Enligt noteringar: "Ånggrävmaskin, den s.k. "brödkyven", som användes vid Lysekilsbanans bygge. Platsen är Hedens grusgrop i Svarteborg. Loket är ett s.k. K-lok eller littera K." (BJ)
Från 299 kr
Björkmans Nöjesfält. Bröderna John och Martin Björkman vid ett karuselltåg som just lastas av en riktig järnvägsvagn. Det lilla loket ska användas på deras tivoli.
Lok nr 15 tillverkat vid Kalmar verkstads A/B. Med leverens till Kalmar Torsås Järnväg omkring 1919- 1920 Loket var i många år uppställt i Dryaden med annat nummer. Personer: I loket lokmästare.Lindsson från vänster Stinsen Franzén, Trafikchef Hansson, Ingenjör Karlsson & lokförare Alex Johansson. Kortet taget vid Kalmar västra bangård.
TEXT PÅ KORT: Nässjö katastrofkran i arbete efter järnvägsolyckan i Kil, tåg 4872 den 14 januari 1949. Kranen lyfte omedelbart upp ena änden av loket, varefter vagnarna lätt kunde bortföras. Därefter sänktes loket varsamt ned på rälen. Arbetet förlöpte utan missöde. Det var första gången denna kran var använd i effektiv tjänst. Kranens vikt 115,5 ton, lyftförmåga 50 ton, tillverkad i England.
Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Byggen av Malmbanan.Lusttåget från Gällivare till järnvägssamhället Luossavaara. Fotot taget midsommardagen vid så kallad Lokstallarne mitt under malmfjället. Ångloket är SJ Gc 106, "Ottar". Loket tillverkades av Nohab 1871 med ursprungligt littera SJ Ga 106. Det märktes om 1900 till SJ Gc 106. Loket skrotades 1912 i Arboga.
Statens Järnvägar, SJ K4p 3067, tillverkad 1897 av Kristinehamns Mekaniska Verkstad för Klintehamn - Roma Järnväg. Loket hade då namnet KIRJ 1 "Klintehamn". Kom till SJ vid förstaligandet 1948 och fick då littera SJ K4p 3067 och användes främst som växellok i Växjö. Mellan 1963 och 1997 så var loket utställt som museilok i Målilla hembygdspark för att sedan deponeras till museijärnvägen Gotland Hesselby Jernväg.
Loket "Mörlunda" med personal i Oskarshamn omkring 1889. Byggt 1865 av Avonside Loc. Works i England. Vikt 35 ton i tjänst. Hastighet 32 km/tim. Ångtryck 8,4 kg. Männen på loket är till höger Lokförare C W Sundvall och till vänster lokeldare A F Magnusson
Bergslagernas Järnväg, BJ Y3 96. Bilden visar hur axlarna hamnat fel och ett hjul har säkert lossat från sin axel. Loket går ej att köra. Ångloket tillverkades 1921av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 669. Vid förstatligandet 1948 fick loket littera Statens Järnvägar, SJ S5 1893. Skrotades 1965.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Klippan järnvägsstation. Ånglok som syns framme är Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 2, första littera var HHJ lok 4 "Bjuf". Loket tillverkades 1874 av Beyer Peacock & Co. Det skrotades 1935. Det andra loket är HHJ C2 16 "Prestorp", tillverkat 1899 av Atlas, skrotat 1944.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Statens Järnvägar, SJ Kd2 406. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Kd-lok var vid leveransen försedda med tender littera C, som snart utbyttes mot DK-tendrar. Loket blev skrotad 1925 i Göteborg.
Invigning av Eksjö - Österbymo Järnväg vid Eksjö station 17 december 1915. Loket till höger, EÖJ lok 1 är utsmyckat med en fanborg. Bakom loket syns EÖJ:s persontrafiksvagnar, två resgodsvagnar och tre personvagnar. Längst till vänster syns stolpvagnar, delvis lastade med kol.
YEJ lok 10. Leveransfoto. Fick namnet Sven Trädgårdh. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1941 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Å2 1628. Loket omlittererades igen 1947 till SJ W3 1628. Skrotades 1953.
MTJ lok 5. Tanklok inköpt 1891. Tillverkat av NOHAB 1891. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Axelföljd 1B, det vill säga 1 löpaxel följd av två drivande axlar. Loket såldes 1895 till Trelleborg - Rydsgårds Järnväg, TRJ, lok 3. Loket skrotades 1930.
Skånska Cementguteri, SkC lok 12. Loket är uppallat för reparation eller underhåll. Loket är ursprungligen Statens Järnvägar, SJ Pb 316 "Lärkan". 1910 sålt till Johannisberg - Ljungaverks Järnväg, JLJ lok 1. 1916 sålt till Jularbo - Månsbo Järnväg, JMJ lok 1. 1925 sålt till Skånska Cement där det blev lok 12. Sålt till skrot 1929.
Järnvägen. Elektrifieringen. Det första elektriska lokets ankomst till Falköping 1924. Den civile bredvid loket är Axel Teodor Lindgren. Bredvid står lokf. A.Th. Brandt i uniform. Bortom elektriska loket står ett av S.J:s torrpulverlokomotiv, som i samband med elektifieringen slopades. Längre bort står vattentornet, som snart blev rivet. Fotografiet är taget utanför lokstallarna i Falköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.