Detta bostadshus i kvarteret Vävstolen låg vid Grytstorget där statyn av Moa Martinsson idag står. Omgivningen finns kvar idag som västra delen av Industrilandskapet och inrymmer bland annat LiU - Campus Norrköping. Bevarade planritningar visar att byggnaden inrymde åtta enrumslägenheter med kök i två identiska våningar. Bilderna togs i samband med rivningsbeslut 1951.
Från 299 kr
En idyll som snart ska skattas åt förgängelse. Gårdsinteriör från Repslagaregatan 18 i Linköping. Vy från sydväst.
Huvudbyggnaden till Klinga gård i Borgs församling söder om Norrköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1970 i samband med byggnadsundersökning. En av männen till höger är antikvarien Anders Lindahl.
Motiv från fotografens besök av Sjöbacka i Ljung 1895. Vid bänken sitter familjen Tydén som arrenderat gården sedan 1889.
Äppelträden stod i full blom när fotografen stannade till vid Brommetorp i början av juni 1922. Vid tiden för bilden brukades torpet av makarna Gustaf Robert Olsson och Elin Amalia Ström. Hon var för egen del född och uppvuxen i Brommetorp. Hennes farföräldrar hade länge innehaft torpkontraktet, därefter brodern Josef Emanuel, i vars familj hon varit hushållerska. Sedan 1919 var brodern avflyttad och Elin Amalia gift med nästfäljande brukare, just nämnde Gustaf Robert Olsson. Den gamle mannen i bilden motsvarar rimligtvis Elin Amalias farfar, torparen och slaktaren Anders Gustaf Ström.
Arrendegården Banketorp under Bjärka Säby i juni 1923. Vid tiden för bilden brukades gården av makarna Salomon Samuelsson och Johanna Matilda Andersdotter.
Klostergatan 64 i Linköping. Villan uppfördes av lektor Karl Beckman för sin familj omkring förra sekelskiftet. Här som den tog sig ut 1974.
Ett perspektiv från Linköping som kort efter bildens tillkomst inte längre var möjlig. År 1898 var ytan som vidare blev kvarteret Ekoxen ännu obebyggd, men inom kort skulle området exploateras. I det under decenniet uppförda flerfamiljshuset utmed Linnégatan bodde vid tidpunkten bland andra lasarettsläkaren Wilhelm Hallin. Sundbergska stiftelsens hus till höger om nämnda hade stått klart 1891, en märkbart påkostad satsning för att tjäna som stadens barnhem för pojkar.
Dokumentation av Salvedal i Yxnerum socken. Året är 1944. Gården fungerade i äldre tid som gästgivaregård och skjutshåll. Enligt källorna behöll gården den funktionen till omkring 1865. Huvudbyggnaden i fonden förlorades i en eldsvåda 1965. Övriga byggnader är dock idag väl hävdade genom Yxnerums hembygdsförenings försorg.
Från kuratorn, häradshövdingen och inte minst samlaren Carl Dahlgrens hem där hans vurm för konst tog ett ansenligt utrymme. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894 och i samband med verkställandet av hans stora donation till Nationalmuseum och Östergötlands museum.
Fotoåret 1974 planerades det för omfattande nybebyggelse i kvarteret Däckeln i centrala Linköping. Ännu vid tiden stod där hus som i ålder sökte sitt ursprung i det tidiga 1800-talet, möjligtvis ännu tidigare. Här gårdsinteriör från Nygatan 27.
Det är nu länge sedan barn lekte vid denna helt utraderade miljö i Linköping. När fotografen passerade 1929 ägdes husen av muraren Oskar Fredrik Skald och rimligtvis ser vi några av hans och hustrun Augustas barn i bilden. Idag bryter Brunnsgatan genom området mot sitt möte med Östgötagatan. Vy mot sydväst.
Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Amanda Hultgren i Bäckstugan, torp till Fundshult i Svinhult. Född i socknen 1870 hade hon drygt 20 år gift sig med torparen Karl August Hultgren. Nu var hon änka sedan 1928.
Likt en solitär från 1800-talet har fastigheten Elsa Brändströms gata 8 hittills fått stå kvar trots omfattande exploatering i området. Uppförd under 1870-talet.
Parti av Bergslagsgatan i kvarteret Beckershov, Norrköping.
Vy från Kungsbergets höjder mot Linköpings centrala delar. I förgrunden de vid tiden nyligen uppförda så kallade smalhusen i kvarteren Kometen och Kalfaktorn.
Nära Trädgårdstorget en bit ned utmed den ännu ack så trånga Nygatan, låg detta i omgångar utbyggda bostadshus. Den stadsgård det tillhörde hade sin huvudbyggnad belägen i hörnet mot Sankt Larsgatan och övriga bostadshus låg utmed gatan i sydlig riktning. Vy från västsydväst 1929.
Parti av Linköping i en tid då fotografer ännu väckte uppståndelse. Bortom barnaskaran hade vid tiden ett nytt kvarter hastigt tillkommit i stadens södra utkant. Som S:t Kors kvarter 90-93 var det bokfört, efterhand namngavs det Ekoxen med hus utmed Klostergatan, Linnégatan och mot Trädgårdsföreningen bakom bebyggelsen.
Fastigheten Platensgatan 5 i Linköping på platsen till dagens roströda hus (5 B) i fem bostadsvåningar över affärsplanet. Här en vy från gården 1971.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.