Officeraren Axel Grewell porträtterad i Stockholm omkring förra sekelskiftet. Född i Linköping men uppvuxen i Kristberg och vidare Klockrike församlingar där fadern var kyrkoherde. Från 1878 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Avsked 1907 med kaptens grad. Även en tid ordförande i Östergötlands skytteförbunds verkställande utskott och överkontrollör vid brännvinstillverkningen i Östergötlands län. Från 1896 gift med grevinnan Anna Elisabet Mörner.
Från 299 kr
Porträtt av Maria Andersdotter, bördig från värmländska Nor. Efter ett liv som piga hade hon dryga 40 år haft djärvheten att inflytta till Linköping för att där arrendera Centralhotellets matsalar, en sysselsättning hon ska innehaft under åren 1880-1900. Hon avled i Linköping som ogift 1907. Foto omkring förra sekelskiftet.
Det gamla mejeriet utmed Kanikegatan i Mjölby var i drift från förra sekelskiftet till 1961. Byggnadens gatufasad ser sammanhållen ut men är ett resultat av om- och påbyggnader efter verksamhetens ökade behov. I senare tid ombyggt till föreningslokal. Här dokumentation av Östergötlands museum 1986.
Trevlig att kunna lyfta fram ett anspråkslöst hus som fått behålla sin plats i centrala Linköping. Gårdshuset till fastigheten S:t Larsgatan 40 är dessutom egenartat med sina tre våningar trots det lilla formatet. Byggnaden uppfördes sannolikt i samband med gatuhusets tillkomst vid förra sekelskiftet.
Rimligtvis hölls någon form av promovering vid Linköpings kallbadhus den här dagen och som fotografen med tveksamt resultat lyckades fånga. Vi får ändå skatta oss lyckliga att plåten togs, förvånansvärt få avbildningar av anläggningen i bruk finns bevarade. Foto omkring förra sekelskiftet.
Det är ingen slump att Kungsgatan 35 i Linköping återfinns i den pensionerade generalmajoren Fritz Lovéns egenproducerade fotosamling. Från omkring förra sekelskiftet hyrde han med hustrun en våning i husets andra våning. Här sannolikt från tiden som nyinfyttade. Vi skriver omkring 1905.
Enligt anteckning på fotots baksida: "Gunnarsgård, när det fanns kvar. Vallda." "Broa" är överstruket. På bilden står familjen på trappan utanför husets s k skunke (inbyggd farstukvist med bänkar på sidorna) och betraktar en hög med stockar/stolpar nedanför dem. Omkring sekelskiftet 1900.
Flora grundades på 1880-talet av borgmästaren Johan Wilhelm Petre hans son och svärson Gustaf Nyström för tillverkning av parfymer, Flora grundades på 1880-talet av borgmästaren Johan Wilhelm Petre eau de cologne, toalett- och hushållsartiklar. Upptog vid sekelskiftet cirka 1.200 artiklar. Flora exporterade bläck även utomlands. 1905 övertog Birger Fogelberg fabriken, Florodol blev huvudartikel. Fabriken låg på Brynäs och butik på Nygatan.
Masse har stått på Käldkväiar ungefär där vägen går ner mot Hammaren och tagit denna bild av gårdsparten. Vi ser manbyggnaden med gavelns trekantsfönster, troligen tillkomna omkring 1860. Bakbygget är nog från förra sekelskiftet. I bakgrunden skymtar ladugården och till höger magasinet.
Här på ladugårdens baksida finns i liten grisgård, så man kan anta att ladugårdens ände har hyst ett grishus. Bredvid låg kanske stallet, mot att ladugården på andra sidan ladan då troligen innehöll kohus. I förgrunden har man planterat fruktträd, vilket var mycket vanligt vid förra sekelskiftet. Manbyggnaden skymtar.
Sommarens lövverk döljer Petter Ahlbergs manbyggnad, en 1700-tals parstuga som fått fönstren moderniserade på 1800-talet och spåntaket pålagt vid sekelskiftet. Parten revs omkring 1930, den låg mellan Lars Johanssons part som revs 1904 och den östra parten som är kvar än idag.
Bilden föreställer den Kauparvepart som ligger längst åt öster, här sedd från söder mot Lausbackar med Hallsarve väderkvarn uppe på backen. Manbyggnaden är en parstuga från 1800-talets mitt eller något senare. Bakbygget är nog tillkommet vid förra sekelskiftet, medan flygeln sannolikt är betydligt äldre.
Masse har stått på vägen och tagit denna bild av ladugårdens baksida. Det här var en vanlig byggnadstyp på ladugårdar kring förra sekelskiftet, särskilt på mindre gårdar. Denna ladugård revs 1934 och man byggde en betydligt större i sten med foderloft av trä.
Sedan det i Kneippen runt förra sekelskiftet tillkom kuranläggning med tillhörande hotell och restaurang, framväxte parallellt Borgs villastad i området. Den äldre bebyggelsen revs vartefter men ännu år 1907 stod denna ryggåsstuga kvar i väntan på att tomtmarken skulle köpas upp för exploatering.
Köpmannen Axel Karlsson kom med tiden att bli en av Linköpings ledande män. Han deltog bland annat aktivt i skapandet av såväl Mellersta Östergötlands järnväg och sockerfabriken som nya teatern. Under 1880-talet kunde han köpa den så kallade Holmbergska gården utmed Storgatan och där etablera ett inkomstbringande handelshus. Bilden visar affärens personalstyrka omkring förra sekelskiftet.
Sörby i Stjänorp utmed landsvägen och strax före ortens välkända slottsanläggning. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Gården kom emellertid tidigt i stadskomminister Claes Leonard Carlstedts ägo. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Ritningarna till vad som kom att bli Linköpings läroverk är daterade år 1858. Bakom dem stod den produktive och från Stockholm verksamma arkitekten Johan Fredrik Åbom. För byggnadsarbetet ansvarade den mer lokalt verkande men väl så ansedda byggmästaren Jonas Jonsson. Byggnaden kunde invigas år 1864. Här ett något förbleknat fotografi som visar miljön omkring sekelskiftet 1900.
Ett medfaret fotografi som ändå ger en bild av hur Älvestad kyrka tog sig ut före en förödande brand år 2007. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet men vid tiden för bilden återstod inte mycket från byggnadens äldsta tid. Vid en stor ombyggnad år 1756 sparades endast delar av långhuset och 1836 erhöll kyrkan ett nytt torn. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.