Båtutflykt Danmark 1. Bror Pettersson, Torrekulla. 2. Nils Petersson, Livered. 3. Erik Karlsson, Tollered. 4. Ottilia Petersson, Livered f. 1882 d. 1967. 5. Evelyn Petersson, Livered f. 1912 d. 2000. 6. John Persson f. 1909 d. 1982. 7. Iréne Karlsson, Tollered f.1912. 8. Gunnar Karlsson f. 1901 d. 1979. 9. Tekla "Titti" Karlsson, Midsommarvägen f.1902 d. 1972. 10. Iris Johansson-Persson, Livered f. 1913 d. 2004.
Från 299 kr
Vommedal Östergård 2:41 och 2:90 "Olas" (till höger) år 1979. Ladugården till vänster är från tidigt 1800-tal. Avkortad. Huset till höger är byggt av Olof Bengtsson "Ola" 1800. Det är ombyggt flera gånger. Det vita huset i bakgrundens mitt är uppfört av Gustav Johansson 1922. Han och hustrun Judit var de sista som brukade gården. Judit var släkt med Olof Bengtsson. Relaterat motiv: A0739.
Sjömannen Knut Hagberg (1885 - 1980), med solglasögon och käpp, står vid en bänk utanför Brattåshemmet våren 1979. Född i Haga församling i Göteborg 31/12 1885, där föräldrar hade speceriaffär. Han gav sig av år 1903 och besökte alla världsdelar. Han återkom till Kållered omkring 1930 från Antwerpen och bodde i sin syster Valdeborg Johanssons hus på Streteredsvägen 12. Hans mor Johanna Eriksdotter var född i Vommedal Östergård "Olas", syster till Maria och Josefina Eriksson.
Arboga Kvarn och Maltfabrik, del av exteriör. Den dekorativa skorstenen syns ovanför gaveln. Magasin i förgrunden. Anläggningen är tagen ur bruk. Det som kom att bli Arboga Kvarn och Maltfabrik anlades 1821 av Jonas Örström. Kvarnrörelsen startade 1915. Vetemjöl av märket Guldsnö producerades här. Kvarnrörelsen upphörde 1967 medan maltproduktionen fortsatte till 1972. Läs om Arboga Kvarn och Maltfabrik: Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsböcker från 1979 och 1999 Reinhold Carlssons bok Arboga objektivt sett
Kalmars stads sigill är Nordens äldsta bevarade stadssigill. Det hängdes under ett brev gällande en arvstvist, avsänt från Kalmar till Lübeck omkring 1255. Sigillet förvarades fram till andra världskriget i Archiv der Hansestadt Lübeck varifrån det bortfördes i krigets slutskede. Tillsammans med den mängd andra arkivalier fördes det på krångliga vägar till Moskva. Efter Sovjetunionens fall återlämnades 1½ långtradare arkivalier till Lübeck. Bland denna mängd papper, pergament och sigill återfanns Kalmars sigill så gott som oskatt. Det förvaras nu åter i Lübeck. Kalmar Stads Historia I (Kalmar 1979), sidan 220.
Sture Ärlebeck Ärlebeck avlade officersexamen vid Krigsskolan 1963 och utnämndes samma år till fänrik vid Södermanlands regemente. Han befordrades 1971 till kapten i Tekniska stabsofficerskåren. Han var sektionschef på Försvarets materielverk (FMV) 19731982. År 1974 blev han major i generalstabskåren och 1979 överstelöjtnant. Åren 19821983 var han bataljonschef vid Södermanlands regemente. Han var överingenjör och chef för Stridsfordonsbyrån vid FMV 19831990 samt chef för Fordons- och intendenturavdelningen 19901998. År 1984 befordrades han till överste och 1990 till överste av första graden i Generalstabskåren. Sture Ärlebäck invaldes 1985 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Källa: Wikipedia Sture Ärlebeck avled den 1 augusti 2020.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Statens Järnvägar, SJ Eltåg med lok Ds 402 i vintermiljö Vid bandelen mellan Järna och Katrineholm D 402 ASEA 1936 Littera Ds, från 1952 Dk, från 1963 Du. Hallsberg 1975. Slopad 1978. Skrotad 1979 i Vislanda. Holbonäs ligger precis vid gränsen mellan Flens- och Katrineholms kommun (tillhör Sköldinge/Katrineholm) strax efter Stenhammars skans. Holbonäs är en herrgård från 1700-talet som ligger vackert vid sjön Valdemaren Holbonäs ligger precis vid gränsen mellan Flens- och Katrineholms kommun (tillhör Sköldinge/Katrineholm) strax efter Stenhammars skans. Holbonäs är en herrgård från 1700-talet som ligger vackert vid sjön Valdemaren
Mölndals station och vägbron Mölndalsbro sedd norrut från Göteborgsvägen 3. Den modernt flerfärgade glasbyggnaden, designad av arkitekt Gert Wingård, är Broplatsens buss- och spårvagnshållplats samt tågstation med servicebutik, rulltrappor och hiss. I mitten pågår nybygget av SCAs runda, vita kontorsbyggnad. Till höger ser man Mölndals centrum med den gula tegelbyggnaden Centrumhuset som ligger i början av Brogatan (tidigare Frölundagatan). Tidigare låg här en del av kvarteret Broslätt som försvann när vägbron byggdes. Göteborgsvägen-Kungsbackavägen var förr E6. Nu har den intensiva trafiken flyttat ut på motorvägen (färdig 1979) och Göteborgsvägen har blivit hållplats för bussar och spårvagnar.
Stenkällare tillhörande gården Bölet 1:3 "John Andreassons" och "Johannes Erikssons" år 1979. Backen till vänster kallas "Krakebacken". Stenkällaren är riven. Anledningen till att gården har två namn (Andreassons och Erikssons) är att gården var en gammal släktgård från tidigt 1700-tal. Sista ägaren av den släkten hette Alida Eriksson och hon var gift med Johannes Eriksson (född 1842). När Alida avled 1928 sålde barnen (Staffan Bjerrhedes farmor var en av dem) gården till en kvinna som hette Lotta Hansson, hon drev en slöjdaffär i Göteborg. Lotta gav gården till två syskonbarn; John Andreasson och hans syster Emma. De blev de sista brukarna av gården. Relaterat motiv: A1658.
Engesberg. 1947. Badvik med campingplats och vandrarhem. Där anlades på 1970-talet en hamn för trålare, i viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett mycket stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att användas som industriområde. Så blev det inte. Det kom ett uppfostringshem för pojkar till platsen 1915, hade startat i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg ombildades 1927 till skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårdsbyggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknadsfördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Norrlands-Posten.
Engesberg lusthus. 1947.En badvik med camping och vandrarhem. Anlades på 1970-talet en fiske-hamn för trålare, i viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet, ett stort lantställe, men köptes 1891 av Gävle stad för att användas som industri-område. Så blev det inte. 1915 flyttades ett upp-fostringshem för pojkar till platsen. Hade startats i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg blev 1927 ett skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende. I herrgårds-byggnaden öppnades 1979 en servicebutik och en servicebutik, i annexet finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknadsfördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Gefle Dagblad.
Engesberg. 1947. Engesberg ligger på Norrlandet i Gävle kommun, en badvik med campingplats och vandrarhem. På 1970-talet anlades en fiskehamn för trålare. I viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att bli industriområde. Så blev det inte. 1915 flyttade ett uppfostringshem för pojkar till platsen. Hade startats i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg blev 1927 ett skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårds-byggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet, den äldsta byggnaden, finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknads-fördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Arbetarbladet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.