Kungsgatan 13 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar. Vindsvåning med frontespis. Byggt under 1800-talets andra hälft. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum inför hot om rivning, något som dock inte kom att verkställas.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping. Miljön är till dags dato i det närmaste oförändrad, vilket gör det medeltida stenhuset till ett av stadens äldst bevarade byggnader. Foto från omkring 1930 som tillskrivs Linköpingsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Läroverksgatan 5 i Linköping byggdes troligen under 1700-talets första hälft och är en av få nakna timmerhus som finns kvar i stadskärnan. Fönstren mot gatan har förstorats i senare tid. Åt gården är fasaden i mer ursprungligt skick. Den folkliga benämningen "Krogen Amerika" skvallrar om den restaurangverksamhet som bedrivits i huset. Sedan 1980-talet inrymmer huset en kollektivverkstad för konstnärer i Östergötland som sysslar med grafik.
Den i äldre tider benämnda Neumanska gården i Linköping. Uppkallad efter målarmästaren August Neuman, som år 1886 erhöll tillstånd att uppföra fastigheten. I gatuplanet drev han sin tapet- och färghandel. En granskning av butikens skyltning visar att han vid sidan av mer självfallna varor även sålde fiskeredskap och till och med krocketspel. Huset låg fram tills det revs 1967 utmed Ågatan nära korsningen mot Gråbrödragatan. Till höger skymtar Huitfeltska gården som nedmonterades 1949 för transport till Gamla Linköping. För övrigt friluftsmuseets första byggnad. Bilden har lämnat oss odaterad. Ett rimligt antagande kan vara omkring år 1890.
Gårdsinteriör från Ågatan 9 i Linköping. Vy från öster. Året är 1929.
Direktörsbostaden till Bona uppfostringsanstalt i Västra Ny. Verksamheten startade 1902 och som förste styresman tillförordnades Knut Blomquist. Odaterad bild från anstaltens första år.
Den så kallade Asklundska villan i Linköping är uppkallad efter byggherren, tobaksfabrikören Ernst Asklund. Byggnaden stod klar 1894, uppförd efter ritningar av P A Löfgren och Gustaf Paulsson i Norrköping.
Linghems lanthandel var strategiskt belägen mitt mot ortens järnvägsstation. Vid tiden för bilden hette föreståndaren Karl Wiktor Griph som tillsammans med hustrun Maja saluförde ett brett sortiment. Möjligtvis är det köpman Griph vi ser på trappan.
Parti av Järnvägsgatan i Linköping. Till vänster bortom träden skymtar Linköpings järnvägsstation. Närmast till höger ligger de så kallade Järnvägsbostäderna följt av Park hotell och bortom korsningen med Järnvägsavenyn reser sig Överstehuset. Upplysningsvis revs Järnvägsbostäderna 1958 för att ge plats för postorderföretaget Gunnars fabriker.
Ulvingebo väster om Kisa och invid sjön Föllingen. Ett typexempel av en götisk gård där staket skiljer mansgården från fägården. Notera den präktiga loftboden till höger om huvudbyggnaden. Odaterad bild från uppskattningsvis förra seklet andra fjärdedel.
Stämningsfullt porträtt av Sigurd Hallin. Här i kvällssol på trappan till morbrodern Emil Durlings hus Strömmen i Sankt Anna. Året är 1918.
Häradshövding Carl Dahlgrens hem i Stockholm, där hans konstintresse påtagligt manifesterades. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894 och i samband med nedpackningen av hans stora donation till främst Östergötlands museum.
Nygatan 3 i Linköping. Vid tiden för bilden ägdes och beboddes huset av ångbåtsbefälhavaren och sedermera vedhandlaren Johan Constans Svensson och dennes maka Kristina Karolina Karlsson. Vy från sydost.
I Appuna var ortens speceri- och diverseaffär länge inrymd i Lilla Östergården.
Speceri- och diverseaffären i Väversunda. Tiden för bilden är omkring 1925.
Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Vy längs Stolplyckegatan som då som ännu avgränsar bostadsområdet Stolplyckan från Magistratshagen. Efter 1970-talets omfattande rivningar och vidare nyproduktion i området har gatan försvunnit som namn och istället blivit cykelbana.
Kvarteret Duvan var ett av de mer centrala områden i Linköping som längst höll emot den nya tiden. Gården till Nygatan 18. Foto 1955.
Av den tidigare bebyggelsen i Mjärdevi återstår endast fotografier. Byns mark har sedan 1980-talet utnyttjats för bostadsproduktion och inte minst Linköpings område för innovativa teknik. Här en av byns mangårdar, Mjärdevi krongård, som bär namn efter sin tid som militärt boställe.
År 1903 var det pampigaste huset i Stolplyckan alldeles nyligen färdigställt och fick i folkmun namnet Gröna huset. På bilden står det i hörnet av den spåriga Djurgårdsvägen och den svårforcerade Djurgårdsgränd. Gatorna fick senare namnet Djurgårdsgatan och Magistratsgatan. Den sistnämnda lades igen när det moderna Stolplyckan växte fram runt 1980.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.