Lantbrukaren Vilhelm Nylin skall tillsammans med en med hjälpare slakta en stor tjur. I höger hand håller han slaktmask. Bilden är tagen i byn i Södra Billinge, Kils socken, på fastigheten Billinge 4:12 omkring år 1915. Vilhelm Nylin föddes 1878 i Höglunda, Södra Billinge, Närkes Kil. Vid sidan av jordbruket ägnade han sig åt slakterirörelse. År 1921 köpte han Kumla gård i Hovsta där han också bosatte sig. Han har också bedrivit auktionsverksamhet och var på 1930-talet länets mest anlitade auktionist. Slaktardräng på bilden är Herman Gustafsson.
Från 299 kr
Bostadshus, familjegrupp fem personer. Romsk familj (zigenarfamilj) från Löa. Dem bodde vid den nedlagda hyttan, för det var neutralmark. Mannen sysslade med förtenning - ett sätt att lägga tenn på koppar. Det var vanligt att romer (zigenare) kom till byn och sysslade med förtenning. På många ställen blev dem bortmotade, men i Löa var dem accepterade. Där kunde dem bo månadsvis. Dem fick betalt för deras arbete och även lite mat, höns, frukt, potatis. Dem fick också rester av träkol för att elda i kaminen som de lagade mat på.
Några får vid Gråborg. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Arkeologiska fynd Borgens betydelse under medeltid har utan tvekan varit ansenlig och bekräftas delvis av det ganska omfattande lösfyndsmaterialet, där det medeltida materialet överväger. Borgens funktion har troligen förändrats från en försvarsborg i riktning mot handelsplats och kanske ett slags administrativt centrum. När borgen 1450 tillhörde Vadstena kloster skattades i salt, vilket tyder på handelsaktiviteter. Källa Länsstyrelsen i Kalmar län.
Sveg 1299
Sveg 1784
Karbenning 26:1-2
Karbenning 27:1
Byske 953
Sveg 1415
Ragunda 140:1
Sveg 1406
Sveg 1778
Sveg 1779
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.