Stensele 1139
Från 299 kr
Orkesta 55:1
Ättersta
Skånela 22:1
Skånela 127:1
Bro 416
Bro 165:1
Boningshuset till Bondorlunda Mellangård väcker i förstone inga andra tankar än vad äldre landsbygdshus i allmänhet plägar göra. Huset skulle oavsett komma i fokus och kunna kallas för "torpet som födde en bästsäljare". Här menas Ica-förlagets klassiker "Så vårdas torp och gårdar" och som blivit en riktig bästsäljare, rent av kallats byggnadsvårdarens bibel. Upprinnelsen står att finna i konstvetarna med mera Axel Unnerbäck och Göran Söderströms förvärv av fastigheten 1967. Då verkligt nedgånget men genom herrarnas varliga upprustning bildade arbetet fond för bokens tips och råd. Här dokumenterat en tid före dess, 1953.
OBS! Uppgifterna i de olika fälten är ifyllda som om målningen var ett foto. Målningen var till försäljning på Bukowskis internationella höstauktion 1998, utropspris 18.000 - 20.000 kr. Wahlberg Alfred, 1834 - 1906, konstnär. Åren 1857 - 62 var han verksam i Dusseldorf, från 1866 huvudsakligen i Frankrike. W:s tidiga landskap karakteriseras av detaljrikedom och en ofta mörk kolorit. I Frankrike inspirerades han av Barbizonskolan i studier av atmosfär och ljus. Kring 1900 experimenterade W. med bl.a. pointillistiska solstudier. (N.E.) Till vänster synes troligtvis torpet "Utsikten", se ytterligare i boken Ur Falkenbergs stads historia, A Ljung, sidan 208.
Motiv från Linköpings kommuns fritidsanläggning Sätravallen söder om Bestorp. Fotoåret 1950 hade Linköpings stad nyligen inköpt anläggningen, som kom att utvecklas men ännu bar spår från platsens tidigare historia. I äldre tider skrevs området som Tutebo utjord och var bebyggt med det omkring förra sekelskiftet friköpta torpet Roligheten. Köparens son, Karl Oskar Sjöberg, blev den siste, fast boende i stugan och han drev den lilla gården till åtminstone år 1940. Kort därefter övertog Friluftsfrämjandet området och inledde den verksamhet som Linköpings stad, som nämnts, kom att överta.
Tunen börjar med korta trolar, gärdsel, och allt efter hand som tunen fortsätter blir trolarna längre och längre till full längd på 4.20 m uppnåtts, det var normallängden på allt virke förr. Man la ofta två trolar på varandra, den bästa underst, så den fick bära den övre om den var i dåligt skick. I regel gick det 6 trolpar på höjden genom varje störpar för en hög och tät tun passande alla sorters djur. Här står Jakob Söderlund på vägen utanför sin tun. Det var Masses närmaste granne ett par hundra meter norrut. Det lilla idylliska torpet finns kvar tämligen intakt än idag.
En minst lika fantastisk miljöbild som den förra! Det andra torpet är alltså Södergrens boplats och den är beskriven under Bild 609. Nils Södergrens fantastiska kvarn är nu byggd, den syns t h om manbyggnaden. T v skymtar Mattsarve kvarn. Ladugården av uthusen är här under tillbyggnad, detta skedde alltså 1915. På Bild 611 är det färdigbyggt, den bilden är från 1916. Man ser tydligt den gamla bulväggen på den ursprungliga lilla ladugården. På väggen hänger ett hjul som verkar höra samman med någon slags mekanik. Idag går Backvägen på baksidan av dessa boplatser.
Vy mot Hägerstad slott som skymtar på andra sidan av sjön Vindommen. På samma sida antyds till höger även Hannäs kyrkoruin. Markerna i förgrunden tillhör torpet Lövudden men mest intressant i bilden är möjligtvis den så kallade retortugnen som reser sig invid sjökanten. Ugnen visar den vid tiden kvarvarande rest efter den mindre träoljefabrik som dåvarande markägare lät anlägga 1877. Genom beviljandet för fabriken får vi veta att den vid sidan av fabrikshuset även omfattade ett magasin, en kolbod och en bassäng med vattenledning för nödvändig kylning.
De till åldern komna makarna Anders Peter Andersson och Anna Charlotta Samuelsdotter sitter tungt på bänken invid stugan Lilla Hagen i Vist. Deras långa torparliv går mot sitt slut. Det forna torpet Lilla Hagen hade vid tiden ombildats till undantagsstuga för behövande som under sina krafts dagar tjänat under godset Bjärka Säby. Makarna hade tidigare varit torpare på Stora Hagen men var nu inhysehjon. Just denna dag hade de förmodligen besök av någon av parets barn med äkta hälft och barnbarn. Bilden är odaterad men den gamle mannens död under julhelgen 1912 sätter ett sista datum.
Äppelträden stod i full blom när fotografen stannade till vid Brommetorp i början av juni 1922. Vid tiden för bilden brukades torpet av makarna Gustaf Robert Olsson och Elin Amalia Ström. Hon var för egen del född och uppvuxen i Brommetorp. Hennes farföräldrar hade länge innehaft torpkontraktet, därefter brodern Josef Emanuel, i vars familj hon varit hushållerska. Sedan 1919 var brodern avflyttad och Elin Amalia gift med nästfäljande brukare, just nämnde Gustaf Robert Olsson. Den gamle mannen i bilden motsvarar rimligtvis Elin Amalias farfar, torparen och slaktaren Anders Gustaf Ström.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.