Follingegatan 28 i Skänninge. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Från 299 kr
Tillsammans med sin hustru Johanna lät fabrikör August Wiberg år 1872 uppföra Västanå för ett passande boende. Platsen, nära fabriken i Råby, hade betydelse, men avgörande för husets uttryck var makans syskonskap med de välrenomerade arkitekterna och byggmästarna August och Johan Robert Nyström. Bilden har daterats till 1893 eller 1894. Makarna Wiberg var då avlidna och arbetet på gården leddes av inspektor Karl Johan Hultin.
Fram till fotoåret 1930 kvarstod mamsell Dufvas gård i Linköping, med gatuhus mot korsningen Nygatan-Klostergatan. Här innergårdsmiljön med blicken riktad mot nämnda vägkors bortom gårdens byggnader. I bakgrunden skymtar bagare Linds fastighet som hjälp för orienteringen.
Vänge i Rystad 1948. Samma år stod bostadshuset till fastigheten 2:18 inflyttningsklar. Beställare var makarna Hugo och Margareta Carlsson, ägare till Rystads handelsträdgård, senare mer känt som Rystad Garden-Center.
Västra flygel till Tingstad Löneboställe. Gården har historiskt tjänat som församlingens prästgård. Här en dokumentation från 1949 med vy från sydväst.
Kungsgatan 13 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar. Vindsvåning med frontespis. Byggt under 1800-talets andra hälft. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum inför hot om rivning, något som dock inte kom att verkställas.
Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping. Miljön är till dags dato i det närmaste oförändrad, vilket gör det medeltida stenhuset till ett av stadens äldst bevarade byggnader. Foto från omkring 1930 som tillskrivs Linköpingsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Läroverksgatan 5 i Linköping byggdes troligen under 1700-talets första hälft och är en av få nakna timmerhus som finns kvar i stadskärnan. Fönstren mot gatan har förstorats i senare tid. Åt gården är fasaden i mer ursprungligt skick. Den folkliga benämningen "Krogen Amerika" skvallrar om den restaurangverksamhet som bedrivits i huset. Sedan 1980-talet inrymmer huset en kollektivverkstad för konstnärer i Östergötland som sysslar med grafik.
Den i äldre tider benämnda Neumanska gården i Linköping. Uppkallad efter målarmästaren August Neuman, som år 1886 erhöll tillstånd att uppföra fastigheten. I gatuplanet drev han sin tapet- och färghandel. En granskning av butikens skyltning visar att han vid sidan av mer självfallna varor även sålde fiskeredskap och till och med krocketspel. Huset låg fram tills det revs 1967 utmed Ågatan nära korsningen mot Gråbrödragatan. Till höger skymtar Huitfeltska gården som nedmonterades 1949 för transport till Gamla Linköping. För övrigt friluftsmuseets första byggnad. Bilden har lämnat oss odaterad. Ett rimligt antagande kan vara omkring år 1890.
Gårdsinteriör från Ågatan 9 i Linköping. Vy från öster. Året är 1929.
Direktörsbostaden till Bona uppfostringsanstalt i Västra Ny. Verksamheten startade 1902 och som förste styresman tillförordnades Knut Blomquist. Odaterad bild från anstaltens första år.
Den så kallade Asklundska villan i Linköping är uppkallad efter byggherren, tobaksfabrikören Ernst Asklund. Byggnaden stod klar 1894, uppförd efter ritningar av P A Löfgren och Gustaf Paulsson i Norrköping.
Linghems lanthandel var strategiskt belägen mitt mot ortens järnvägsstation. Vid tiden för bilden hette föreståndaren Karl Wiktor Griph som tillsammans med hustrun Maja saluförde ett brett sortiment. Möjligtvis är det köpman Griph vi ser på trappan.
Parti av Järnvägsgatan i Linköping. Till vänster bortom träden skymtar Linköpings järnvägsstation. Närmast till höger ligger de så kallade Järnvägsbostäderna följt av Park hotell och bortom korsningen med Järnvägsavenyn reser sig Överstehuset. Upplysningsvis revs Järnvägsbostäderna 1958 för att ge plats för postorderföretaget Gunnars fabriker.
Ulvingebo väster om Kisa och invid sjön Föllingen. Ett typexempel av en götisk gård där staket skiljer mansgården från fägården. Notera den präktiga loftboden till höger om huvudbyggnaden. Odaterad bild från uppskattningsvis förra seklet andra fjärdedel.
Stämningsfullt porträtt av Sigurd Hallin. Här i kvällssol på trappan till morbrodern Emil Durlings hus Strömmen i Sankt Anna. Året är 1918.
Häradshövding Carl Dahlgrens hem i Stockholm, där hans konstintresse påtagligt manifesterades. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894 och i samband med nedpackningen av hans stora donation till främst Östergötlands museum.
Nygatan 3 i Linköping. Vid tiden för bilden ägdes och beboddes huset av ångbåtsbefälhavaren och sedermera vedhandlaren Johan Constans Svensson och dennes maka Kristina Karolina Karlsson. Vy från sydost.
I Appuna var ortens speceri- och diverseaffär länge inrymd i Lilla Östergården.
Speceri- och diverseaffären i Väversunda. Tiden för bilden är omkring 1925.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.