Axell Gunnar Nydell född 8/9 1893 död okt 1967 Stins i Charlottenberg 1/11 1945-31/3 1949. Nydell anställdes vid Statens Järnvägar, SJ 1919, blev 1924 extraordinarie stationsskrivare (eo sts), 1926 stationsskrivare (sts) och 1931 förste stationsskrivare (fsts). Han blev sedan 1939 expeditionsföreståndare (xf) på resebyrån i Berlin, därefter stationsinspektor melllan åren 1943 - 1955 i Kattarp 1943, Charlottenberg 1945 och i Luleå 1949. Slutligen blev han Chef över Sveriges Järnvägsmuseum 1957 - 1959.
Från 299 kr
Foto taget i Johnssons ateljéer ca 1948. På bilden sitter Hilda Olsson, född på Upplands gård i Maglarp, omgiven av sina barnbarn. Hon gifte sig sedan med lantbrukaren Olof Persson. Uppgifter lämnade 2014 av Bengt Andersson som sitter längst till höger i kavaj och slips. Bengt Andersson arbetade vid Tullverket och var chef på Posttullen som ansvarade för kontrollen av från utlandet inkommande postpaket vid Posten Trelleborg Utrikes. Han var även moderat politiker under några år.
Arbetsledningen vid Lindholmens varv i Göteborg. Från vänster mellersta raden. 1. okänd. 2. Tillfällig bokhållare på affärskontoret. 3. Bokhållare Lindholm. 4. Ingenjör G. Dalby. 5. Kassör Börjesson. 6. Förrådsförvaltaren. 7. Postbud- och gå-gosse. 8. Verkmästare Abrahamsson, maskinavdelningen. Främre raden från vänster. 1. Ritkontorschef Carlsson. 2. Okänd. 3. Driftsingenjör Åberg, fartygsavdelningen. 4. Direktör Sven Almqvist, chef. 5. Kamrar Jonson. 6. Driftsingenjör Cederwall, maskinavdelningen, uppfinnare av C:s skyddbox för prop. 7. Fartygskonstruktören ingenjör Qwarnström
Tre män står och pratar. Mannen längst till vänster är Einar Jansson även kallad Brallan. Han är iklädd verkstadsrock och står med händern i sidan. Han tittar på mannen till höger i bild. I mitten står en yngre civilklädd man. Till höger står verkstadens chef Wictor Rehnström iklädd kritstrecksrandig kostym och fluga. Han tittar på Einar Jansson. Bakom de tre männen på väggen finns reklam för Monarks radiomodell "Nornan".
Exteriör. September 1945. H. Järnhardt &Co AB. Firma upprättades år 1933 som filial till huvudfirman med samma namn i Malmö.Företaget, som kan räknas till de största och förnämsta i sin bransch, har uteslutande specialiserat sig på försäljning av artiklar inom rör-, värme-och sanitetstekniska branschen. Det räknar som sina kunder rörledningsentreprenörer, järnhandlare och ett antal större industriföretag och försäljningsområdet omspänner hela landet. Firman sysselsätter över 50 personer där av ett 20-tal vid Geflefilialen. Chef för Geflekontoret är disponent Gerhard Ordell
Gustav Hjalmar "Gösta" Nygren Född: 1899, död 1953. Började sin yrkesbana som bokhållare på olika företag i och kring Gävle för att sedan bli försäljare. Från 1927 arbetade han som försäljningschef för Vict. Th. Engwall & Co. 1936 köpte Gösta Nygren tillsammans med sin chef Sven Engwall och hotellägaren Oscar Zedrén Furuviksparken och omvandlade denna till en modern nöjespark. Detta kom att bli hans livsverk. Gösta Nygren ledde verksamheten fram till sin död.
"Vasa"-skeppet i Velinga kyrka söder om Tidaholm. I Velinga kyrka hänger i kyrkorummets mitt ett votivskepp, som tycks vara en rättrogen kopia av det bärgade regalskeppet Vasa. Skeppet skänktes till kyrkan på 1600-talet av häradshövdingen av Visingsö grevskap, Tyres Gunnarsson och hans maka Anna Andersdotter. Deras initialer finns inristade i skeppets akter. Häradshövdingens chef var greve Per Brahe på Visingsö. Makarna bodde på egendomen Torp i Velinga, därför skänkte de detta vackra skepp till Velinga kyrka.
En man. Gustaf Otto Adlers med sonen Emil. Gustaf Otto Adlers, född 1824 i Länsmansgården, Kumlaby, Kumla, Örebro län, död i Stockholm 1901. Son till Regementskommisarie, länsman Conrad Adlers och Anna Maria Lenaeus. Drev verksamheten vid Hällabrottet på Yxhult från 1853 efter fadern. Förvaltare på Yxhults Stenhuggeri AB 1879-1866, därefter chef för Yxhults stockholmskontor till 1893. Sonen Gustaf Emil Adlers född i Norra Yxhult 24 november 1858, död i Örebro 1936. Han var 4,5 år på bilden.
Nye Militärbefälhavaren anländer 1961 Generalmajor Åkerman, chef för IV. Milo i Stockholm anländer för att hälsa regementets befäl. Bild 1. MB hälsar befälskårerna på kaserngården. Generalen hälsar här på fj Knut Johansson, tv om Johansson står fj Axel Ejerfeldt. Till h. om hedersvakten ser vi löjtnanterna Mats Eriksson och Gillis Gustavsson (Gransten). Bild 2. MB hälsar på rustmästare Hallenstam, i bakgrunden ser vi rustmästarna Hedlund och Kurt Lanzén.
Fotografier av mangårdsbyggnaden på kaptensgården Mårtagården i Onsala och dess dåvarande ägare Knut Larsson. Fotografen Sandklef var chef för Varbergs museum 1921-1961. Efter Knuts bortgång 1961 bildades, enligt önskemål i hans testamente, Knut och Tora Larssons stiftelse som sedan 1963 har hand om gården. G414: Köksingången till bostadshuset. G415: Exteriörbild av bostadshuset från gårdsplanen. G416: Knut Larsson på trappan till bostaden. G417: Exteriörbild av bostadshuset från trädgårdsgrinden.
En man. Gustaf Otto Adlers med sonen Emil. Gustaf Otto Adlers, född 1824 i Länsmansgården, Kumlaby, Kumla, Örebro län, död i Stockholm 1901. Son till Regementskommisarie, länsman Conrad Adlers och Anna Maria Lenaeus. Drev verksamheten vid Hällabrottet på Yxhult från 1853 efter fadern. Förvaltare på Yxhults Stenhuggeri AB 1879-1866, därefter chef för Yxhults stockholmskontor till 1893. Sonen Gustaf Emil Adlers född i Norra Yxhult 24 november1858, död i Örebro 1936. Han var 4,5 år på bilden.
Gymnastikläraren Carl Johan Cleve var enligt tidens källor "en bild af sjelva helsan och utrustad med ovanlig kroppstyrka". Före sin tillsättning som biträdande gymnastiklärare i Linköping 1871, hade han varit lantbrukselev, gjort resor till sjöss samt under åtta år tjänstgjort vid Göta artilleriregemente. År 1880 utnämndes han till ordinarie gymnastiklärare vid Linköpings läroverk och något senare även vid stadens folkskollärareseminarium. I Linköping gjorde han sig även ett namn som chef för stadens skarpskyttekår, så länge den existerade. Född utanför äktenskapet på Klackeborg i Järstad socken men uppfostrad i komminister Bernaus hushåll i Tidersrum. Gift med Maria Adolfina Strömbäck. Här porträtterad omkring 1875.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.