Wirsbo bruk. Orten ligger vid Strömsholms kanal och Kolbäcksåns fall, mellan Åmänningen i norr och Virsbosjön i söder. I bruket fanns en kraftstation, styckebruk för projekttillverkning, manufaktursmedja, mekanisk verkstad, ångsåg med två ramar, kant-, klyv- och stålverk samt en hyvel- och snickerifabrik.
Från 299 kr
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Forsvik, den gamla slussbyggnaden låg där landsvägen i dag går. 1914 - 1915 uppfördes den nya byggnaden (till höger på bilden) varvid den gamla flyttades till dess nuvarande plats i hagen. Bruket köpte den gamla och använde den som arbetarebostad. Slussbyggnadens högra halva beboddes av slussvakten, medan den vänstra halvan disponerades av lotsen - prickhållaren för distriktet.
Forsvik, kortet är taget år 1915 på den s.k. "Rallevägen" som gick mellan bruket och kajen. Samtliga personer arbetade i verkstaden. Från vänster Bertil Lindstrand, Malkom Forsberg, Martin Johansson, Sven Emanuelsson, Allan Johansson, Gunnar Johansson. Förstoring 32 x 50 cm. Neg finns.
Krementschugs Järnverks AB. Kolugnar vilka rymde ca 15 famnar. Kolades med utsugning av gaserna på ca 5 dygn och kolen togs glödande i tillslutna kolkorgar direkt till masugnen. Utom kol uppsattes även sågad ved (30-50%). 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Porträtt av Daniel Egnell. Född i Vreta kloster 1802 kom han från 1832 att arbeta som bokhållare vid Söderfors bruk i Uppland. Från 1843 gift med Clara Johanna Enelius, bördig från Örberga. Äktenskapen kom vidare att välsigna makarna med fyra döttrar. Efter lång tjänstgöring vid bruket vände han som änkling åter till Östergötland efter köp av Kungskvarn i Ledberg 1867.
Bild högt uppifrån (flygbild?) över fält, väg och oidentifierad byggnad. Stämpeln på kopians baksida ("Hasselblads") och bruket av Velox fotopapper är gemensamt med flera av bilderna i Bergers samling från långresan med pansarkryssaren FYLGIA 1925-1926. Att även denna bild tagits under denna resa har dock inte kunnat bekräftas.
Järnbruket i Åryd grundades vid mitten av 1600-talet. Grundaren var holländaren Arnold De Rees (1612-1668), som också var verksam vid Huseby bruk. Tillverkningen upphörde vid slutet av 1880-talet. År 1899 ströks bruket ur Kommerskollegiets lista över järnverk. Järnhanteringen kom att ersättas av träindustriell verksamhet.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Åryds bruk grundades på 1640-talet av holländaren Arnold de Rees. 1823 såldes bruket till bergsrådet Johan Lorentz Aschan på Lessebo Bruk. Corps-delogiet stod färdigt 1829 och byggdes till bruksägarens äldsta dotter. Herrgårdens yttre är densamma idag som 1829, med undantag av balkongerna som tillkommit senare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.