Semafor 3 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Från 299 kr
Semafor 1 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Semafor 4 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Semafor 5 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Semafor 2 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser En beskrivning, enligt Wikipedia vad en semafor är, se nedan: Ett optiskt signalmedel, avsett att synas på långt håll, se semafor (kommunikation) och optisk telegraf.
Lauström kör ett grenlass på langstigvagn. Han har lassat korta grenar längst bak och sedan längre och längre för att få grenarna att stå upp så mycket som möjligt, för då fick han på mer grenar på lasset. Var bilden är tagen går inte att avgöra. En vacker manbyggnad i parstugeform av tidig 1800-talstyp skymtar t v och en ganska ny ladugård t h. På åkern bakom hästen står höga rågkärvar i rakar för torkning.
För att kunna bryta torven har man varit tvungna att spänna för hästar i trespann. Den äldre mannen är Johan Petter Karlsson, 64 år när bilden togs. Den yngre mannen som har tömmarna och troligen kör vändplogen är sannolikt sonen Karl Johan, 25 år. De bodde på Kauparve, parten intill Käldvägen, se bild nr 5. Bilden är tagen i ett öppet mycket flackt landskap, vilket bara kan vara markerna mot Lausviken eller Lausmyr.
Falköpings högre allmänna läroverks kör och orkester vid musikuppvisningen våren 1960. Ledare musikdir. Jens Bartler.Skolorkestern: Vid flygeln Ulrika Jonsson (sedermera lärare i Göteborg).Violiner: Birgitta Nyman (senare domkyrkokomminister i Karlstad), Margareta Henriksson, Tore Svensson (senare musikdir.) Bo Johansson (senare civilingenjör). Flöjtist: Roland Lundgren (senare predikant, grammofonartist, musikhandlare). Klarinetter: Sven-Olof Kraft (senare överlärare). Inge Gustafsson (senare civ. ingenjör). Cello: Frans Helmersson (senare mycket internationellt berömd.)
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 Det är en vinterdag på Våghustorget i Örebro. Två äldre kvinnor håller varandra under armarna och är på väg över vägen åt Krämaren till. Pumphuset syns till vänster på bilden. Kvinnorna står med ryggen mot kameran. En bil kör förbi framför dem. En annan kvinna kommer gående med framsidan mot kameranl. Till vänster syns en man. Bilar och ytterligare personer syns vid Krämaren. På Krämarhuset syns en skylt med texten "EPA." Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer.
Kvar i stan 26 juli 1967 En familj bestående av mor, far och två små pojkar varav den yngsta pojken sitter i en sittvagn som fadern kör. Mamman håller den större pojken i handen och han håller sin andra hand på broderns vagn. Pojkarna är klädda i T-tröja respektive tröja och byxor, pappan är klädd i vit tröja och ljusa långbyxor, mamman bär vit tröja och kort, mörk kjol.
'Bildtext: ''Götaälvdalen. Riktning 151.'' :: Vy över öppna fält, åkermark med stenmur. På avstånd kör bilar på väg. Till höger någon form av frabriksanläggning. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Lastning av flyttblocket vid Dösebacka.: :: Vy med lastbil med flyttblocket på flaket, kör på en väg. Bil bakom. I bakgrunden syns lyftkranar. :: :: Bildtext enligt Årstryck 1964: ''Fig. 1. Det vindslipade flyttblocket lyftes upp på vagnbjörnen. Grustagsväggen är ca 30 meter hög.'' Storleken på flyttblocket: Längd 7 m, bredd 5 m och höjd 2 m. Vikt ca 30 ton. :: Vindslipat flyttblock med ögongnejs, spår av glacialräffling och spår av vindslipning.'
EN MAN KÖR EN HACKA ANSPÄND MED HÄST. Tillv.tid: 1934 Övriga nr: 42 Repro nr: Registrator: TR RealNr: 231 7 Motiv_spec: ARBETSHÄST RealNr: 244 Motiv_spec: ROTFRUKTSODLING RealNr: 241 Motiv_spec: JORDBRUKSARBETE RealNr: 241 Motiv_spec: LANTBRUKARE Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: KARLSSON ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: GÖTLUNDA By: Gård: Fastighet: HAGEN Adress: Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: SKÖVDE MUSEUM Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKÖVDE By: Gård: Fastighet: Adress:
Affärsliv på Nygatans östra del. Sandbergs herrekipering på Nygatan 16. En skylt hänvisar till Skomakeriet inne på gården. I den låga mellanbyggnaden ligger Posten. Nygatan 14 inrymmer en damklädesaffär. På andra och tredje våningarna är det privatbostäder. Balkongerna är pyntade med blommor. Människor tittar i skyltfönstren, cyklar och kör bil. Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Masse har stått på backkanten och tagit denna bild av Karlssons uthus. Dessa ladugårdsbyggnader var bland de största och ålderdomligaste i socknen vid förra sekelskiftet. Den långa bulladugården med agtak var mycket välbyggd. Den innehöll två fähus med varsin hoimd, hörum, i sin vänstra del och till höger om ladportarna låg ladan, utanför vilken det ligger en väldig halmstack. Ladugårdsflygeln till vänster innehöll en mängd funktioner. Troligen håller man på och kör in hö just här, höhäcken står på vägen under luckan till loftet. Man ser hur vägen ner till Nybro svänger ner här framför ladugården. Den gick vidare ner till grannparten, vars flygel skymtar till höger och därefter ner mot Närkån.
Fotografiet är taget från akterdäck på ett okänt fartyg. Det som går att se är relingen på detta fartyg och en minräls är framträdande på däcket. I förgrunden ses också två sysselsatta sjömän. I bildens mellangrund ses hav och ett större fartyg som har identifierats som en stadsjagare av Göteborgs-klass. Hon kör strax efter det fartyg som bilden är tagen ifrån. I bakgrunden, till vänster om detta fartyg ses ett annat fartyg gåendes längsmed horisonten och till höger syns ett annat, båda är oidentifierbara.
Med pappa på turné 14 april 1967 Den kände skådespelaren Helge Skoog går tillsammans med sina ettårsgamla barn och en annan man utanför Norlings bryggeri. Helge kör en vit barnvagn med dubbelsits. Det ena barnet håller i barnvagnen och den andra håller den andra mannen i handen. Helge är klädd i vit kavaj, beige skjorta, svart slips och svarta byxor. Barnen är klädda i svarta dressar med små hattar på huvudena. Den andre mannen är klädd i svart jacka svarta byxor, randig skjorta och svarta skor. Han bär en rutig väska i ena handen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.