Kävlinge - Barsebäcks Järnväg, KjBJ, Barsebäckshamn station öppnad 1907. Järnvägen och stationen förstatligades 1927. Stationen nedlagd 1954. Ånglok som syns på bilden är KjBJ lok 2, tillverkat av Arlöv 1908, tillverkningsnummer 4. Det skrotades 1932.
Från 299 kr
Kävlinge - Barsebäcks Järnväg, KjBJ, Barsebäckshamn station öppnad 1907. Då byggdes en- och en halv vånings putsad stationshus och mekanisk växelförregling med kontrollås. Järnvägen och stationen förstatligades 1927. Stationen nedlagd 1954. Fordonet ser ut att vara en Deva tillverkad motorvagn.
Åg - Vintjärns Järnväg. Trafikplatsen och bandelen öppnades 1883. Flygbild över Ågs järnbruk. Bruket och järnvägen ägdes av Stora Kopparbergs Bergslags AB. Järnbruket lades ned 1928. Kvar idag finns den bevarade masugnen.
Ekebybruk järnvägsstation uppfördes 1912 av Uppsala - Enköpings Järnvägar. Den var belägen alldeles intill tegel- och keramikbruket Ekeby Bruk, som syns till vänster. Järnvägen anslöt här till Ekeby Bruks industrispår.
Dal hållplats anlagd 1894 av Falkenbergs Järnväg. Från början var det en hållplats med tillhörande banvaktstuga, men 1898 byggdes banvaktstugan ut med biljettexpedition och väntsal. Järnvägen förstatligades 1939-1940. På spåret syns en Hilding Carlsson motorvagn.
Silverdalen station hette tidigare Råsta och öppnades som hållplats 1910. Station sedan 1932. Trafikplatsen 1995 omdöpt till Silverdalens Bruk. En- och en halv vånings stationshus, putsat. Elektrisk växelförregling. Järnvägen övertogs 1946 av SJ.
Jungabo, en liten hållplats . Det var SGGJ som byggde och öppnade Sala-Gysinge-Gävle järnvägen 1901. Den övergick till SJ 1937. Banan lades ner 1963. Centrallås för ljussignaler. Järnväg med bommar.
Efter branden i Åvik, Hudiksvall byggde järnvägen bostäder för sina befattningshavare, vid Tunbacka-området i Hudiksvall . På bilden syns byggmästaren och hantverkare. Reproduktion av ett gruppfoto. Fotografen (Ossian Friberg) nr. 4 från höger, plåtslagare då.
En del av smalspårig järnväg med 891 mm mellan Åseda till Virserum som öppnades för trafik 1911. Den förstatligades 1941. Godstrafiken nedlagd i etapper 1965-1986. Persontrafiken upphörde 1984. Järnvägen såld till VHVJ 1986.
Station anlagd 1884. Stationshuset, en och en halv våning i tegel, har grundligt modeniserats 1913 och 1937. Elektriferingen kom 1937. Järnvägen lades ner 1972 och godstrafiken 1992. Spåren revs upp 1997.
Bron över järnvägen vid Ekhagsrondellen i höjd med Kjellbergsgatan på Rosenlund i Jönköping under byggnad. Det högra järnvägsspåret är banan till Nässjö, det vänstra industrispåret till Huskvarna. Ledningar till Vattenfalls transformatorstation i bakgrunden.
Gruslastat tåg som spårat ur på väg till Edsbyn. Järnvägen var 1900 nybyggd. Vid olyckan fick en man sin ena arm avsliten. I bakgrunden ses "Engmans" som idag ersatts med ålderdomshemmet Sunnangården.
Utsikt över Falköping. Streck nr 1 från vänster pekar mot Blåsås, 2. Mot Storgatan, 3. Mot S:t Olofs kyrka, 4. Mot Forss Hattfabrik, 5. Mot Prästgården, 6. Mot Järnvägen + Danska vägen, 7. Mot Södra Stationen, 7. Bryggeriet Victoria.
Järnvägen, urspårning 1918, vid Falköpings södra station. Någon hade av misstag lagt upp en spännkloss. Nr. 4 i andra raden från vänster: Frans Sahlqvist. Loket var ett persontågslok med beteckningen A.
Järnvägen. Järnvägstjänstemän. Stående från vänster: Vagn & Stallkarl Axel Andersson, banvakt Stav, Torbjörntorp, stationskarl J. Ahlstrand, Stenstorp, stationskarl, Ludvig Johanson, stationskarl P.E. Finn, stationskarl J. Andersson. Sittande från vänster: Bgm. J. Rüdén, stationskarl C. Hedström, rep. Blomén och stationskarl Axel Nyström.
Järnvägen. Banmästarmöte i Falköping omkr. 1925. 1:a raden: Överbanmästare Martin Olsson, 2. Åstrand, Habo, 3. Lundblad, Stenstorp, 4. Axel Mörk, 6. Kjellberg, Falköping. 2:a rad. 5. Charles Mörk. 3:e rad. 2.bvfm Broman, Jönköping, 4. Hackberg, Falköping.
Område mellan Villagatan och Lidgatan, till vänster Mössebergsparken. Byggnaden med tre små fönster högt upp är Villagatan 6. Tredje villan uppifrån Villagatan 19, lokförare Axel Hultgren. Den höga skorstenen mitt i bilden tillhör ångcentralen vid järnvägen, till höger järnvägsstationen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.