Bäckefors bruk. Bruket från början i öster. Till höger utmed fallen ligger först en förrådsbyggnad sedan gamla brygghuset, ankarsmedjan och metallverkstaden. Det långa taket framför kullen tillhör ett kolskjul framför vilket Spiksmebynninga synes. På kullen mitt för ankarsmedjan ligga Herrgårdsbynninga och två arbetarbostäder varav gavelhuset till vänster är Engelska bynninga. Längre till vänster skymtar taken på ladugården och lador.
Från 299 kr
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
Enligt noteringar: "Fritz Oskar Hansson (1886-1973) med familj. 'Fritz på Korpås' var anställd bl a som portvakt på Munkedals bruk. Huset är ett typiskt egnahem byggt av en arbetare på bruket. Nedanför trappan står dottern Aina, senare gift Thorsell, som tillsammans med sin man övertog huset efter föräldrarna." (BJ)
En grupp arbetare utanför tegelbruket vid Barnhemsgatan i Ljungarum, Jönköping. Bruket tillverkade kalksandstegel. Det ägdes av Carnell, såldes sedan till Arvid Andersson och lades ner ca 1940. Stående från vänster: Gunnar Nord (6), Gabriel Malmqvist (7), Wern? (9), Verkmästare Nord (12). Stående längst fram: Jakob Wern (3).
Stjernsunds manufaktur. I bildfältets mitt synes Sunds hytta samt till bruket hörande arbetarbostäder och uthus. Bildfältets högra del upptages av de egentliga verkbyggnaderna samt den av Christopher Polhem som bostad använda gårdsanläggningen med där till hörande ekonomi- och andra byggnader. Laverad blyerts- och tuschteckning utförd sommaren 1729 av Augustin Ehrensvärd. Originalets mått: 50 x 18 cm.
Enligt noteringar: "Dammbron i sjön Vassbotten vid Kaserna. Dammen reglerar vattenflödet till Munkedals bruk och var fram till år 1966 flottled för massaved till bruket. Innanför bommen, mitt i sjön, ligger timmer som flottats genom strömmarna från Viksjön i Dalsland." (BJ)
Wirsbo bruk. Orten ligger vid Strömsholms kanal och Kolbäcksåns fall, mellan Åmänningen i norr och Virsbosjön i söder. I bruket fanns en kraftstation, styckebruk för projekttillverkning, manufaktursmedja, mekanisk verkstad, ångsåg med två ramar, kant-, klyv- och stålverk samt en hyvel- och snickerifabrik.
Wirsbo bruk. Strömmen. Orten ligger vid Strömsholms kanal och Kolbäcksåns fall, mellan Åmänningen i norr och Virsbosjön i söder. I bruket fanns en kraftstation, styckebruk för projekttillverkning, manufaktursmedja, mekanisk verkstad, ångsåg med två ramar, kant-, klyv- och stålverk samt en hyvel- och snickerifabrik. Kopia
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.