Alldeles utmed Brokindsleden (dåvarande Risbrinksvägen) låg tills det revs fastigheten Sofielund. Uppförd år 1874 av mjölnaren Anders Petter Gustafsson och hans hustru Sofia, som fick namnge huset. Makarna hade tidigare arrenderat i den gamla kvarnen vid kvarnfall 2 i Tannefors innan den såldes 1873 för rivning och ersattes av den så kallade Bolagskvarnen. Foto 1965.
Från 299 kr
Här genomförs reparationsarbeten på maskineriet, stenarna är urtagna, samt att man lägger nytt tak och brädklädning. Vingarna och brädklädnaden på denna gavel är klara. Kvarnen finns kvar än idag och står vid Körkakarskväiar c:a 400 m norr om kyrkan. Den tillhör fortfarande samma part av Hallbjäns, den som ligger nedanför i dalen.
Världen är stor när man är liten. Kvarndammen i Attarp är flickan Eivor Anderssons egna innanhav. Hon är yngsta barnet till mjölnaren i kvarnen, Johan Alfred Andersson och dennes maka Selma Ottilia Tollin. Gossen som skymtar till höger är möjligtvis någon av hennes bägge bröder. Fototillfället är några år in på 1920-talet.
Motiv som tidigare tillskrivits Kölefors kvarn och norr om Kisa. Lokalhistoriskt orienterade lotsar oss däremot ytterligare några hundra meter norrut längs Storån för att hamna vid Nykvarn under Torps ägor. Vid tiden för bilden var kvarnen nedlagd. Den sista noterade mjölnaren var Carl Johan Carlsson som avflyttade 1875. Till höger skymtar del av Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
Mjölnarbostaden till Skorpa kvarn som miljön tog sig ut en försommardag 1922. Kvarnen drevs vid tiden av Oskar Alfred Johansson. Han hade tidigare arbetat vid trämassefabriken på den motsatta sidan av fallet, men från våren 1913 fyllt behovet av en mjölnare på platsen.
Under åren 1914-1915 uppfördes den pampiga Kanikegården utmed Kungsvägen i Mjölby. För komplexets ritningar stod linköpingsarkitekten Axel Brunskog. Huset sägs ha kostat en miljon kronor att bygga och har därför i folkmun fått namnet "Miljonhuset". Här en odaterad vy från söder omkring år 1930. Notera portlidret under burspråket som tills det byggdes igen utgjorde en av två passager till den bakomliggande kvarnen.
Den blygsamt flödande Kräplingeån har trots den ringa vattenmängden givit kraft för en betydande kvarndrift. Mellan åns början vid sjön Vin och dagens Bankekind fanns in i nyare tid större kvarnar vid Taforsa, Lund och Bjärstad. Bilden visar kvarnen vid Lund (Sofielund).
Motiv från Nykvarn beläget någon kilometer uppströms Storån norr om Kisa. Fotoåret 1902 var kvarnen som legat under Torps Frälsegård nedlagd sedan en tid. Den sista noterade mjölnaren Carl Johan Carlsson hade avflyttade 1875. Till höger skymtar banvallen till Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
J.A. Forss Hattfabrik. J. A. Forss fabrikspersonal vid tillbyggnaden. Nr. 1. Einar Blom, 2. Lars Johansson, 3. Hjalmar Jakobsson, 4. Ole Halvorsén, 5. Gustaf Holmberg, 6. J. A. Forss, 7. Ackerman, 8. Paul Fritsche, 9. Karl Asplund, 10. Hilda Hagman, 11. Grönlund, 12. Sven Nilsson (Kvarnen), 13. Axel Karlsson.
Falkenberg. Vy med små hus och en kvarn i bakgrunden. Människor på tunet. Kvarnen flyttades till Falkenberg i slutet av 1800-talet från Tågarp i Vinberg. Mjölnare Larsson kallad "Mig". Stugan till höger kallades "Far på Måsens stuga". Till vänster ligger polisman Berntssons stuga. Fotot är en förlaga till en målning. På den är dock endast kon och fyra människor medtagna.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad. Efter branden den 14 november 1930 Är verkstaden åter uppbyggd 1931, som den ser ut idag. Foto Erik Andersson 2000
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
Vy från Frimurareholmen, Örebro Slott, Storbron, byggnader och bostadshus. Örebro teater (gamla teatern) syns till vänster i bakgrunden. Fotot är taget mellan 1887-1891: Kvarnen påbyggdes 1886; Gamla teaterns tak var renoverat 1887 efter branden 1882 (stod 5 år utan tak); NA-borgen byggdes 1891.
Större industribyggnad i sten. På bilden ser man baksidan av valskvarnen på Alsters industrier. Till höger det så kallade blanderiet, till vänster kvarnen. Allra längst ut till höger ser vi transformatorstationen. Denna station bestod av en motor som försåg industrin med el (som köptes in) om dess egna försörjning inte räckte till. Idag är transformatorstationen borta. Källa: Benkt Eriksson, före detta förvaltare för Alsters Industrier.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. En byggnad på "Hallands Handtverks- och industriutställning" 1904. Under ett vidbyggt skärmtak har Varbergs Mek. Verkstad en "monter". I förgrunden står en man vid en springbrunn och i bakgrunden ses kvarnen som uppfördes 1867 av G O E Nordblom.
Väderkvarn som förlorat sina vingar. Fasaden är spånklädd och kantig, med indragna ytor där fönster och dörr är placerade. Dörren sitter ovanför den höga stengrunden så en trappa leder upp till ingången. Kvarnen står på ett högre markplan och vid stenskoningen mellan marknivåerna står en liten fösterförsedd bod. En spira pryder det lökformade taket.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.