Masse har gått längre upp på Botvidebackar och tagit denna miljöbild över de båda Botvideparterna. I förgrunden ses den betade backen med bandtunen på backanten, det ser precis likadant ut idag. Nedanför backen går käldvägen. T v står gårdens gemensamma bulsmedja. Båda parternas byggnader känner vi igen sedan föregående bilder, se Bild 652-660. Bakom gården syns lövträden i ängena, sjön skymtar där bortom och längst bort kan man ana Ljugarns udde.
Från 299 kr
Här ser man att gårdstomten ligger lågt, höstregnen har mättat marken så vattnet flyter ovanpå. Den gamla gårdsplatsen öster om vägen låg lite högre. Man ser att ladugården troligen hade två fähusdelar med en genomkörning emellan. Längst bort var det lada. Taket är täckt med halm och har vindskivor med vingliknande avslutningar. Boden är nog en vedbod, mot vars bakvägg det står en väldigt hop med stör till bandtunar.
Porträtt av kyrkoherde Albert Otterström. Sin prästliga bana började han 1882 som pastorsadjunkt i Östra Ryd. Efter vidare tjänster i Östra Eneby och Jonsberg inflyttade han som komminister till Viby. Från 1895 gift med Ida Ingrid Helena Svartling. Äktenskapet blev dessvärre kortvarigt. Cancer rykte bort henne i juli månad år 1900. Ny hustru fann Otterström 1903 i Sigrid Sofia Kalén. Makarna flyttade till Gårdeby 1907 där tjänsten som kyrkoherde erbjudits. Otterström avled 1938 i Linköping, där makarna varit bosatta sedan 1930.
Född och uppvuxen i Vimantorp i Kisa fick Frans Widell efter seminariestudier i Linköping sin första anställning som folkskollärare i Nykil. Året var 1879 och platsen skolhuset i Lund. Redan året därpå flyttade han till skolan i Bäck och här kom han att bli kvar livet genom. Samma år gifte han sig med Johanna Karolina Nilsdotter, bördig från Västra Harg. Paret kom att få tre döttrar innan Frans hastigt gick bort i sviterna av njurinflammation. Han var då precis fyllda 44 år.
Nygatan 32 i Linköping 1929. Året före bilden hade sista ägaren av familjen Dufva gått bort och gårdens hus kom inom kort att rivas. Under sin sista period benämndes platsen som Mamsell Dufvas gård och bakom namnet stod Erika Dufva (1844-1928), enda överlevande barn till makarna Carl Erik Dufva och Carolina Lindberg. Varför dottern kallades "mamsell" är tämligen obegripligt, då hon en period var gift med godsägaren Carl Fredrik Fahlström. Äktenskapets korta längd kan möjligtvis förklara synen på henne som ogift.
År 1926 revs delar av den äldre träkåkbebyggelsen i kvarteret Däckeln. Östergötlands museum var där för att dokumentera den rest kvarteret bar av det gamla Linköping som nu skulle bort. Bland fotografierna togs denna gårdsinteriör av husen i hörnet av Nygatan och Klostergatan. I bakgrunden reser sig makarna Linds vid tiden nyuppförda fastighet. Parets efternamn klingar för Linköpingsbor välbekant i sammanhanget av bagerier och konditorier.
Vinjetterat porträtt av Signe Österberg. Vid tiden för bilden var hon i 30-årsåldern och bodde ännu hemma och skulle så göra länge än. Fadern hette Frans Wilhelm Österberg och var en framgångsrik handlare i Linköping med butik invid Stora torget. Modern hette Ida Brogren och var bördig från Gammalkil. Efter föräldrarnas bortgång 1914 respektive 1917 bodde Signe kvar i föräldrahemmet och försörjde sig som sånglärare. Hon gick bort som ogift 1950.
Linköping i ett kolorerat skimmer. Vy utmed S:t Larsgatan från gatans möte med Vasavägen. Det vackra hörnhuset stod klart 1905 och var beställt av Linköpings Litografiska AB. Namnmärket LLAB kan skönjas i fasaden. Längre bort utmed S:t Larsgatan anas S:t Larskyrkan med det uttryck kyrkan fick efter 1906-07 års restaurering. Innanför planket -närmast till höger i bilden- kom Frimurarehotellet att invigas 1912. Sammantaget lämnar dessa nedslag en datering av brevkortets motiv till omkring 1910.
Man hade det till synes idylliskt i Sjöbacka den här dagen då fotograf Didrik von Essen kom på besök. Sannolikt var han väntad, möjligtvis beställd och med ett hastigt arrangemang skapades ett harmoniska ögonblick. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
Stångån med Kinda kanal från Stångebro med kameran riktad söderut. Vattendraget delade i historisk tid Linköpings stad från dess omland i öster. Det förklarar bebyggelsemönstret som avspeglas i bilden från 1906. Ännu var Tannefors-sidan mot ån i det närmaste obebyggd med undantag av industrier och mer funktionella anläggningar. I bilden ses roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Strandzonen till höger var däremot tidigt bebyggd. Närmast delar av fattigvårdens anläggning.
Porträtt av fröken Anna Hässler. Född i Högsby under till synes goda förutsättningar. Allt förändrades när fadern avled "vådligen genom bösskott afgående" och modern kort därefter dog av "okänd orsak", endast 30 år gammal. Där emellan hade även en bror gått bort i mässlingen. De kvarvarande syskonen skingrades och Anna kom till släktingar i Vadstena. År 1885 flyttade hon till Linköping och var där verksam som folkskollärarinna livet ut.
Porträtt av körsnären Ernst Fredrik August Neuman. Född 1816 i Hainau i nuvarande Tyskland inflyttade han till Linköping från Stockholm 1845. Från 1849 gift med Anna Elisabet Zetterling, bördig från Godegård. Hon var då änka med tre barn efter körsnären Johan Fredrik Eriksson som gått bort 1841. Neuman hade kort före äktenskapet köpt en gård vid Storgatan strax öster om Stora torget. Med tiden bjöd han in sin hustrus äldste son i rörelsen som drevs vidare under namnet Neuman & Eriksson.
Herrborum i Sankt Anna bär på en komplicerad byggnadshistoria. År 1638 lät riksmarskalken Axel Banér uppföra en lång bostadslänga i en våning, vilket motsvarar ytan av dagens bägge huskroppar. Längan separerades på 1770-talet när dåvarande ägare, riksrådet Göran Gyllenstierna, lät riva bort 1600-talshusets mittparti. Genomgripande ombyggnad skedde vidare under 1840-talet vilket gav fasaderna sin nuvarande karaktär i senempire. I början av 1890-talet sammanbyggdes husen med en låg mellanbyggnad som kvarhåller intrycket av två separata hus.
Brahegatan i Gränna med S A Andrée födelsehus närmast till vänster, en tvåvåningsbyggnad med locklistpanel och valmade gavlar. Markiser vid tre av andra våningens fem fönster. En skylt ovanför dörren: "APOTEK" och två stolar till vänster om dörren. En man, suddig, hukar sig vid dörröppningen. Trottoaren utgörs av två rader med borgmästarsten. Gatan är belagd med kullersten. Större och mindre barn står längre bort på gatan och tittar mot fotografen.
Umeå station. Klockan är 13.43 och persontåg 2774 har ankommit från Holmsund och om 9 minuter skall det avgå mot Vännäs. Vagnarna håller på att växlas samman och längst bort på spår två håller J-loket på att växla fram resgodsvagnen F1 som skall kopplas framför resten av tåget som står vid plattformen. Vagnarna är SJ C3e 2536, SJ C3d 2178 och SJ BCo4 1737.
Kv. S:t Botvid, S:t Olofsgatan 48. Tidigare S:t Olofsgatan 67. Kallades därför 67-an. Byggdes 1905 av fabrikör Frans Johansson. Var från början bostadshus och kallades efter ägarens förnamn "Franska palatset". Tornet, som syns på bilden, togs bort i början av 30-talet. Frans Johansson startade Rantens Strå- och Filthattfabrik vid Bangatan 10. Fadern hästhandlare Josef Johansson hade f.ö. stallar på området. Där var senare slakteri och är nu lagerbyggnader för "Skinnville". Hattfabriken flyttade till S:t Olofsgatan 42.
Tornets invigning 1903.1. Dr. A.P. Westerberg, 2. Stationsskrivare Sven Lagerstedt 3. Doktorinnan Schiller. 4. ??. 5. Greve Sparre på Vreten , ev.Greve Posse(?). 6.??.7. Möjligen borgmästare Sigurd Koch. 8. Tandläkare Axel Rane.9. Doktorinnan Odenius.10. Dr. Odenius(längst bort i dörröppningen). 12. Landshövding Sjöcrona . 13. Godsägare Lars Ekberg. 14. Fru Ekberg.15. Och 16. ???. 17. Riksdagsman Adréasson, Bälinge, Aligsås. 18. Dr. Karl Schiller. 19. ??. 20. Folkskollärare Alfred Hallenius. 21. Statsfiskal Karl Edward Lagerborg.
Gårdsinteriör. Längst bort i huset mitt för vagnarna i den öppningen, som syns där, var en brunn. En gång drunknade en man där. Det går en källåder genom alla fastigheterna på denna sidan torget. På Thulinstomten, som är nästa tomt, var också en brunn. På Flygarns, som ligger på andra sidan brandgatan från torget, var även en brunn. Det var gott, men lite vatten i de brunnarna.
Hörnet av Scheelegatan - Torstenssongatan. Ängshögens södra gånggrift. Efter åverkan 1885 återlades de borttagna stenarna, men enl. uppgift även andra stenar, som ditfördes. På ett av blocken finnes skålgropar. Kammaren mäter 9 m. i längd, 2,4 m. i bredd samt gången 7,7 m. Antikvitetsakademien medgav 1909 endast att så mycket av gravkullen fick borttagas att en meter skulle finnas kvar mellan högkanten och gångens yttersta häll. Man tog emellertid bort intill stenen.
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Första stora sprängskottet har gått för det nya pappersbruket i Vargön den 17/4 1959. Jättegrytor som sprängdes bort. Gösta Svensson och hembygdsföreningens ordf. Karl-Johan Höglund medverkade till att de som finns bevarade utanför PM 5 räddades undan de övrigas öde som blev tippen på Kasengärdet. Efter sprängningen var märkligt nog de flesta oskadade. Troligen var antalet grytor 9 st.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.