Eksta 177:1
Från 299 kr
Bro 98:1
Bro
Anga 42:1
Anga 35:1
Anga 159:1
Tanum 1643:1
Hemmesjö 99:1
Vamlingbo 232
Björketorp
Denna part av Bjärges låg förut alldeles intill Bergmans part och dessa två bildade tillsammans en sluten gårdsmiljö med byggnaderna placerade i en fyrkant, precis som uppe vid Bjärges Jakobssons och Melanders före skiftet, se Bild 568, 555 och 563. Denna part tillkom på 1760-talet genom en delning av Lilla Bjärges och skiftades ut till den här platsen 1870. Manbyggnaden ligger i en svag backsluttning, vilket har gjort det möjligt att gräva ut en källare under vardagsstugan i husets högra del, i övrigt har huset bara en sockel. En snickarglädjeveranda har nyligen tillfogats, liksom ett brygghus t h. Där emellan har man byggt ett plank som vindskydd. Mot stårgården står ett spjälstaket med traditionella dubbelgrindar med rombrutig överdel. T h om grinden står troligen ett brunnshus. Framför flovedstraven ligger en del virke, t v om grinden ligger stänger och t h om vedtraven står bruklavar och t v skymtar en brukkärra. Det är troligen om- och tillbyggnader av ladugården på gång! Träden är sannolikt popplar, vilka var omtyckta planteringsträd på 1800-talets andra hälft. Popplarna är borta sedan länge, på lillgården står det päronträd i stället. Annars är det mesta sig likt.
Masse har tagit en bild både av en gotländsk idrott och av en gårdsmiljö. Familjen Karlsson på Hallsarve var Masses vänner och det finns många bilder från denna gårdspart. Här spelar man pärk, ett mycket gammalt bollspel med två lag, en föregångare till tennis. Mannen längre bort i mitten skall serva och med handen slå bollen in i rutan, pärken, som ligger utlagd framför den främre mannen, som står beredd och ska ta emot serven. Uthusbyggnaderna på denna Hallsarvepart är från olika tidsåldrar. Byggnaden längst till vänster innehåller flera bodar och har magasin på loftet, därav alla små vädringsgluggar. Den är troligen byggd fram emot 1800-talets slut. Nästa byggnad med låga stenväggar och högt brant faltak är gammal, kunde nästan vara från 1700-talet, okänd funktion. Sedan följer ett tröskhus under faltak från 1800-talets andra hälft. Ladugården är byggd eller ombyggd till det här skicket på 1880-talet av fönstren att döma. Den innehåller lada bakom tröskhuset, därefter fänhus med hoimd, hoimdluckan syns tydligt mitt på väggen.
Östergarn 20:1
Östergarn 103:1
Öja 58:1-5
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.