Motiv vi inte lokaliserat men med förhoppning att någon kan. Med risk att förleda kan vi skicka med att Linköpingsfotografen Didrik von Essen under sin produktion visat förkärlek för motiv av brusande fall vid Svartån (Boxholm), Stångån (Skorpa) och Motala ström (Malfors). Notera den raserade anläggningen mitt i vattendraget. Anm: Motivet har föreslagits visa resterna efter Jacobslunds järnbruk i trakten av Ljung.
Från 299 kr
Göta kanals betydelse för Motala kan knappast överdrivas. De för kanalens tillkomst så nödvändiga industrisatsningar förlades till orten och här kan sägas att industrins vagga i landet ligger. Här en vy över slussen vid inloppet från Vättern. Odaterad bild från 1900-talets första del.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bildens bakgrund. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Tinnerbäcken en vårdag omkring förra sekelskiftet. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bakgrunden. Således vy mot väster från läget av nuvarandet Sankt Larsbron.
Ett intressant motiv där vi dessvärre svävar i ovetskap om det mesta. Enligt uppgift ska fotografiet vara taget i närheten av godset Grensholm 1902 eller möjligtvis 1907. Från den trakten kan vi emellertid inte belägga någon förekomst av smalspårig räls. Inte heller kan vi lämna några upplysningar kring den lilla slupen Dvärg.
Bekanta råkas i ett hörn av Stora torget i Linköping. Vad som dryftades kan vi naturligtvis inte veta, och var ju heller inte för våra öron, men mötets tycks hjärtligt. Tiden anges varit 1913, vilket mycket väl kan stämma enligt bildens stämmning och markörer. I bakgrunden Hantverkaregatan 1 där urmakare Otto Theodor Cederqvist drev sin verksamhet.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Suddig men unik vy mot Linköping. I stadssiluetten märks Linköpings domkyrka med sitt gamla torn, det så kallade Hårlemanska tornet som revs i början av 1880-talet. I förgrunden slingrar sig en Stångån grund och slingrande, ty ännu har inte Kinda kanal tillkommit. Bilden kan dateras till 1869 genom det pågående takarbetet på domkyrkan och uppförandet av seminariebyggnaden som kan anas något till höger.
Trallbroms, 8 bs modell Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla Tralla, i järnvägssammanhang, lätt järnvägsfordon med tre eller fyra hjul utan egen framdrivningsanordning. En tralla kan även vara en tyngre s.k. motortralla, som kan liknas vid en lastbil på spår.
Ritning på engelskt kryssmärke Kryssmärket sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg. Kryssmärke kan saknas vid korsning med enskild väg, därmed bör du köra så att du säkert kan stanna före spåret. Det finns 2 kryssmärke. Kryssmärken finns för ett spår, och en annan modell av kryssmärken för flera järnvägsspårspår.
Trallbroms, 8 bs mod Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla , i järnvägssammanhang, lätt järnvägsfordon med tre eller fyra hjul utan egen framdrivningsanordning. En tralla kan även vara en tyngre s.k. motortralla, som kan liknas vid en lastbil på spår. Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla I järnvägssammanhang, ett litet järnvägsfordon som är ämnat att skjutas eller dragas och saknar eget maskineri
Traktortåg från Wulf & Co AB i Vänersborg. Traktorn är försedd med en Ford 4 cylindrig motor, väger totalt 1800 ton och kan med lätthet dra 2 lastade släpvagnar om vadera 4 tons last. Farten kan hållas till 25 km/ tim, men enligt gällande bestämmelser är tillåtna hastigheten 20 km/tim.
Bilden visar besättningen av kanonbåten Svensksund. Hela manskapet är uppställt för ett grupporträtt bakom en död isbjörn som man precist har jagat. Bakom isbjörnen är frälsarkransen av Svensksund placerad. Två män stöttar sig på sina gevär en man håller en yxa i handen. Sjunde mannen från vänster kan vara kapten Ringertz. Sjätte mannen från höger kan vara löjtnant Arnelius.
Bilden visar en soldat som titta över ett lerig slagfält som kan har varit en liten skog. Alla träd är sönderskjuten av artilleri och området är täckt av träspillror. I förgrunden syns en plankväg som ska underlätta framkomligheten. Originaltext: "Det synnerligen svårtillgängliga, i träskmarken bortom Armentiéres belägna engelska artilleriställningarna, vars stormande av tyska trupper kan betraktas såsom en särskilt storartad prestation."
Mötesspår vid Stortorget. Observera att detta kan användas för att ställa upp vagnar, då det har en växel ungefär på mitten så att en vagn kan passera en uppställd vagn samt möta en annan. Om detta skedde i verkligheten är inte känt.
Ingenjörkåren, pontonfärja vid Gullspång omkring 1911..Objeltkommentar:.Bilden kan vara tagen i trakten av Gullspång, där Göta Ingenjörbataljon hade en sommarövningsplats 1893-1911.Bilden kan vara tagen under marschernamellan Karlsborg och Gullspång, eller i biflödet av Gullspångsälven nedanför fallet, där läger och övningsplatsen fanns. Se vidare tidskrift i Fortifikation årgång 2002 nr 2, s.38 ff.
Ingenjörkåren, pontonfärja vid Gullspång omkring 1911..Objektkommentar:.Bilden kan vara tagen i trakten av Gullspång, där Göta Ingenjörbataljon hade en sommarövningsplats 1893-1911.Bilden kan vara tagen under marschernamellan Karlsborg och Gullspång, eller i biflödet av Gullspångsälven nedanför fallet, där läger och övningsplatsen fanns. Se vidare tidskrift i Fortifikation årgång 2002 nr 2, s.38 ff.
Huset heter Stora Åvik och har legat på Östra Bangatan. Stora Åvik kan ha varit någon församlingsgård eller något liknande. Fotot kan ha tagits omkring 1930, eftersom det framgår av en notering på fotografiet att huset revs 1931. Huset hette Stora Åvik och ägdes av Arbetarföreningen. Kallades även Skandiabiografen. Här visades film för första gången i Örebro.
Det kan vara Norrgården i Svennevad och det kan vara Anders Petter Anderssons familj på bilden. Huset ägdes senare under en tid av barnen till Anders Petter Andersson och hustrun Anna Matilda Eriksson: Selma, Julius, Elsa, Hedvig, Elvira, Edvin och Helge. Elvira var lärarinna. Hon skänkte en stor summa pengar till Svennevads församling.
I samband med att Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) anordnade en IT-festival den 21 oktober 1994, öppnades en utställning på Tekniska Museet under titeln "Industriell sytemteknik". Besökarna kan ta på sig 3D-glasögon och titta på en tredimentionell molekyl. Det finns även tillgång till Astras dataprogram där besökarna kan bygga sina egna molekyler.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.