Bröllop, brudpar och brudtärna. Bruden Britta Svensson, född i Örebro, brudgummen Artur (Svensson). Brudtärnan Kerstin Andersson (född Johansson) var vän med brudens familj. Se även Föremål-Sofie och film DVD:3. Brudtärnans klänning skänkt av Kerstin Andersson, har fått föremålsnr. ÖLM 38991. Klänningen är i rosa siden, kortärmad, skuren vid midjan. Broderad på framsidan med blått, grönt, grått silkestråd. Knäpps bak med tryckknappar, samt 3 vita knappar. Givaren Kerstin Andersson var brudtärna på bröllopet. Hennes mamma, Karin Johansson sydde klänningen år 1943 till bröllopet. Klänningen användes bara en gång.
Från 299 kr
Kv. Plåtslagaren, Rödestensgatan 8. Damen på bilden är fru Elisabeth Johansson, maka till plåtslagare August Johansson och mor till fru Helga Sahlqvist, maka till tågmästare Gustav Sahlqvist, Jakobsbergsgatan 24, Falköping. Så kallade Luxlampor var moderna vid sekelskiftet. I dessa var en behållare med fotogen, vilken pumpades till starkt tryck och blev gas, som i sin tur brann. Lampan omgavs av en hängande lampkupa. Luxlampor användes för bland annat upplysning i Mössebergsparken. Vid övergången till elektrisk belysning togs dessa lampor bort, varvid plåtslagarna fick ta hand om dem.
Gården kan vara "Storåkers" i Hå. Mannen till vänster på bron är son i gården, Anders Ryjtermark. Han reste över till Amerika i unga år. Mannen till höger är troligen en bror till Anders, Jonas och hans familj som blev kvar på gården. En syster till bröderna, Marta, blev gift med Nils Andersson och flyttade till "Kvarnåkers" i Hällbo. De fick några barn tillsammans innan Marta dog i barnsäng när hon fick dottern Elsa, född 1912. När Elsa var 16-17 år fick hon åka till Amerika och stanna hos morbror Anders och moster Lydia eftersom dom var barnlösa. Hon blev sedan kvar i Amerika. Även hon dog i barnsäng, 1937.
Från vänster: plantare från Ljusne, Hans Larsson från Lilltjära i Hanebo. Mannen i ljusa hatten är Skinnar-Pelle (Hansson), kvinnan med ljusa huvudduken är hans fru Marta, omedelbart till höger om henne sitter Ella Olsson som var syster till Skinnar-Pelle, stående näst längst till höger är Lars Olsson från Rengsjö och ytterst Lundeberg från Gävle. Sittande från vänster: Gunnard (befäl), Evert Svedlund med Skinnar-Jonas i knät. Jonas var född 1913. Militärerna som bevakade järnvägsbron bodde i Ol-Ers och åt i Skinnars. I bakgrunden Skinnars "gammelbyggning", som numera är riven. Till höger skymtar nuvarande boningshuset. Bilden troligen från 1916.
Kokhuset i Vänersborg. 1838 uppfördes ett kokhus nära hamnen i Vänersborg. Syftet med kokhuset var att ge skeppsbesättningarna en möjlighet att kunna laga mat och tvätta sina kläder då det var förbjudet att ha öppen eld på båtarna som låg tätt packade i hamnen. Byggnaden rymde förutom kokrum en bagarstuga, hökarbod och ett bostadsrum. Med tiden ansågs dock kokhuset som överflödigt. Under 1870-talet hade brandordningen som förbjöd eldning i hamnen ändrats och dessutom hade Vänersjöfarten minskat efter tillkomsten av järnvägarna. 1880 började kokhuset istället användas som bostadshus vilket rymde sex smålägenheter och två spisrum. Efter flera försök att rädda kokhuset så revs det dock sommaren 1964
Kokhuset i Vänersborg. 1838 uppfördes ett kokhus nära hamnen i Vänersborg. Syftet med kokhuset var att ge skeppsbesättningarna en möjlighet att kunna laga mat och tvätta sina kläder då det var förbjudet att ha öppen eld på båtarna som låg tätt packade i hamnen. Byggnaden rymde förutom kokrum en bagarstuga, hökarbod och ett bostadsrum. Med tiden ansågs dock kokhuset som överflödigt. Under 1870-talet hade brandordningen som förbjöd eldning i hamnen ändrats och dessutom hade Vänersjöfarten minskat efter tillkomsten av järnvägarna. 1880 började kokhuset istället användas som bostadshus vilket rymde sex smålägenheter och två spisrum. Efter flera försök att rädda kokhuset så revs det dock sommaren 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.