Vykort, "Brostugan, Falkenberg". Vinterbild av Tullbrons östra fäste med en kvinna i förgrunden och bakom henne en liten folksamling mellan husen. Brostugan ligger till höger och uppfördes av staden som tullstuga till broarrendatorn, medan bron från 1761 var bekostad av staten. Huset byggdes till av arrendator G. Rylin som gavs tillstånd att driva krog där. Stadens ungdomar kunde anordna dans och andra arrangemang i ett större rum och Falkenbergs första tryckeri inrättades 1875 i ett mindre av redaktör A F Möller. Staden övertog Tullbron 1910 och all brotull upphörde 1913.
Från 299 kr
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Tre pojkar poserar med olika grönsaker: grönkål, morötter och kål. Bilden ingår i utställningsskylten på bildnr FHN471_1, med texten: "Varbergsklubbens unga odlare. Vi vill vara glada och goda odlare. Vi bruka 4 000 kvm. av stadens jord. Vi skörda i medeltal på 50 kvm. grönsaker för 35 kronor. Vi tillföra hemmen värdefulla livsmedel". Skyltbilden publicerades i en artikel i Hallands Nyheter, 1943-11-24, "Fritiden för framtiden, öppnas i kväll i Varberg". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Utställning. "Varbergsklubbens unga odlare. Vi vill vara glada och goda odlare. Vi bruka 4 000 kvm. av stadens jord. Vi skörda i medeltal på 50 kvm. grönsaker för 35 kronor. Vi tillföra hemmen värdefulla livsmedel." Utöver tecknade illustrationer finns även åtta fotografier(se bildnr FHN471_2 ingår). Bilden var publicerad i Hallands Nyheter 1943-11-24, "Fritiden för framtiden, öppnas i kväll i Varberg". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
"Minnesbrunnen" i Laholm längs Lagavägen. Konstverket består av två delar: ett brunnskar i granit, ritat av arkitekten Svend Bögh-Andersen (efter en idé av stadens forne borgmästare Axel Malmquist) och bronsskulpturen "Man med tupp" skapad 1965 av den italienske konstnären Luciano Minguzzi (1911–2004). På brunnskaret är "PAX VIGILANDO" inhugget samt namnen Folke Bernadotte, John F. Kennedy och Dag Hammarskjöld, som alla miste livet i arbetet för fred. Det latinska uttrycket betyder ”Fred genom vaksamhet”, vilket samspelar med tuppen.
Fröken Berna Lilliestråle i ett förbleknat porträtt från hennes ungdomstid. Egentligen Bernhardina och dotter till Carl Axel Lilliestråle och Sara Brita Östlund. Från 1863 var familjen bosatt i Vadstena, där fadern var i tjänst som syssloman vid stadens arbets- och fattighus. Efter moderns död 1878 flyttade fadern och Berna som parets enda barn till Uppsala. Hon avled som ogift i Strängnäs 1920. Foto omkring 1870.
En af aeronautiska sällskapets flygare, löjtnant Richard Nordqvist, anlände vid 9-tiden i dag hit till Falkenberg och landade på Västra gärdet efter start från Ljungbyhed kl. 7 på morgonen. Som passagerare medföljer instruktör för Thulinska flygskolan löjtnant John Magnusson. Löjtnant Nordqvist kommer under sitt besök att studera stadens flyghamnsförhållanden. Affärden härifrån sker vid middagstiden. FALKENBERGS TIDNING N:R 55A Lördagen den 10 maj 1919. R Nordqvist är ej med på bilden. Flygplanet är en licensbyggd Morane Saulnier Parasol, typbetckning Thulin D.
Karlstad efter branden 1865 med tältstaden för hemlösa. I bakgrunden Södra Herrhagen med till vänster ett hus byggt av C E Dahlman år 1861, som kallades Nermanska villan vid rivningen runt 1970, och mitt i bild Weijdlingska villan. Den lilla byggnaden till vänster var en musikpaviljong för stadens körer som användes vi 1:sta majfirandet. Den revs 1870. Fotot togs av Bernhard Elis Hallberg (1830-1894), verksam i Karlstad från 1858 och ett tiotal år framåt. Senare i livet blev han gasverkskamrer.
Parti av Linköping 1968. Vy mot nordväst från Sankt Larskyrkans torn. I bildens nedre högra del sträcker sig det för Linköpingsbor så välkända Lindsténshuset i hörnet av Klostergatan och Ågatan. I folkmun kom huset att kallas Andrea Doria och hör sedan tillkomsten vid mitten av 1950-talet till en av stadens mest originella byggnader. I bildens övre vänstra del pågår byggnadarbeten att förse domkyrkan med två tornspiror över koret.
Linköpings busscentral har under minnenas tid var placerat vid åtminstone fyra skilda platser. Länge var Borggården samlingsplats för busstrafiken. Under 1940-talet etablerades bildens terminal med större ytor och bättre service. Läget kom att råda till mitten av 1980-talet då ny anläggning stod klar i kvarteret Drabanten. Den lösningen kom vidare och som bekant att lämnas för dagens resecentrum vid stadens järnvägsstation. Här en dokumentation kort före rivning. Vy från Djurgårdsgatan.
I den mindre trafikerade norra delen av Snickaregatan i Linköping består ännu det gediget byggda bostadshuset Snickaregatan 4. Fastighetens lagfart är daterad 1905 och byggnaden uppfördes kort därpå. En första tid disponerade Linköpings stadshypoteksförening ett antal lägenheter i huset. Från åtminstone 1930-talet var hotell Regent inrymt i delar av fastigheten. I 1935 års adresskalender annonserade man; "Propra, hemtrevliga rum - Goda bäddar - Centralvärme". Hotellets läge nära stadens centralstation hjälpte dessutom upp rörelsens bärkraft. Foto 1970.
En matvaruaffär i Cerstenska huset, byggnaden byggdes 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Cerstenska huset byggt 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
En matvaruaffär i Cerstenska huset byggd 1667 på Storgatan i Kalmar. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Det inre av kvarteret Blandaren i Linköping 1965 och vad som i informationen kring bilden uppges visa stadens gamla gasverks lokaler. En mer trolig tolkning är att byggnaderna är desamma som Linköpings Byggnadsaktiebolag lät uppföra kort före förra sekelskiftet och som från år 1908 kom att ägas av bolaget Göteborgssystemet i Linköping, vilket vidare kom att följas av det statliga Systembolaget. Försäljningslokalen låg mot Sankt Larsgatan nära mittför Frimurarehotellet.
Bland Linköpings centrala gatustråk torde Trädgårdsgatan vara en av de mer obemärkta. Med ett tidigare längre lopp kom gatan att begränsas till sträckan mellan Djurgårds- och Apotekaregatorna. Under den period stadens busstorg var placerat i området -och vidare parkeringyta- utsuddades dessutom gatans läge i viss grad. Före den beskrivna epoken var gatan emellerid kantad av hus. Fotoåret 1946 hade några rivits för att ge plats för nämnda busstorg men Trädgårdsgatan 8 och vidare skulle ännu stå kvar en tid.
Dokumentation som följer nedmonteringen av gatuhuset till Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret 1950 hade lyckligtvis en ny och unik möjlighet för stadens uttjänta hus öppnats. På initiativ av kommunalpolitikern Lennart Sjöberg hade mark avsatts vid egendomen Valla för det friluftsmuseum vi känner som Gamla Linköping. Just Huitfeltska gårdens utvalda hus var de första att flyttas dit och i linda bilda de stadskvarter som vidare tillkommit.
För dagens invånare är bildens Linköpingsmiljö omöjlig att känna igen. Vi ser området där Hunnebergsgatan möter Östgötagatan och där närmast all bebyggelse bytts ut sedan bildens tillkomst 1951. Men inte riktigt allt. Till vänster om den främre huskroppen sticker skorstenen fram genom taket till Hunnebergsgatan 9, en av de så kallade hantverkshusen som lyckligtvis bevarades när området sanerades. Vid Hunnebergsgatans södra sida kom stadens bibliotek att uppföras i början av 1970-talet.
Utmed Klostergatan i Linköping som vid tiden för bilden närmast slutade i intet i norr. Viss aktivitet kan ändå skönjas i bakgrunden, i vad som kom att bli stadsdelen Vasastaden, men ännu var inga hus uppförda i siktfältet. Rest var dock sedan år 1883 stadens påkostade flickskola till vänster och i hörnet mot vad som skulle läggas ut som Vasavägen. Foto omkring 1905. vid tiden på 1920-talet. Vy mot norr. Till vänster den kommunala flickskolan, sedemera Elsa Brändströms skola.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.