Kajsa i Dyhålet. Mormor till Konrad Gustavsson, Stenåsen. På armen har hon, som alltid när hon var ute, sin "stickekorg" innehållande en stickstrumpa. Hon stickade medan hon gick. Stina Kajsa Andreasson, född 3/8 1834, död 19/7 1924. Gift med Gustaf Johansson, f 1834. Fyra döttrar. Hon var inte ensam om att bära spånkorgen med sticket i på sina promenader. Många gummor gjorde sammaledes för att utnyttja den tid som annars skulle "gått bort", så fort man måste förflytta sig någonstans. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Från 299 kr
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 3 undercentralrum 304. Rumet används nu som nödutgång från KoS-byggnaden vilken ses längst bort till vänster i bild. I undercentralen finns en elpanna för byggnadens uppvärmning.Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Markplanet med Transformatorbyggnaden. Bakom betongbalkarna satt fram till denna fotografering transforatorer. Dessa plockades bort för skrotning.Dörren bortom är ingången till turbinhus och reaktordel. De två skortsenar i bakgrunden är för reservkraften. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Dals kyrka. Kyrkan har medeltida ursprung, men ombyggdes 1889-90.Då tillkom ett västtorn,ett kor med tre fönster och en sakrestia.Klockstapeln revs.1700-talsinredningen försvann och ersattes av altaruppsats,predikstol och bänkinredning i nygotik.Vid restaureringen1936-37 togs den nygotiska inredningen bort och en del äldre inventarier återinsattes, bla predikstolen från 1739 av Magnus Granlund.Även pyramider,korgrind och bänkskärmar mot koret är tillverkade av Magnus Granlund.Ursprungligen uppfördes kyrkan under medeltiden och var helgad åt St:a Agneta
'Foton av jättebo av blanksvart trädmyra, boet har tagits bort och monterats på träställning. Boet är ett pergamentsbo med storleken, 55 cm högt, bredd 55 cm, längd i horisontalplan 63 cm och vikt 6 kg. Bildtext enligt Årstryck 1964: ''Fig.2. Boet efter montering på Naturhistoriska museet. Genom att jämföra läget av träbalken a på denna bild och samma balk på fig.1 får man en uppfattning om orienteringen.'' :: :: Fotonr. 4723-4728 har samma motiv. :: :: Serie fotonr 4716-4729, se även fotonr. 5086:1-3.'
'Vy inifrån Magnus Leyers tält och ut med bord och fällstol i tältöppningen. 1 man sitter vid bordet. Toppiga hyddor och va 15 människor en bit bort. :: Enligt text till fotot: ''Looking out from M.L.´s tent''. (Tittande ut från M.L.´s tält.) :: :: Ingår i en serie med fotonr. 5238:1-18. Se även fotonr. 5237:1-16, 5239:1-18 och 5240:1-17, 5241:1-18. :: :: Vyer, resa till Beira, båtar, stadsmiljö. :: Nr 2.'
Ark med två monterade foton och text: "Kajakhamnen. Kajakerna ligga vända på träställningar mellan stenar. De är fastbundna för att inte blåsa bort. a. I bakgrunden syns bebyggelsen nära kajakhamnen. b. Detaljfoto av en kajaks akter. Observera den lilla knoppen på som avslutar kajakspetsen och lägg märke till den fastsatta benbiten, som ser ut som en minimal köl. På kajaken i bakgrunden ser man sittbrunnens ringformiga öppning."
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna är färdigutgrävd i augusti 1932. Vid undersökningen av vallgraven påträffades bl.a. timmerrester och en halv stockbåt med medeltida datering. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen och undersökningen av vallgraven blev möjlig med hjälp av en elektrisk pump som pumpade bort vatten, samt tack vare att en spåntvägg hade uppförts tvärs över vallgraven mot Huskvarnaån. Föregående foto visar samma vy efter att spåntväggen tagits ner och pumpen slutat gå.
Bild som visar olika fyllnadsfaser i en del av slottsvallen till Jönköpings slott. Vallen har varit uppbyggd av sand som hämtades från vallgravarna intill. Den ursprungliga höjden för vallen har inte kunnat fastställas arkeologiskt, då senare tiders aktiviteter i området har hyvlat bort toppen. Vallens sidor åtminstone den nedre delen har varit täckta med ett lager lera. Det mörka lagret i botten är ett odlingslager bestående av humös sand som hör till en medeltida fas.
Kalmar slott sett från luften mot sydsydost. I förgrunden syns den nordvästra postejen. På slottets östra sida, ut mot Kalmarsund, syns en stenbrygga, som senare tagits bort. Bilden visar också vad som bör vara rester efter den fördämning som gjordes för Slottsfjärdsutgrävningarna 1933-1934. På slottsvallarna finns ännu planteringar, vilka bör vara hänförliga till de trädgårdsanläggningar som landshövdingarna hade på slottet. Till höger i bild syns en udde, där en båtbrygga var anlagd. Bilden är utgiven som vykort - jämför KLMF.L-C0078a.
Utvändig fasadrenovering av Ekenäs slott 1972. Det gamla slottets yttre skrud hade över tid lappats och lagats och gav ett förslummat intryck. Bitvis hade puts helt släppt och lämnat delar av grundmuren bar. Ingenjör Ture Jangvik, som planlagt arbetet, hade lyckligtvis kommit till slutsatsen att slottet inte behövde omputsas i sin helhet. I stor utsträckning ansågs den ursprungliga putsen vara i gott skick, varför det togs beslut att endast blästra bort skadade partier.
Fotoalbum är upprättat av Walter Gustafsson och innehåller en blandning av motiv från kustartilleriet och privata bilder. Dessutom finns ett antal samlarbildar från idrottare. Albumets blad och inbandet i grön kartong är inbunden med ett snöre, en del av inbandet har fallit bort och saknas. Pä forsta sida finns ett visitkort med hans namn. Albumet saknar helt text. Längs bak finns 18 visitkort porträtt monterat på papper som har lagts in lös i albumet.
HSJ hade en egen station fram till 1907/08 då en gemensam station byggdes Bråket mellan bolagen innan den nya stationen kom till finns skildrad i Skara Järnvägsblad 2/95. HSJ gamla stationshus transporterades bort och använddes som bostadshus. HSJ gamla godsmagasin revs vid den nya stationens byggnad och ersattes med ett nytt 'prydligt målat i rött, vitt och grönt' (Skara Järnvägsblad 95/2) Station anlagd 1874. Stationshuset ombyggdes helt 1923, två våningar i trä. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Stora skjutbanan den 29 augusti Samling till start av dagens tävling kl 08.15 Bild 1 Gruppdiskussion på skjutbanan. Vänstra gruppen fr.v Allan Sjöberg, Kurt Halldén och Jan Johansson (Jossinen). Högra gruppen fr.v Sten-Göran Wranghult, Yngve Hörndahl och Jörn Beckman. Bortre gruppen Kaj Danielsson, Jan-Erik Fredlund och Björn Andersson (Liljehag). Bild 2 Allan Sjöberg hälsar Lars Widegren välkommen. Bakom Lars ser vi Kurt Magnusson. Till höger Ulf Henricsson -- blivande segrare i H 35. Längst bort ses Kaj Wahl och Peter Edström.
Lidhem är en herrgård i Tingsryds kommun i Småland. Den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd 1798 av Salomon von Köhler. Huvudbyggnaden är uppförd av timmer med vitputsad fasad i gustaviansk stil. På 1840-talet tillkom det gavelkrönta mittpartiet i tre våningar, efter ritningar av Theodor von Köhler. Flyglarna uppfördes 1863-1867. De ersatte ett par äldre, mindre flyglar. Flyglarna är byggda i timmer med fasad av gråvit locklistpanel. Vid en ombyggnad på 1930-talet togs flyglarnas frontespiser bort och taken gjordes valmade.
Ett programhäfte i A5-format (10,5 x 14,8 cm), okänt årtal. Längst upp står "hopp i säng" en fars av Robin Housemonger. I mitten finns en teckning av en naken kvinna med en hatt på huvudet och ett draperat skynke delvis framför sig. Hon kastar konfetti i luften. Till vänster ses en mansfot som är på väg till henne, till höger ses en mansfot som är på väg bort. Längst ner står texten: Dotty Oatley teaterproduktion... Relaterade motiv: 2024_0504 - 0506.
"Kloare Ingrid" vid stugan i Åkaremossen där hon bodde med sin son Erik (1900-1966). Han köpte sig en kamera kring 1930 och började fotografera trakt och folk. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård i Veddige och de var fattiga. Fåren gick på skogen och där fick de även ta bränsle. Vid stugan odlades säd och potatis. Inger dog 1945 och Erik bodde därefter kvar ensam tills han själv gick bort 1966.
Här har bygdefotografen Erik Andersson fotograferat mot ingången till sin stuga. Erik föddes år 1900 och bodde här som fattig hemmason med sin mor, Inger ”Kloar-Inger” Andersdotter, tills hon dog 1945. Därefter bodde Erik kvar ensam tills han själv gick bort 1966. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård i Veddige och dit nådde inte elektriciteten så länge Erik levde. Vid stugan odlade han säd och potatis och han hade får.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.