En kvinna. Lisa Sjöberg (Dotter till Clara Sjöberg, Almby). Egentligen Elisabet Sjöberg, född 5 januari 1892, i Almby fs, i torpet Helleboda. Det är vid Hellebodas förstukvist hon står på fotografiet. Hon dog 27 september 1968. En kuriositet är att hon verkar ha samma klänning som hennes syster Ingeborg hade vid sitt besök 1912, enligt foto Nr.3931 och Nr.3932. Kompletterande uppgifter inlämnade av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge (foto i privat ägo och fotot finns i släkten).
Från 299 kr
Vommedal Västergård 3:3. Syskon, foto tagit i Vommedal Västergård hos Gurli Bengtsson "Hanses" Streterdsvägen 7. Fr.v. 1. Olle Bengtsson f. 1918 d. 2006. 2. Mimmi Andersson f. Bengtsson 1920 d. 1998. 3. Karin Eriksson f. Bengtsson 1907 d. 2001. 4. Aina Larsson f. Bengtsson 1912 d. 1998. 5. Gurli Bengtsson f. 1902 d. 1993. 6. Jenny Larsson f. Bengtsson 1913 d. 2006. Syskonen födda på Torpet 1:1 Dammkärr.
Torpet Storängen när sommaren stod för dörren 1922. Hemman under Bjärka Säby och beläget på godsets stora ängsområde söder om slotten, därav torpets namn. Storängen finns upptagen i socknens äldsta förtecknade husförhör från 1792 men är sannolikt ännu något äldre. Den som kopplar platsen närmare fototiden finner torparparet Anders Fredrik och Brita Sofia Andersson på platsen från år 1881. Med en barnaskara endast välsignad med döttrar kom här en räcka drängar ha tjänst, som brukligt i korta perioder. Efter nära 40 år på torpet avled Anders Fredrik och en ny ordning i Storängen blev nödvändig. Den fanns i Karl Erik Bovin som sedan 1911 varit gift med det äldre torparparets dotter Ester Johanna. Tillsammans hade de fem barn, varav tre söner, och med dem upphörde behovet av drängar. Istället tycks torpets extra utrymmen erbjudits personal med tjänst närmare huvudgårdens behov. Den gamla torparänkan Brita Sofia bodde kvar till sin död 1929, möjligtvis i undantagsstugan som skymtar till vänster om torpet. Som en sista upplysning kan berättas att Ester Johanna var avliden vid fototillfället. Barnsängsfeber hade tillstött efter nedkomsten av makarnas sistfödda i september 1920.
Stensele 1139
Orkesta 55:1
Ättersta
Skånela 22:1
Skånela 127:1
Bro 416
Bro 165:1
Boningshuset till Bondorlunda Mellangård väcker i förstone inga andra tankar än vad äldre landsbygdshus i allmänhet plägar göra. Huset skulle oavsett komma i fokus och kunna kallas för "torpet som födde en bästsäljare". Här menas Ica-förlagets klassiker "Så vårdas torp och gårdar" och som blivit en riktig bästsäljare, rent av kallats byggnadsvårdarens bibel. Upprinnelsen står att finna i konstvetarna med mera Axel Unnerbäck och Göran Söderströms förvärv av fastigheten 1967. Då verkligt nedgånget men genom herrarnas varliga upprustning bildade arbetet fond för bokens tips och råd. Här dokumenterat en tid före dess, 1953.
OBS! Uppgifterna i de olika fälten är ifyllda som om målningen var ett foto. Målningen var till försäljning på Bukowskis internationella höstauktion 1998, utropspris 18.000 - 20.000 kr. Wahlberg Alfred, 1834 - 1906, konstnär. Åren 1857 - 62 var han verksam i Dusseldorf, från 1866 huvudsakligen i Frankrike. W:s tidiga landskap karakteriseras av detaljrikedom och en ofta mörk kolorit. I Frankrike inspirerades han av Barbizonskolan i studier av atmosfär och ljus. Kring 1900 experimenterade W. med bl.a. pointillistiska solstudier. (N.E.) Till vänster synes troligtvis torpet "Utsikten", se ytterligare i boken Ur Falkenbergs stads historia, A Ljung, sidan 208.
Motiv från Linköpings kommuns fritidsanläggning Sätravallen söder om Bestorp. Fotoåret 1950 hade Linköpings stad nyligen inköpt anläggningen, som kom att utvecklas men ännu bar spår från platsens tidigare historia. I äldre tider skrevs området som Tutebo utjord och var bebyggt med det omkring förra sekelskiftet friköpta torpet Roligheten. Köparens son, Karl Oskar Sjöberg, blev den siste, fast boende i stugan och han drev den lilla gården till åtminstone år 1940. Kort därefter övertog Friluftsfrämjandet området och inledde den verksamhet som Linköpings stad, som nämnts, kom att överta.
Tunen börjar med korta trolar, gärdsel, och allt efter hand som tunen fortsätter blir trolarna längre och längre till full längd på 4.20 m uppnåtts, det var normallängden på allt virke förr. Man la ofta två trolar på varandra, den bästa underst, så den fick bära den övre om den var i dåligt skick. I regel gick det 6 trolpar på höjden genom varje störpar för en hög och tät tun passande alla sorters djur. Här står Jakob Söderlund på vägen utanför sin tun. Det var Masses närmaste granne ett par hundra meter norrut. Det lilla idylliska torpet finns kvar tämligen intakt än idag.
En minst lika fantastisk miljöbild som den förra! Det andra torpet är alltså Södergrens boplats och den är beskriven under Bild 609. Nils Södergrens fantastiska kvarn är nu byggd, den syns t h om manbyggnaden. T v skymtar Mattsarve kvarn. Ladugården av uthusen är här under tillbyggnad, detta skedde alltså 1915. På Bild 611 är det färdigbyggt, den bilden är från 1916. Man ser tydligt den gamla bulväggen på den ursprungliga lilla ladugården. På väggen hänger ett hjul som verkar höra samman med någon slags mekanik. Idag går Backvägen på baksidan av dessa boplatser.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.