Västerås slott. Planritning 3 trappor 1840-talet, Uppmätning L.P. Nordstedt.
Från 299 kr
Postbudet Anna Greta Svensdotter på linjen Vetlanda-Föreda, 1840-talet.
Knapegården, prov på bruksrevetering med pinning i norra flygeln, 1840-talet.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Hamnen på Signildsskär från 1700-talet.
Vägsjöfors bruks kontorsbyggnad från 1700-talet.
Strängnäs vid slutet av 1700-talet
Loftbodar från 1700-talet, Husby Västergård
Bänkdyna 1700-talet röllakan från Locktorp.
Bodar från 1700-talet vid Farfarsstugan.
Danbyholm, Parkflygeln uppförd på 1700-talet.
Botholm omnämns redan på 1700-talet.
Karren med manbyggnad från 1700-talet.
Örboholm med manbyggnad från 1700-talet
Dammkärr med manbyggnad från 1700-talet.
Interiör från Ystad på 1850-talet. Rekonstruktion i Tobaksmonopolets museum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.