Gustav Hjalmar "Gösta" Nygren, född 1899, död 1953. Började sin yrkesbana som bokhållare på olika företag i Gävle för att sedan bli försäljare. Från 1927 arbetade han som försäljningschef för Vict. Th. Engwall & Co. 1936 köpte Gösta Nygren tillsammans med sin chef Sven Engwall och hotellägaren Oscar Zedrén Furuviksparken och omvandlade denna till en modern nöjespark. Detta kom att bli hans livsverk. Gösta Nygren ledde verksamheten fram till sin död.
Från 299 kr
Gustav Hjalmar "Gösta" Nygren Född: 1899, död 1953. Började sin yrkesbana som bokhållare på olika företag i och kring Gävle för att sedan bli försäljare. Från 1927 arbetade han som försäljningschef för Vict. Th. Engwall & Co. 1936 köpte Gösta Nygren tillsammans med sin chef Sven Engwall och hotellägaren Oscar Zedrén Furuviksparken och omvandlade denna till en modern nöjespark. Detta kom att bli hans livsverk. Gösta Nygren ledde verksamheten fram till sin död.
Gustav Hjalmar "Gösta" Nygren Född: 1899, död 1953. Började sin yrkesbana som bokhållare på företag i kring Gävle för att sedan bli försäljare. Från 1927 arbetade han som försäljningschef för Vict. Th. Engwall & Co. 1936 köpte Gösta Nygren tillsammans med sin chef Sven Engwall och hotellägaren Oscar Zedrén Furuviksparken och omvandlade denna till en modern nöjespark. Detta kom att bli hans livsverk. Gösta Nygren ledde verksamheten fram till sin död.
Målning föreställande generalmajor Gottschalk Geijer, styrelseledamot 1893-1919, styrelsens ordförande 1917-1919. Porträttet är gjort av Emil Österman (1870-1927). Österman man var målare, tecknare, grafiker och vice professor vid Konstakademien i Stockholm. Han gick där som elev mellan 1890-93. 1894-98 var han på studieresor till bland annat Holland, Italien, Belgien. 1899 var han tillbaka i Italien. Ledamot i konstakademien från 1900, extralärare på Konstakademiens läroverk mellan 1901-1908. Blev vice professor 1914. HAns finns representerad i offentliga samlingar och i Vetenskapsakademien samt på Uppsala Universitet.
Ungdomsporträtt av Ludvig Lindroth under sin studietid i Uppsala. Bördig från Ryssby öster om Ljungby som son till kyrkoherde Anders Bernhard Lindroth och makan Hedvig Margareta Waller. Tidigt föräldralös hade han lyckligtvis omhändertagits i en välbärgad mosters hushåll, som möjliggjort hans vidare studier. Efter examen knöts han till Beskowska skolan i Stockholm och tjänstgjorde där i närmare 40 år som huvudlärare i latin och grekiska. Efter sin pensionering bosatte han sig i den av släkt inköpta egendomen Kvissberg nära Vadstena.
"Hela familjen har tagit på sig helgdagskläderna och gått ut i vinterkylan för att befästa minnet av och sorgen efter sin sistfödde, som skördats av döden. Detta hände på Jomasbacken, ett ställe väster om Fågelsjön. Där bodde då den här familjen: fadern hette Johannes Källman, som levde mellan 1872 och 1956 och hans maka, Märta Viktoria, som var född 1880 och avled 1944." Ur boken "Fågelsjö - by i Orsa finnmark" (1983).
Gustaf Karlberg snörar på sig broddar och vid hans sida ligger klubban som förklarar varför. Säljakten var i äldre tider en viktig inkomstkälla för boende i Gryts skärgård, rent av av bedydelse för bosättning på öarna. Jakten bedrevs främst med nät och senare även med skjutvapen. På bland annat Harstena kompletterades metoderna under 1900-talet med klubbning. Jakten avtog från 1940-talet. Sälstammen hade sjunkit och priset för tran och hudar vikt nedåt.
Fru Clara Sandberg med sonen Gustaf 1863. Gossen var då året fyllda och familjens förstfödde. Att barnet skänkte sin mor glädje är väl närmast en självklarhet men hennes oförställda leende är en varm känsloyttring som tidens fotografier sällan förmedlar. Clara var gift med köpmannen Carl Jacob Jocobsson och med åren skulle de få glädjen av en rad barn. Sin Gustaf skulle de dock mista. Tuberkulos i kombination med hjärnhinneinflammation tog hans liv kort före 13-årsdagen.
Vykort: Harbäcksgården i Hjo. Gården är numera (1970) nästan helt borta. Det är en krämaregård från förra hälften 1700-talet. Det enda den har gemensamt med Postverket är att i gårdens stallar vilade under en tid på 1860-talet postens diligenshästar ut. Gården kallas idag (1970) Harbäcksgården efter grosshandlare Harbäck från sekelskiftet. Tidigare är den sedan 1600-talets slut benämnd Ambjörnsgården efter klensmeden Ambjörn Jonsson och hans son Jon Ambjörnsson, likaledes smed och jordägare.
Se även post 00169. Calle Nilssons hus vid Skolgatan - Sandgatan. Nilsson var lots och hjälpreda för laxfiskarna (engelsmännen) liksom hans son Charles senare gjorde detsamma.Här hade Reinholdssons kafé och konditori många år. På somrarna var det kaffeservering i trädgården t.v. där uppträdde bl.a. Brazil Jack (Trolle Rohlius far) många gånger. T.v. härom låg den gamla bommastugan. Ernst Walerius. Fastigheten flyttades 1924 till Skogskyrkogården, den revs i nov/dec 1970.
"Fyra goda vänner" vid entrén med en smal dubbeldörr på trädgårdssidan av villa Nickebo (Borgmästaregatan 48) som var Linda Hansons hem. Hon drev bosättningsmagasinet Linda Hanson AB på Drottninggatan 18. Fr v på trappan Albertina Sandberg (ägare av Varbergs Hotell) och Eva Behrner (innehavare av Gästgivaregården), i dörröppningen Linda Hanson till höger och hennes kusin fru Augusta Ohlsson. Augusta var grundare av Ohlssons porslinhandel och mor till Anna Jobson och därmed mormor till Arthur Jobson och hans systrar Daisy och Maud.
Hults bruk norr om Norrköping är ännu i verksamhet sedan starten år 1697. I förstone gällde produktionen främst spik, vilket kom att breddas med en mängd olika järnvaror. Den porträtterade Gunnar Ekelund blev ensam ägare till bruket 1886 och under hans tid blev yxtillverkning en verklig specialitet vid bruket. Den så kallade Agdor-yxan efter amerikans modell blev en formidabel succé som räddade företaget från tiden bruksdöd. Här porträtterad vid uppskattningsvis mitten av 1890-talet.
Bild 1:Arne Johansson berättar att en grupp polskor timanställdes hos hans far vid byggen. Byggmästare John Johansson lät anställa dem för att de skulle ha något att göra. De hämtades på morgonen i lägret av Stig Persons taxi. Grabben till vänster är Arne, då boende på Backebo i Heberg. Bild 2:Här hjälper polskorna till med att lägga takpinnar vid ett bygge i Abild. Polskorna var också med vid Lidköpings kommuns bygge av en sommarkoloni i Boberg.
Della dotter till redaktör Nils Larsson och hans hustru Svea, f Öhrwall. Förvärv från Anna-Lisa Nilsson innehavare av antikvitetsaffär i Falkenberg fram till 1985. Genom en auktion kom hon över div. föremål efter Patrik Johnsons kvarlåtenskap. De har sedan dess (1971) legat på hennes vind i Abild prästgård. Föremålen överlämnade från A-L Nilssons dödsbo av döttrarna Marie Louise Andersson, Viveka Linderström Sthlm o Anita Skantze Ullared.
Text enl. inv kort nr 2747: Årstads gamla kyrka med Per Hörbergs ståtliga altartavla, "Jesus i templet", målad i juni 1786 på Sannarps gård. Av Hörbergs 87 altartavlor är detta hans första och säkerligen den största, ty den täckte hela fondväggen i den gamla kyrkan. - Den är nu uppställd i nya kyrkan men har härför beskurits så att dukens yta numera är 6,5 x 6,3 kvm. kyrkan nedrevs 1888. Nya kyrkan invigd 1890.
Porträtt av länsmaskinist John Carlsson i Linköping. Hans yrkestitel kan behöva förklaras och finner sitt behov i industrialismens alltmer ökade mekanisering inom jordbruket. Hushållningssällskapet i Östergötland hade inrättat tjänsten redan 1875 men indragit den under 1880-talet på grund av ekonomiska skäl. Behovet av stöd till jordbrukare vid uppsättningar och reparationer av jordbruksmaskiner kvarstod dock och år 1888 återinfördes tjänsten ånyo och från 1891 innehades den av den avbildade John Carlsson. År 1905 utgav han "Rådgifvare för maskinägare, smeder och skötare ....". Foto omkring 1900.
Sedan länge skräpmark hyste tidigare tomten bildens vackra fastighet tills byggnaderna revs fotoåret 1952. Huset var uppfört 1877 av förre handlaren August Curman som ersättning för hans tidigare villa Augustberg i Tannefors. Curman gav den nya villan namnet Lyckan, möjligtvis hämtat från markområdets beteckning Snutlyckan. Senare ägare, Claes Gudmund Nyblaeus, namnändrade villan till Claestorp, vilket bestod tills det mer formella gatunamnet Gamla Tanneforsvägen 15B kom att gälla.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.