Herrgård, Skeda. Gården Skeda var från början av skattenatur men upphöjdes till frälse 1623, då den förvärvades an Anders Grip-Gyllengrip. Den reducerades till kronan 1691 eller 1692 och skatteköptes sedermera samt innehavdes länge av bönder. Sedan gården 1824 förvärvades av Johan Fredrik Freidenfelt fick den åter herrgårdsstatus. Efter Freidenfelts död 1841 förvärvades gården av hovjunkaren Carl Gustav Theodor Hedenstierna. Tidigare ägare till Sälleberg gård (1836-1842). Bosatt på Skeda 1843-1854. Han var far till den legendariska redaktören för Smålandsposten, Alfred Hedenstierna, "Sigurd". Född på Skeda 12/3 1852 död Stockholm 12/10 1906.
Från 299 kr
Vy över centrum i Åseda. Den äldsta delen av den nuvarande kyrkan är sakristian som antas vara byggd under senare delen av 1100-talet. Det är däremot ovisst om dåvarande kyrkan var en trä- eller stenbyggnad. Det befintliga långhuset byggdes under slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Det var av salkyrkotyp i likhet med Sjösås gamla kyrka. Under 1600-talets slut genomgick kyrkan yttre och inre renoveringar, men den större ombyggnaden som gav kyrkan det utseende den har i dag ägde rum 1796-1803. Carl Fredrik Adelcrantz vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningar baserad på ett utkast av kyrkoherden Samuel Heurlin.
Gyllenstierna af Ulaborg, landshövding 1638-1684. Conrad Gyllenstierna (af Ulaborg), född 1638, död 11 september 1684, son till Erik Karlsson Gyllenstierna, var en svensk friherre och landshövding. Gyllenstierna blev 1665 assessor i Kommerskollegium samt 1667 landshövding i Viborgs och Nyslotts län, varifrån han 1674 flyttades till samma befattning i Kalmar län. Gyllenstierna tillhörde under förmyndartiden riddarhusoppositionen och slöt sig efter Karl XI:s myndighet till kungen och förordandes 1680 till ordförande i Stora kommissionen. Såväl i denna sin egenskap som vid 1680 och 1682 års riksdagar visade sig Gyllenstierna som en reduktionens och enväldets nitiske tjänare och var vid 1682 års riksdag en av Sekreta uskottets mest betydande medlemmar.
Golvur, ett ur gjort för att stå på golvet. Ett exempel är moraklockor. Klockfodralets höga tomma "mage" ger plats för långa lodlinor vilket innebär att man slipper dra upp klockan så ofta. Golvur, Golvuret var engelsk uppfinning, av urmakaren William Clement, runt 1670.[1] Det som möjliggjorde denna klockutformning var uppfinningen av urverk baserade på en ny mekanism som skedde vid denna tid. Dessa urverk krävde inte lika breda pendelutslag som tidigare använda mekanismer, och både pendel och lod kunde därför rymmas i en långsmal möbel.
Örlogsfartyget MS Visborg i Hamnen. HMS Visborg (A265) ursprungligen M03 var ett av svenska marinens minfartyg men byggdes år 1998 om till underhållsfartyg till dåvarande 2. ytstridsflottiljen. Visborg sjösattes den 22 januari 1974 och var då tillsammans med HMS Älvsborg (M02) ett minfartyg. Utöver detta fungerade Visborg också som flaggskepp för Chefen för kustflottan och dennes stab, flaggen. Fram till 2010 tjänstgjorde Visborg som 4. sjöstridsflottiljens lag- och ledningsfartyg där uppgifterna är att stödja övriga fartyg i flottiljen samt kunna vara den plattform där förbandschefen leder förbandets strid. HMS Visborg höggs upp i Landskrona i januari 2014.
Cementfabriken i Degerhamn. Ölands cement AB som startade 1886, var en av de första cementfabrikerna i Sverige. Som första åtgärd köptes Lovers bruk och Ölands alunbruk. Produktionen i de gamla bruken fortsatte som tidigare medan den nya fabriken byggdes upp. Det fanns inte maskiner framtagna för att tillverka cement, utan man fick utveckla nya metoder. Det tog ett par år innan tillverkningen kom igång. De första tillverkningsåren var kantade av svårigheter och vissa år kunde ingen cement säljas. Idag drivs cementtillverkningen av Cementa Heidelberg cement gruop. Man tillverkar i första hand den slitstarka anläggningscementen till stora byggnader, broar, tunnlar mm. (Uppgifterna är hämtade från http://bergstigendegerhamn.se/?page_id=33)
Mangårdsbyggnaderna på Mostorps egendom omkring 1902, den äldre i trä från omkring sekelskiftet 1800 till vänster och den nya i sten som stod klar år 1880. Godsets folk poserar både på veranda och balkong och mellan husen står ett hästekipage med kusk. I förgrunden brusar Mostorpsån med kvarnen och dess hjul till vänster. Ägare var då Rolf von Braun, gift med Ester von Segebaden som var dotter till Ludvig von Segebaden vilken 1854 köpte Mostorp och slog samman det med fyra andra äldre gårdar. Därmed blev Mostorp en av Hallands största gods. Han lät uppföra slottet till ritningar av arkitekt Thorvald Bindesböll och lät dottern och mågen ta över år 1893.
Fem personer. Handelsboden till vänster på bilden och boningshuset till höger. Handelsboden hade galler för fönster. En kakelugn värmde boden och gav lite ljus. Annars fanns ingen elektricitet och belysning var fotogenlampa. Givaren Gunnar berättar att det fanns ytterligare ett hus på gården, där förvarades mjöl. Det fanns en klocka i affären som löpte med lina till boningshuset med hjälp av trådrullar. En snillrik uppfinning, som gjorde att kunden kunde ringa på klockan när handlaren inte var där och så kom man från boningshuset och tog han om uppköpen.
Ruth och Fritjof, boende på Stretereds vårdhem (han i alla fall), står framför en villa på Stretereds område. Osäkert vilket hus, men kan också vara på en utflykt. Fritjof var kompis med polisen. Ibland tog han sig in till Göteborgs stad, och vid tillfälle lånade han deras mössa och fick dirigera trafiken. De lät honom vara med och delta. Han promenerade ibland till Torrekulla och hälsade då på Nora och Carl Krantz (skomakaren på Stretered). Carl månade om sina elever i skomakeriet, och tyckte det var roligt att Fritjof kom på besök. Alla boenden på Stretereds barnhem kallades ”Streteredsbarna”, oavsett barn eller vuxna.
Gävle Manufaktur Aktiebolag Strömsbro. Juni 1946. På fabriken jobbade många ogifta textilarbeterskor, några bodde i den så kallade flickbyggningen. Det var Gefle Manufaktur AB som ägde Svanens väv i Strömsbro, som länge var den största fabriken i landet för tillverkning av bomullstyger och garn. Fabriken startade år 1849 och produktionen gick strålande. Men det blev andra tider med krig, konflikter och sämre konjunkturer och då gick det sämre även för Svanens väv som tvingades lägga ned 1960. 300 anställda förlorade då sina jobb. Efter nedläggningen stod Strömsbrofabriken tom i många år. Den gamla fabriksbyggnaden blev sedemera Industri-huset Vävaren, som sedan 1970-talet använts som industrihotell.
"Anders Lycka" i Guntofta, Släp. Bostad med glasveranda. Framför dörren står en flicka. Fotografiet ingår i dokumentationen från 1982 av Guntofta 1:4, tidigare Börje Månsgård. 1902 arrenderade systrarna Sofia och Albertina Johansson "Anders Lycka". De köpte ett hus av David Johanssons föräldrar vid Prästbron som flyttades till Dalslyckan, där de skulle få bo under sin levnad. Arrendeavtalet var 20 kvinnodagsverken. Sofia var jungfru i Guntofta där hon mjölkade och skötte Maria Hansson. Fastigheten fick beteckningen Guntofta nr. 1. Albertina dog 1926 och Sofia 1938.
Bröderna Hansson AB, Norra Centralgatan 15, Gävle. 8 februari 1945. Direktör Oscar Hansson och brodern Wille var chef för anläggningen i Storvik, den ursprungliga i brödernas lilla bilimperium. Företaget försäljer: General Motors samtliga märken av person- och lastbilar. Scania Vabis lastbilar och bussar. Gasgeneratorer för både kol- och veddrift. Gengasbränsle, bensin, smörjoljor, velocipeder, radiomottagare etc. Bilverkstad, gengas-service och bärgningsbil. Som mest var det ca 42 personer i verkstaden i Gävle. Bilbranschen är föränderlig. Det kom nya märken och nya konkurrenter och marknaden försvann under Bröderna Hanssons fötter. Det blev konkurs, och i dag är detta stora företag nästan bortglömt.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnaderna i korsningen Torggatan-Östra Långgatan. I huset från 1876 längs Torggatan till vänster etablerade fotograf Gustaf Björkström sin fotoateljé år 1906 med bostad ovanpå. Ägare till fastigheten var sedan 1886 Charles Albert Leffler, så byggnaden kallades då Lefflerska huset. Här har fasadtextens typsnitt målats om sedan 1906, sannolikt i en renovering utförd av byggmästare Nilsson. Björkströms reklamskåp på gaveln är nedmonterat - man ser på nyansskillnaden i fasadfärgen var det suttit - vilket kan bero på att familjen lämnade bostaden 1914.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Wäring på Kungsgatan 36 i kv Kronofogden uppfördes 1913 åt Henning (1870-1948) och Lovisa (1871-1963) Holmberg. Husets namn kommer sig av att Henning var från orten Väring, norr om Skövde. Lovisa kom från Tyllered utanför Tvååker. Arkitekt var Gottfrid Ljunggren och Villa Wäring stannade inom släkten till år 2015. Tomten hägnas av ett smidesstaket och utmed det går en smal trottoar. Där står en pojke som tycks stampa i en av de små sandhögarna som skyfflats upp på trottoaren.
Sjökapten Carl Wilhelm Zettergren (1860-1950) bredvid en modell av ett barkskepp. Vid bouppteckningen 1938 efter Carl Wilhelms hustru Maria (1861-1938) fanns fyra barn: Gustaf Wilhelm och Carl Birger som båda bodde i Stockholm, Vilma Maria som var änka efter musikfanjunkare F V Pegel i Gävle och så Sven Hubert som var sjöman och bodde i Malmö. Carl Wilhelm och Maria (f Berglund) gifte sig 1883 och firade guldbröllop 1933 (foto finns hos Ingvar Henricson). Carl Wilhelm seglade bland annat med geflebarkskeppen "Eclipse", "Gevalia", "Fredrik", "Sidney" och "Vulcan".
Husqvarna Borstfabrik var en svensk borstfabrik i Huskvarna, Husqvarna Borstfabrik grundades 1896 och tillverkade borstar och penslar av skilda slag. Från 1950-talet tillverkades även bruksföremål av plast, där man använde sig av formgivare som Carl-Arne Breger, Bernadotte & Bjørn Industridesign, Gino Colombine och Jan Krahner. Borstfabriken hade 1944 ungefär 400 anställda. Samma år flyttade man från lokaler vid Backgatan, mitt för Södergårdsskolan, till en större anläggning vid Grännavägen. Kungstandborsten var namnet på en av huvudprodukterna. År 2004 överlämnades till Länsmuseet i Jönköping 274 tandborstar av olika slag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.