I anslutning till nöjesetablissemanget Lindöhäll uppfördes i slutet av 1800-talet ett fashionabelt kallbadhus. Det var beläget i viken för dagens småbåtshamn. Här ser vi det i sin prakt omkring sekelskiftet 1900, postgånget 1905. Under 1900-talet kom det att sjangsera för att omkring 1950 slutligen rivas.
Från 299 kr
De under åren 1889-90 uppförda Järnvägsgatan 8 och Repslagaregatan 3-5 i Linköping. Husens rika putsdekor och i övrigt ståtliga arkitektur var tänkta att imponera på ankommande tågresenärer till staden. För bygget hade Johan August "Veranda-Johansson" Johansson ansvarat. Foto omkring förra sekelskiftet.
Fotografiska vintermotiv är inte så vanliga från äldre tider. Rimligtvis var det tidens teknik som satte begränsningar men icke förty förekommer de. Som här när Linköpingsfotografen Didrik von Essen vid förra sekelskiftet ställde upp sin lådkamera i S:t Larsparken för en plåt mot Östgötabankens palats i hörnet av S:t Larsgatan-Storgatan.
Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Landsvägen från Linköping söderut i höjd med området Risbrinken mot Tannefors. Bilden är odaterad men kan bestämmas till tiden omkring förra sekelskiftet. Som synes fanns ännu ingen noterbar bebyggelse varken på Hejdegårdens gärden ned mot Stångan eller på Vimanshälls höjder. I fonden Tannefors kvarnby. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden.
Interiör från köket till Valla gård omkring förra sekelskiftet. Om än något arrangerat stöps det ljus, kärnas smör och rörs i grytor vid den bastanta järnspisen. Vid tiden ägdes och beboddes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Sedermera kom han att skänka godset till Linköpings stad som av gåvan skapat Valla fritidsområde och plats för Valla folkhögskola.
Tinnerbäcken en vårdag omkring förra sekelskiftet. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bakgrunden. Således vy mot väster från läget av nuvarandet Sankt Larsbron.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Domprost Sven Lidmans gravvård på Linköpings griftegård. Den förtjänstfulle Lidman gavs efter sin död 1845 ett ståtligt minnestecken på en värdig plats för sin sista vila. Före griftegårdens utvidgning och tillkommen bebyggelse utgjorde graven en avslutande accent vid mittgångens södra ände. Graven kom vidare att tjäna som familjegrav. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Interiör från Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes och beboddes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Sedermera kom han att skänka godset till Linköpings stad som av gåvan skapat Valla fritidsområde och plats för Valla folkhögskola.
Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för honom så typisk empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod klart 1911. Foto omkring förra sekelskiftet.
Motiv från fotografens besök av Sjöbacka omkring förra sekelskiftet. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
Professor Axel L Romdahl har beskrivit sin barndoms minnen av Linköpings griftegård med följade ord; "Mellan vita grindfästen i nyantik stil ledde en gång av mäktig bredd in under det höga lövvalvet, så långt borta öppnade sig mot rymden och fick sin avslutande accent i det stora svarta korset på den Lidmanska graven". Och visst svarar motivet från förra sekelskiftet väl mot hans ord.
Systrarna Selma och Pancy Svärm med en icke identifierad vän. Systrarna var döttrar till distriktskorpralen och hemmansägaren i Klockarp Samuel August Svärm och dennes maka Kristina Maria Jonsdotter. I mitten ses Pancy och stående till höger Selma. Foto från omkring förra sekelskiftet.
En stund av vila och samvaro. Rimligtvis i parken till säteriet Solberga i Veta socken. Enligt påskrift tolkas kvinnorna vara från vänster; fröken Gerda Bradt, fru Anna Danckwardt-Lillieström, fru Julie Reutersvärd, född Danckwardt-Lillieström och fru Karin Floderus, född Danckwardt-Lillieström. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Ett av tiden grumlat motiv från Linköping där orienteringen inte är uppenbar utan vägledning. Kameran stod uppställd på Stångebro-sidan mitt emot hamnområdet och var riktad rakt söderut. Framför husgruppen till vänster skymtar Stångebromonumentet. Fabriksbyggnaderna till höger tillhörde vid tiden Brogrens bryggeriaktiebolag, föregångare till det mer bekanta Centralbryggeriet. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Vid sekelskiftet 1900 lades nuvarande kvarteret Ekoxen ut med fyra tomter mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. De fyra tomterna delades i åtta som i hast bebyggdes med pampiga hus. Utmed Klostergatan lät disponent Johan Alfred Källström uppföra Klostergatan 60. Huset till höger, Linnégatan 14, gavs ett mer jugend-inspirerat uttryck.
Vy mot Solberga omkring förra sekelskiftet. Godsets huvudbyggnad uppfördes omkring 1750 genom försorg av dåvarande ägare generalmajor Simon Jacob Wennerstedt. I sammanhanget stiftades Solberga med underlydande gårdar till fideikommiss. Genom arv och giftemål kom Solberga att vid 1800-talets mitt övergå i släkten Dankwardt-Lillieströms ägo.
Gårdsinteriör från Wallenbergska gården i Linköping. Den parklika trädgården sköttes länge av trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg som bodde granne med gården, i den så kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15. Vid sin sida har han rimligtvis en av sönerna. I övrigt är bilden är odaterad men är sannolikt tagen omkring förra sekelskiftet.
Vy mot Nygatan 16 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet och miljön illustrerar tydligt den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden, med långsmala tomtindelningar där gårdshusen närmast bildade egna gator utan namn. Just detta gatuhus revs inte förrän 1971, då för att ge plats för vad som i folkmun kom att kallas Folksamhuset.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.