I raden av läroverks- och seminarieadjunkter verksamma i Linköping kom Axel Cronvall i tjänst vid stadens folkskoleseminarium i början av 1870-talet. Född i Sankt Petersburg och utbildad i Uppsala. Gift med Emilia Maria Charlotta von Krusenstjerna. Foto omkring 1885.
Från 299 kr
Mansporträtt. (E. G. ?) Bergström, Hallstahammar, f.d. Skollärare. Ur Gustaf Åhmans samling.
Skolfröken Emmy Sundström från Kyrkskolan i Knutby, Knutby socken, Uppland
Två kvinnliga lärarinnor står vända mot varandra, Kålleredskolan 1960-tal. I bakgrunden ses "svarta tavlan".
Småskolläraren Margit Wallin sitter vid en kateder framför "svarta tavlan", Brattåsskolan 1970-tal
Porträtt av lärarinnan Ebba Hildur Sofia Rusén. Född 1859 i Stockholm som dotter till lektor Lars Erik Rusén och Ebba Charlotta Rusén. Flyttade från Linköping till Landskrona 1881 där hon studerade till lärarinna. Dagen innan hon flyttade från Landskrona flyttade författarinnan Selma Lagerlöf in i kvarteret Tärnan där hon varit bosatt. Förblev ogift och dog 1931 i Södertälje.
Läroverksadjunkt Erik Wilhelm Planck. Amanuens vid Linköpings stadsbibliotek från 1848. Läroverksadjunkt vid Linköpings högre allmänna läroverk under åren 1853-1884.
Född och uppvuxen i Vimantorp i Kisa fick Frans Widell efter seminariestudier i Linköping sin första anställning som folkskollärare i Nykil. Året var 1879 och platsen skolhuset i Lund. Redan året därpå flyttade han till skolan i Bäck och här kom han att bli kvar livet genom. Samma år gifte han sig med Johanna Karolina Nilsdotter, bördig från Västra Harg. Paret kom att få tre döttrar innan Frans hastigt gick bort i sviterna av njurinflammation. Han var då precis fyllda 44 år.
Vinjetterat porträtt av Signe Österberg. Vid tiden för bilden var hon i 30-årsåldern och bodde ännu hemma och skulle så göra länge än. Fadern hette Frans Wilhelm Österberg och var en framgångsrik handlare i Linköping med butik invid Stora torget. Modern hette Ida Brogren och var bördig från Gammalkil. Efter föräldrarnas bortgång 1914 respektive 1917 bodde Signe kvar i föräldrahemmet och försörjde sig som sånglärare. Hon gick bort som ogift 1950.
Porträtt av fröken Anna Pettersson. Folkskollärarinna i Linköping.
Den från värmländska Visnum bördige Hugo Wänerman inflyttade till Linköping 1887. Det främsta skälet torde varit erbjudande om tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Han skulle i dagarna för den nya tjänsten fylla 35 år och enligt källorna var det hans första akademiska arbete efter den examen han avlagt i Uppsala nästan 15 år dessförinnan. Orsakerna till detta, som här inte är platsen att närmare gå in på, förklaras rimligen av annan utkomst som dittills varit honom till belåtenhet. Även hans vidare väg mot äktenskap var maklig, men på årets sista dag år 1900 kom det att ske i Asby kyrka. Bruden, Karolina Fredrika Du Rietz från Tångby, hade även hon väntat, fyllt 50, men giftemålet var uppenbarligen ändå förhastat, ty redan året därpå upplöste de äktenskapet utan att ha varit skrivna på gemensam adress. Ny möjlighet för Wärnerman att knyta hymnens band uppstod i änkefru Paulina Bengtssons plötsliga uppenbarelse i deras gemensamma grannskap i Linköping. I februari månad 1905 hade hon från Stockholm kommit till staden, och följande år stod vigsel mellan dem. Paulina var till åldern yngre men likväl bortom möjlighet för fler barn än sina bägge söner från ett tidigare äktenskap. Dessa var vid tiden emellertid tonåringar och snart utflugna. Makarna Wärnerman bodde i förstone invid Stora torget men flyttade i början av 1910-talet till ett då nyligen uppfört bostadshus i hörnet av Drottninggatan-Hamngatan. Deras äktenskap varade till Hugo Wänermans död den 12 juli 1923.
Porträtt av Adelia Arwedsson. Dotter till bruksinspektorn vid Mattsbo bruk i Dalarna, Fredrik Arwedsson och dennes maka Johanna Paulina Ekstedt. Redan vid 15 års ålder var hon dessvärre föräldralös och lösningen blev att hon flyttade till släktingar i Linköping. Efter lärarutbildning i Umeå var hon från 1875 tillbaka i Linköping för en lärartjänst vid stadens flickskola. Med tiden kom hon att bli föreståndare för lärosätet. Hon har Ada Arwedssons gata uppkallad efter sig i stadsdelen Vallastaden i Linköping.
Porträtt av fröken Anna Hässler. Född i Högsby under till synes goda förutsättningar. Allt förändrades när fadern avled "vådligen genom bösskott afgående" och modern kort därefter dog av "okänd orsak", endast 30 år gammal. Där emellan hade även en bror gått bort i mässlingen. De kvarvarande syskonen skingrades och Anna kom till släktingar i Vadstena. År 1885 flyttade hon till Linköping och var där verksam som folkskollärarinna livet ut.
Tre unga kvinnor poserar på en rejäl vedtrave. Från vänster ses Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bakom henne ses hennes syster Ingeborg Karlsson med kamraten Ölle. Kamratens identitet har inte kunnat styrkas.
Trädgårdssysslor i trädgården vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna. Till höger i bild ser vi Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bredvid henne stöttar sig väninnan Ölle mot spaden i hand. Anm: Väninnans identitet har inte kunnat styrkas.
Tre unga kvinnor poserar vid en rejäl vedtrave. Från vänster ser vi Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bakom henne ses hennes syster Ingeborg Karlsson med kamraten Ölle. Kamratens identitet har inte kunnat styrkas.
Porträtt av fröken Elisabeth "Betty" Sandin. Född och uppvuxen i Linköping som dotter till spannmålshandlaren Carl Johan Sandin och makan Christina Elisabeth Boman. Efter faderns död 1877 flyttade Betty som mamsell till makarna Bror Philip Helling och Vesta Teresia In de Betous gård Binklinge i Södermanland. Här blev hon kvar till sommaren 1882 då hon fick anledning att flytta hem till sin mor i Linköping, som nu hyrde bostad vid Drottninggatans västra ände. Efter ett par år bröt hon upp för tjänst som guvernant till makarna greve Carl Fredric von Hermansson och Adéle Recka Leonara Michaelssons fyra döttrar. Makarna var ägare till godset Färna i Västmanland. Från 1887 innehade hon samma tjänst för barnen till Axel Dickson och hans andra hustru Mehetabel Percy Austin, som vid tiden förvaltade godset Skeppsta i Södermanland. Rimligtvis var det den tjänsten som gav henne förtroendet att från 1891 bli privatlärare till makarna James Fredrik och Blanche Dicksons enda barn, dottern Blanche Charlotte Eleonore som lystrade till samma förnamn som sin mor. Förutom våning i centrala Göteborg köpte paret vid tiden för Bettys anställning även Tjolöholms herrgård söder om Kungsbacka. Herrgården kom senare att rivas för att främst genom Blanche Dickson den äldres försorg ge plats åt dagens magnifika och välbesökta Tjolöholms slott i engelskinspirerad tudorstil. Makarna Dicksons anglosaxisk börd och nära anknytning till Storbritannien kom även att ge Betty skäl och möjlighet att 1893 flytta till London. Bettys tid i England har inte kunnat följas inom ramen för denna presentation. Hon påträffas åter i de svenska arkiven den 29 december 1897. Hon hade kort före lämnat London för ny lärartjänst hos änkefru Edelstam i Stockholm. Så när som på en kortare tid i Östertälje blev nu Stockholm Bettys bostadsort till sin bortgång 1930. Som lärarinna förblev hon enligt tidens konvention ogift livet genom.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.