Vy vid Stordalen.Trafikplats anlagd 1902. Station 1908 med stations hus.Stationhuset utformades enligt typritningar av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall och är ett1 1/2 plan stationshus i trä T-formigt med en flygel bakåt. Alla tre gavlarna har ett niorutigt fönster i övervåningen. Elektrifierad 1915. Godstrafik upphör 1933-03. Persontrafik för helår upphör 1986-09-29.Stationen upphör totalt 1997. Stations byggnaden är såld.
Från 299 kr
Stationen byggd 1893 av SSJ. Tillbyggd flygel 1946, Hette före 27 juni 1923 ÅSBO-FAGERHULT. En- och enhalvvånings station i tegel. 1941 renoverades bygnaden fullständigt och fick helt ny inredning. Till SJ 1940. Persontrafiken nedlagd 1968. Spåren revs mellan 1999- 2010 i olika etapper.
Masse har gått ner på Fäie Lairu och tagit en magnifik bild av bygden! Bakom den långa bandtunen ser vi i det öppna landskapet från vänster: Kauparves södra part som ännu har ladugårdarna kringbyggda framför manbyggnaden ute vid Kotorget vid landsvägen. Norra partens manbyggnad skymtar svagt över och lite t v om södra partens flygel. Därefter följer just södra partens flygel, sedan dess manbyggnad och framför dess gavel en liten uthusbyggnad. Därefter följer ett okänt litet hus och efter det norra partens nya ladugård, där dess framsida skyms av en liten bodlänga. Under Fie följer en liten ladugård med agtak tillhörande ett boställe tillkommet 1889 och dess vinkelbyggda manbyggnad. Sedan ser vi Fie norra parts stora manbyggnad med långsidan intill landsvägen och efter den södra partens också stora manbyggnad. De branta agtaken på Fie norra parts skymtar och magasinet och de ombyggda uthusen med flacka spåntak till södra parten syns längst till höger.
Masse har tagit en kvällspromenad och tagit denna bild av manbyggnaden och flygeln på Kauparves södra part. Manbyggnaden är en stor hög och bred parstuga stående på en källare. Taket är täckt med tegel och man har en pulpetfrontespis. Ett köksbakbygge med vardagsfarstu finns också. Möjligen är huset lite äldre än 1870, kanske 1850-60. Till vänster står en flygel rymmande brygghus och drängkammare. I gräset på åkern står sonen Lars Jakobsson (?) 17 år med brodern Karl Johannes 4 år.
Masse har gått ut i åkern för att få en bra bild av gårdsparten med grannen skymtande bakom. Vi ser både manbyggnaden med bakbygge och flygel, samt den nya ladugården. Den hitre delen innehöll en stor lada, ändå tycktes halmen inte få plats under tak. Den bortre delen innehöll tre sektioner med fähus, man ser gödselhögarna utanför. Petterssons på grannparten hade ju byggt en ny imponerande ladugård något tidigare, vilket säkert tilltalat Larssons tävlingsinstinkt, vilket gjorde att man byggde en ännu större ladugård!
Detta ställe uppe på backarna kom till vid 1800-talets mitt. Det består av en liten manbyggnad i sten, senare utbyggd längs baksidan med kök och verkstad under spåntak. Till höger står en flygel med brygghus av ett inpanelat bulhus och en källare i sten under faltak. Bakom skymtar ladugården och ladan under halmtak. Räcktunar avgränsar tomten mot de mycket magra åkrarna i förgrunden. Men: Det tycks ha funnits en gårdpart här tidigare, Bild 999.
Masse har medvetet ställt sig så att manbyggnaden och ladugården skulle hamna bredvid varandra på bilden. Detta var möjligt just genom byggnadernas nya placeringsideal, där manbyggnaden vänder sin framsida mot vägen och ladugården står som en yttre flygel till höger därom. Man ser att manbyggnaden har fått sin inplanerade veranda uppförd, se Bild 805. Mitt på ladugårdens baksida står tröskhuset med lite gammalmodigt halmtak. Det är mera slutet än äldre tiders tröskhus, vilka hade mindre stenpelare i hörnen och öppet däremellan.
Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Oläslig / svårtolkad text på baksidan Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
År 1973 genomfördes en omfattande fasadrenovering av herrgårdsanläggningen vid Marieborgs folkhögskola. Huvudbyggnaden med tillhörande flygel hade 1971 blivit byggnadsminnesförklarad och särkild kontroll av riks- och länsantikvarierna var påkallad. Varefter putsen knackades ned framkom husens tidiga byggnadshistoria. Överraskande fann man att timmerstommarna ursprungligen varit rödfärgade, och det var frestande att låta byggnaderna förbli i sitt tidigaste uttryck. Efter en akvarell kunde man emellertid fastslå att husen varit putsade redan år 1790, varför beslut slöts om ny puts.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Hampförrådet, byggnadens ursprungliga benämning är Tackelboden. På 1770-talet dyker benämningen Hampboden upp, men det är först under 1900-talet som byggnaden börjar kallas Hampförrådet. Byggnaden nyttjades sannolikt som förvaring av hampa som användes till tillverkning av tågvirke i Repslagarbanan. Byggnadens äldsta del utgörs av en länga i nord-sydlig riktning som uppfördes under åren 1724 - 1725. En flygel i ost-västlig riktning tillkom på 1760-talet. Byggnaden klassades 1995 som statligt byggnadsminne.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Hampförrådet, byggnadens ursprungliga benämning är Tackelboden. På 1770-talet dyker benämningen Hampboden upp, men det är först under 1900-talet som byggnaden börjar kallas Hampförrådet. Byggnaden nyttjades sannolikt som förvaring av hampa som användes till tillverkning av tågvirke i Repslagarbanan. Byggnadens äldsta del utgörs av en länga i nord-sydlig riktning som uppfördes under åren 1724 - 1725. En flygel i ost-västlig riktning tillkom på 1760-talet. Byggnaden klassades 1995 som statligt byggnadsminne.
Mangårdsbyggnaden på Sannarps gård, som lär vara uppförd av klätt korsvirke. 1902 byggdes huset till med en flygel (revs 1950). I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änka gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Många ägare senare 1872 såldes gården till familjen Treschow, vilken hade gods i Danmark, Norge och Sverige. Släkten köpte även in närliggande Hjulebergs gods 1907.
Man undrar om de fåtaliga rakarna med rågskupor är det väsentliga i Masses motivval. Snarare kan man tro att det är landskapet med Bjärges västra part, Arvid Danielssons, i bakgrunden. Från vänster ser man Bjärges stolpkvarn, fribaptistkapellet, klappade askar längs Bjärgeskvior med möjligen stentunen framför, Arvid Danielssons gård där ladugården ännu har agtak, ladugårdsflyglar,manbyggnadens flygel, manbyggnaden med bakbygge och alldeles inpå smedjan innan den flyttades utanför tomten. De höga träden står i den s k Melanderska lunden. Bjärges norra och östra gårdsparter döljs av raken t h.
Hallsarve Vilhelm Karlsson, 31 år, och fadern Hans Karlsson, 59 år, visar hur man klyver trolar med yxa, innan man fick lokomobil och klingsåg. Masse har arrangerat bilden, i själva verket hade man lokomobil i socknen redan något av de sista åren på 1800-talet, först en hästdragen, men från 1912 en självgångare. 1915 byggdes såghuset väster om kyrkan. Masse ville med bilden visa hur handklyvning gick till. Se nr 208. Karlssons på Hallsarve tillhörde Masses bästa vänner i socknen. Deras manbyggning och flygel ses i bakgrunden.
Masse har stått på backkanten och tagit denna bild av Karlssons uthus. Dessa ladugårdsbyggnader var bland de största och ålderdomligaste i socknen vid förra sekelskiftet. Den långa bulladugården med agtak var mycket välbyggd. Den innehöll två fähus med varsin hoimd, hörum, i sin vänstra del och till höger om ladportarna låg ladan, utanför vilken det ligger en väldig halmstack. Ladugårdsflygeln till vänster innehöll en mängd funktioner. Troligen håller man på och kör in hö just här, höhäcken står på vägen under luckan till loftet. Man ser hur vägen ner till Nybro svänger ner här framför ladugården. Den gick vidare ner till grannparten, vars flygel skymtar till höger och därefter ner mot Närkån.
En härlig bild av Bönde från Masses kamera! Bakom flera tunar ses manbyggnaden, flygeln och ladugårdsbyggnaderna. Det är en klassisk gårdsmiljö byggd enligt den gängse s k götiska gårdsplanen med manbyggnad och ladugård stående parallellt mot varandra och med området däremellan uppdelat i lillgård med manbyggnad och flygel och storgård med ladugård och övriga uthusbyggnader. Man ser tydligt att flygeln är tillbyggd. Ladugården verkar ålderdomlig, den högra 2/3 med stort agtak är byggd i sten ända upp i gavelspetsen, vilket bara de allra äldsta hade.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.