mörka av alger och lavar. På långhuset och sakristian, som skall vara putsade, har putsen fallit av i rätt stor utsträckning. Faltaket, som kyrkan haft problem med i århundraden, ser någorlunda hyfsat ut, men hur tätt det egentligen var går inte att avgöra från bilden.
Det här är grundvagnen, vilken bestod av en främre och en bakre del, sammanhållna av en rund stam, langviten eller langguten. Langviten stack ut genom bakvagnen och genom hål på olika avstånd i langviten, kunde man med en bult genom bakvagnens fäste och in genom langviten bestämma hur lång vagnen skulle göras för att passa ett visst flak. Vid fästet i framvagnen var vagnen ledad. Bakhjulen var ofta större än framhjulen. Fie Jakob Karlsson vagn är nytjärad.
Ladan, tröskhuset och trösken har tjänat ut hos Lars Pettersson på Kauparves norra part, inte för att byggnader och maskineri var utslitna, de byggdes omkring1870, utan för att de var gammalmodiga. Lokomobilen som kraftkälla hade kommit och den hade med sig ett flyttbart tröskverk. Här ser man tydligt storhjulet som oxarna eller hästarna drog runt och drivaxeln intill tröskverket i ladan, där stjärnhjulet sticker upp. Storhjulet stod alltid under ett skyddande tak, här bortrivet. Ladväggen visar hur en bulkonstruktion ser ut.
Skuporna är uppsatta i rakar. Masse skriver att det är på Smiss Vilhelm Karlssons åker, men när man ser slantunen i bakgrunden, ser det ut att vara på Smiss Kristn Perssons åker norr om Vilhelms åker, se Bild 45. Även här ser man hur kala Lausbackar var förr. Botvide kvarn skymtar i fjärran. I bildens båda kanter kan man mot horisonten ana två små byggnader med agtak.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.