Bron över järnvägen vid Ekhagsrondellen i höjd med Kjellbergsgatan på Rosenlund i Jönköping under byggnad. Det högra järnvägsspåret är banan till Nässjö, det vänstra industrispåret till Huskvarna. Ledningar till Vattenfalls transformatorstation i bakgrunden.
Från 299 kr
Cykelcross är en ny ungdomsfluga. Bengt Arne Lööw tävlar för Kronorna från Arboga. Motståndarlaget är Rövarna från Fellingsbro. Tävlingen sker i Fellingsbro och banan är 450 meter lång. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett"
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
1964 fick Malmbanan en ny sidobana, nämligen den fyra mil långa banan från Råtsi strax söder om Kiruna till Svappavaara där en malmfyndighet nyligen hade börjat exploateras. Brytningen i Svappavaara lades ner redan 1983 i sviterna av stålverkskrisen. Pelletsverket på orten återstartades dock efter något år igen, varför banan fortfarande används. 1990 stod en annan stor investering färdig, nämligen en ny längre tunnel under berget Nuolja mellan Abisko och Björkliden
Stationshuset i Bosjön tillhörandes Lindfors-Bosjöns järnväg, LBB. 1913 färdigställdes den smalspåriga järnvägen mellan Lindfors och Bosjön, ett projekt drivet av brukspatronen Albert Bergström. Hans idé var att bygga en lätt och billig järnväg, med låga tillverknings- och underhållskostnader. Trafiken bestod främst av gods från de närliggande sågverken och skogsbruket, men även persontrafik förekom på linjen. LBB hade två enkla ånglok, Petter och Lotta. Loket på bilden är Petter. LBB gick i konkurs i början av 1920-talet och köptes strax därefter av Uddeholmsbolaget. Banan började rivas upp redan under 1930-talet och 1949 så var hela banan borta.
Vykort, "Särötåget vid Munkekullen", Släps socken. Ånglok på väg in i skåran mellan bergen. På vänster sida sitter ett par pojkar. Säröbanan (Göteborg-Särö Järnväg, GSJ) var en järnvägslinje mellan Göteborg och Särö, i drift 1903-1965. Rälsbussar trafikerade banan 1954-1965. Säröbanan hade ingen reguljär anslutning till det rikstäckande järnvägsnätet.
Omläggningsarbete av järnvägens sträckning söderut från Varberg. Fortfarande har inga broar byggts över klyftan mellan Platsarna och övriga staden. Den nya banan invigdes 1920. Bilden tagen mot söder med missisonskyrkan till höger, som ingivdes 1906. Vägen upp mot Platsarna finns ännu kvar. (Jämför med bild MR2_188.)
Kolorerat vykort, "Järnvägsstationen Ullared". Järnvägsbyggnad uppförd 1911 för att betjäna både Falkenberg-Limmareds järnväg och Varberg-Ätrans järnväg. På balkongen står stationsmästarens barn. Den lilla fyrkantiga plåtlåda som syns på spåret till vänster, användes av apotekaren i det vita huset för att transportera medicin till en del orter utmed banan. I det gröna huset till höger om stationsbyggnaden fanns J A Johanssons lanthandel.
Vykort, "Himle station" i Spannarps socken, avsänt 1903. Stationen uppfördes till Mellersta Hallands järnväg 1886. Framför stationen står semaforen och stationspersonal. Arkitekt Adrian C Peterson ritade stationshusen längs banan, flertalet i tegel med kraftiga gesimser, fasaddekorer och små hörn- och gaveltorn som här. Den lilla byggnaden till vänster rymde toaletter och redskapsbod. Himle station revs 1967.
Utsikt från Svartöberget. Järnvägsstation på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Fark 5 nr.26.
Väringe. Det nya godsmagasinet med lastbryggor. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Den ursprungliga stationsbyggnaden ersatt av en ny 1905 .Stationen på 1980-talet använd som repetitionslokal för SJs musikkår, och senare som lokal för JHF. Banan omlagd april 1995, och går nu på högbro. 1995-04-17 togs en ny station med namnet Ekolsund i bruk på den nya linjesträckningen, enbart trafikteknisk station .Öppnad 20.10.1879
Svartön stjärtståret. Bangård på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Väring. Med stationsföreståndaren Elfing framför det nya ställverket. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väring station. Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.