Stjärns bruk omkring 1858. Bilden är tagen från norr över västra sidans anläggningar. Stjärns hammare och masugn privilegierades år 1669. Bruket bestod av stångjärns- samt manufakturverk och efter år1844 även av stålugn. Stångjärnssmidet upphörde 1887 och manufaktursmidet nedsjönk efter hand till en obetydlighet.
Från 299 kr
Ackkärr 1922. Gamla stångjärnssmedjan byggd 1788. Stångjärnsbruket Ackkärr anlades på 1600-talet. Kraft för belysning med mera, fick man från ett vattenfall vid Kvarned (norr om Ackkärr). Stångjärnssmidet upphörde 1877. Bruket blev senare lantegendom, och vattenfallet utnyttjades som kraftstation för ett pumpverk, ett frörenseri med mera.
Munksjö AB i Jönköping. Det ursprungliga pappersbruket som gett koncernen dess namn grundades 1862 i Jönköping av Johan Edvard Lundström och Lars Johan Hierta. Bruket fick sitt dåvarande namn 'Munksjö Pappersbruk' efter placeringen vid Munksjöns västra strand. 1890 bildades Munksjö AB.
Hultsbruks herrgård, uppförd under åren 18991901 efter ritningar av Isak Gustaf Clason. Här fotograferat omkring 1940. Järnbruket i Hult grundades 1697 som en knipp- och manufakturhammare. Över tid utvecklades tillverkningen mot en rad olika produkter, främst redskap. Idag är bruket främst känt för sin yxtillverkning.
Fotografi ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Fotografi av linköpingsfotografen Didrik von Essens hand där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Södra långhusportalen till Linköpings domkyrka, med svenska mått ovanligt rikt prydd med skulpturala element. Vad man kan behöva bära med sig är att stora delar av portalen togs ned och höggs om i mitten av 1800-talet. Innan bruket att träda in i kyrkor från väster utgjorde portalen domkyrkans huvudingång. Här en dokumentation från 1898.
Bäckefors bruk. Bruket från början i öster. Till höger utmed fallen ligger först en förrådsbyggnad sedan gamla brygghuset, ankarsmedjan och metallverkstaden. Det långa taket framför kullen tillhör ett kolskjul framför vilket Spiksmebynninga synes. På kullen mitt för ankarsmedjan ligga Herrgårdsbynninga och två arbetarbostäder varav gavelhuset till vänster är Engelska bynninga. Längre till vänster skymtar taken på ladugården och lador.
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
Enligt noteringar: "Fritz Oskar Hansson (1886-1973) med familj. 'Fritz på Korpås' var anställd bl a som portvakt på Munkedals bruk. Huset är ett typiskt egnahem byggt av en arbetare på bruket. Nedanför trappan står dottern Aina, senare gift Thorsell, som tillsammans med sin man övertog huset efter föräldrarna." (BJ)
En grupp arbetare utanför tegelbruket vid Barnhemsgatan i Ljungarum, Jönköping. Bruket tillverkade kalksandstegel. Det ägdes av Carnell, såldes sedan till Arvid Andersson och lades ner ca 1940. Stående från vänster: Gunnar Nord (6), Gabriel Malmqvist (7), Wern? (9), Verkmästare Nord (12). Stående längst fram: Jakob Wern (3).
Stjernsunds manufaktur. I bildfältets mitt synes Sunds hytta samt till bruket hörande arbetarbostäder och uthus. Bildfältets högra del upptages av de egentliga verkbyggnaderna samt den av Christopher Polhem som bostad använda gårdsanläggningen med där till hörande ekonomi- och andra byggnader. Laverad blyerts- och tuschteckning utförd sommaren 1729 av Augustin Ehrensvärd. Originalets mått: 50 x 18 cm.
Enligt noteringar: "Dammbron i sjön Vassbotten vid Kaserna. Dammen reglerar vattenflödet till Munkedals bruk och var fram till år 1966 flottled för massaved till bruket. Innanför bommen, mitt i sjön, ligger timmer som flottats genom strömmarna från Viksjön i Dalsland." (BJ)
Wirsbo bruk. Orten ligger vid Strömsholms kanal och Kolbäcksåns fall, mellan Åmänningen i norr och Virsbosjön i söder. I bruket fanns en kraftstation, styckebruk för projekttillverkning, manufaktursmedja, mekanisk verkstad, ångsåg med två ramar, kant-, klyv- och stålverk samt en hyvel- och snickerifabrik.
Wirsbo bruk. Strömmen. Orten ligger vid Strömsholms kanal och Kolbäcksåns fall, mellan Åmänningen i norr och Virsbosjön i söder. I bruket fanns en kraftstation, styckebruk för projekttillverkning, manufaktursmedja, mekanisk verkstad, ångsåg med två ramar, kant-, klyv- och stålverk samt en hyvel- och snickerifabrik. Kopia
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.