Fyren Sydostbrotten Fotodatum 20030521
Från 299 kr
Bölse kvarn i Morup. Bredvid kvarnen ligger en liten eternitklädd kiosk med tillhörande trädgårdsmöbler under parasoll. Enligt skyltarna saluför kiosken kaffe, glass, Coca-Cola, frukt, choklad, tobak, film, souvenirer och tältplatser. Vid väderkvarnen står en Volvo PV och en "Folkabubbla" parkerade. (Se även färgbild FFXM284.)
Annexbyggnad till restaurang Möllan i Morup med gräsmatta, rosenrabatt och nyplanterade träd. I bakgrunden ses tornet på Morups kyrka. 1944 köptes väderkvarnen på platsen av Hugo Eklund och Svea Augustsson, som gjorde om den till ett konditori och serveringsställe. Med tiden kom flera byggnader att uppföras vid kvarnen i takt med att verksamheten utvecklades. De drev rörelsen fram till 1960.
Dömle, gamla kvarnen vid nedre hammaren. Vid ån mellan Visten och Smårissjön uppfördes Dömle övre och nedre hammare. Den övre anlades någon gång under tiden år 1628-1635 och den nedre 1639. Något manufaktursmide infördes aldrig. Brukshanteringen lades ner år 1884 och efterträddes av sågverksrörelse. Dömle gamla bruk utvecklades senare till en modern lantegendom med elektriskt kraftverk, kvarn, såg och torvströfabrik.
"Hoffors/Håfors, Gällinge och Idala." Tre bilder med vy över byn Håfors kring vattenfallen över berget, med kvarnen nedtill höger på första bilden. Bilderna hör till artikel i Hallands Nyheter publicerad 1944-12-21 med rubriken "Kommunikationerna bidraga till att lantbon stannar". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Bönderna i Ölmevalla och Fjärås malde sitt mjöl i Torpa kvarn. Den ansågs särskilt bra då man kunde få tre sorters mjöl: sikt, toppmalet, sammalet. Kvarnen ägdes av Erik Claesson. Traktor med släp tillhör Rune Öberg, som hämtar sitt malda mjöl.
Dk II avd. 1945§ 25 rivning av Hertings kvarn. "Engelmännens bastu 1886". Se "Days in Falkenberg" sidan 37.(C.E.). Kvarnen låg där nuvarande kraftstationen är uppförd.Den är byggd 1945. Frågan är om det inte är en kvarn i Vinberg, vid Vinån?, Museets kommentar.
Vykort, "Varberg. Infart från Söder". Södra vägen svänger av åt vänster där flerbostadshusen i kv Mörten ligger. Lagerlundskvarnen, även kallad Börjessonska kvarnen, står i kv Ryttaren. Längs Almers väg (som numera når fram till Södra vägen) ligger kv Rudan på vänster sida och kv Stenbiten till höger.
Alldeles utmed Brokindsleden (dåvarande Risbrinksvägen) låg tills det revs fastigheten Sofielund. Uppförd år 1874 av mjölnaren Anders Petter Gustafsson och hans hustru Sofia, som fick namnge huset. Makarna hade tidigare arrenderat i den gamla kvarnen vid kvarnfall 2 i Tannefors innan den såldes 1873 för rivning och ersattes av den så kallade Bolagskvarnen. Foto 1965.
Här genomförs reparationsarbeten på maskineriet, stenarna är urtagna, samt att man lägger nytt tak och brädklädning. Vingarna och brädklädnaden på denna gavel är klara. Kvarnen finns kvar än idag och står vid Körkakarskväiar c:a 400 m norr om kyrkan. Den tillhör fortfarande samma part av Hallbjäns, den som ligger nedanför i dalen.
Världen är stor när man är liten. Kvarndammen i Attarp är flickan Eivor Anderssons egna innanhav. Hon är yngsta barnet till mjölnaren i kvarnen, Johan Alfred Andersson och dennes maka Selma Ottilia Tollin. Gossen som skymtar till höger är möjligtvis någon av hennes bägge bröder. Fototillfället är några år in på 1920-talet.
Motiv som tidigare tillskrivits Kölefors kvarn och norr om Kisa. Lokalhistoriskt orienterade lotsar oss däremot ytterligare några hundra meter norrut längs Storån för att hamna vid Nykvarn under Torps ägor. Vid tiden för bilden var kvarnen nedlagd. Den sista noterade mjölnaren var Carl Johan Carlsson som avflyttade 1875. Till höger skymtar del av Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
Mjölnarbostaden till Skorpa kvarn som miljön tog sig ut en försommardag 1922. Kvarnen drevs vid tiden av Oskar Alfred Johansson. Han hade tidigare arbetat vid trämassefabriken på den motsatta sidan av fallet, men från våren 1913 fyllt behovet av en mjölnare på platsen.
Under åren 1914-1915 uppfördes den pampiga Kanikegården utmed Kungsvägen i Mjölby. För komplexets ritningar stod linköpingsarkitekten Axel Brunskog. Huset sägs ha kostat en miljon kronor att bygga och har därför i folkmun fått namnet "Miljonhuset". Här en odaterad vy från söder omkring år 1930. Notera portlidret under burspråket som tills det byggdes igen utgjorde en av två passager till den bakomliggande kvarnen.
Den blygsamt flödande Kräplingeån har trots den ringa vattenmängden givit kraft för en betydande kvarndrift. Mellan åns början vid sjön Vin och dagens Bankekind fanns in i nyare tid större kvarnar vid Taforsa, Lund och Bjärstad. Bilden visar kvarnen vid Lund (Sofielund).
Motiv från Nykvarn beläget någon kilometer uppströms Storån norr om Kisa. Fotoåret 1902 var kvarnen som legat under Torps Frälsegård nedlagd sedan en tid. Den sista noterade mjölnaren Carl Johan Carlsson hade avflyttade 1875. Till höger skymtar banvallen till Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
J.A. Forss Hattfabrik. J. A. Forss fabrikspersonal vid tillbyggnaden. Nr. 1. Einar Blom, 2. Lars Johansson, 3. Hjalmar Jakobsson, 4. Ole Halvorsén, 5. Gustaf Holmberg, 6. J. A. Forss, 7. Ackerman, 8. Paul Fritsche, 9. Karl Asplund, 10. Hilda Hagman, 11. Grönlund, 12. Sven Nilsson (Kvarnen), 13. Axel Karlsson.
Falkenberg. Vy med små hus och en kvarn i bakgrunden. Människor på tunet. Kvarnen flyttades till Falkenberg i slutet av 1800-talet från Tågarp i Vinberg. Mjölnare Larsson kallad "Mig". Stugan till höger kallades "Far på Måsens stuga". Till vänster ligger polisman Berntssons stuga. Fotot är en förlaga till en målning. På den är dock endast kon och fyra människor medtagna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.