Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Från 299 kr
Vy längs Stolplyckegatan som då som ännu avgränsar bostadsområdet Stolplyckan från Magistratshagen. Efter 1970-talets omfattande rivningar och vidare nyproduktion i området har gatan försvunnit som namn och istället blivit cykelbana.
Kvarteret Duvan var ett av de mer centrala områden i Linköping som längst höll emot den nya tiden. Gården till Nygatan 18. Foto 1955.
Av den tidigare bebyggelsen i Mjärdevi återstår endast fotografier. Byns mark har sedan 1980-talet utnyttjats för bostadsproduktion och inte minst Linköpings område för innovativa teknik. Här en av byns mangårdar, Mjärdevi krongård, som bär namn efter sin tid som militärt boställe.
År 1903 var det pampigaste huset i Stolplyckan alldeles nyligen färdigställt och fick i folkmun namnet Gröna huset. På bilden står det i hörnet av den spåriga Djurgårdsvägen och den svårforcerade Djurgårdsgränd. Gatorna fick senare namnet Djurgårdsgatan och Magistratsgatan. Den sistnämnda lades igen när det moderna Stolplyckan växte fram runt 1980.
Mjölnarbostaden till Skorpa kvarn som miljön tog sig ut en försommardag 1922. Kvarnen drevs vid tiden av Oskar Alfred Johansson. Han hade tidigare arbetat vid trämassefabriken på den motsatta sidan av fallet, men från våren 1913 fyllt behovet av en mjölnare på platsen.
Äldre stuga på Vallerstad Västergårds ägor i Vallerstads socken. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949.
Gårdsinteriör från Nygatan 16 i Linköping. Ännu fotoåret 1955 en centralt belägen påminnelse av det gamla Sverige.
Miljön utmed Lasarettsgatan i höjd med Sandbäcksgatan i Linköping. Foto 1974.
Gårdsinteriör från Östgötagatan 3 i Linköping. Vy från sydväst.
Gårdsinteriör från Onkel Adamsgården i Linköping.
Den kom att kallas Frökengården, hemmanet de ärvt i Skorteby. Systrarna Anna Sofia och Inga Lisa Petersson var och förblev ogifta, en vid tiden självklarhet som småskolelärare. Vem bildens tredje kvinnan var har inte kunnat utrönas.
Systrarna Hedrén glädjer sig åt att byvägen genom Viby frusit. Lillasyster Elin Magnhild har tagit det säkra före och bara snörat på sig en skridskoskena. De är heller inte långt hemifrån. De bor i byns skolhus där fadern är lärare. Byggnaden i bakgrunden är emellertid granngården Viby Källgård.
Vy över Kristbergs prästgård, även kallad Åstorp efter hemmanets ursprung. Uppförd 1860.
Interiör från Nygatan 52 i Linköping. Dokumentation från 1961, då bostadshuset som synes inte längre nyttjades för någon stadigvarande logi. Ändå påtagligt nyttjad och då främst av läroverkets elever i samband med förberedelser inför den årliga Majkarnevalen. Kort efter fototillfället kom fastigheten upplysningsvis att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping och där benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Motiv från Packhusgatan 1 i Norrköping. Fotodokumentation av bostadshus med tillhörande uthus taget i samband med ansökan om rivningstillstånd.
Ett år 1919 postgånget vykort som visar det då relativt nyligen uppförda Borgarhemmet utmed Apotekaregatan i Linköping. Hemmet som stått klart 1913 var initierat av stadens fabriks- och hantverksförening och erbjöd bostäder för föreningens äldre medlemmar och för bortgångna medlemmars familjer. I fastighetens hörn mot Trädgårdsgatan drevs en tid Café Bellevue med matsalar.
Under åren 1903-08 drev Carl Sundström handelsboden i Viby. Vid sidan av arbetet fotograferade han flitigt och var uppenbarligen även musikant och tecknare. På en vägg i bostaden har han nålat upp och dokumenterat en rad dråpliga teckningar, månne karikatyrer av personer från orten. Samtliga är för övrigt daterade 1906.
Gårdsmiljön vid Djurgårdsgatan 25 i Linköping. Foto 1974.
Vid 1800-talets mitt lades Drottninggatan ut i Linköping. Stadens expansion i söder krävde ett nytt stråk att bebygga utmed. Med början vid gatans östra delar uppfördes relativt enkla hus. Bildens Drottninggatan 16 är ett talande exempel och som låg utmed kvarteret Djäknen. Med tiden utvecklades önskemål om Drottninggatan som en paradgata och när bebyggelse nådde mer centrala delar krävde stadens styre mer artikulerade hus. Foto 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.