Folkungagatan västerut från nr. 77, nu 129. Erstagatan och Ersta sjukhus. I fonden Navigationsskolan med byggnadsställningar. Nu Stigbergsparken.
Från 299 kr
En man och några barn står vid Erstagatan 14. Erstagatan och Erstagatans trappor norrut vid korsningen med Folkungagatan.
Tjärhovs tvärgränds trappor mot norr.
Tjärhovsgatan österut från Borgmästargatan. T.v. Tjärhovsgatan 57-61. Nuv. östra delen av Stigbergsparken.
Stigbergsparken. Tjärhovsgatan 61-63, rivet 1908.
Bostadshuset på Stora Almås med familjens hund och stora snäckor runt rabatten
Bostadshus på ågård på norr, Västerlånggatan 1. Tulpanerna blommar i rabatten och trädgårdsmöblerna är utställda.
fotografi
Förslag till ny ordning i domkyrkoparken som aldrig kom att realiseras. Historiskt har området runt kyrkan använts som kyrkogård. Före invigningen av griftegården 1811 var domkyrkans tomt stadens enda begravningsplats som utnyttjades för både stads- och landsförsamlingen, liksom för döda från lasarettet och slottshäktet. Efter att begravningar upphört lämnades tomten närmast åt sitt öde. Först 1910 initierades en förändring och man gav den store utvecklaren av svenskt trädgårds- och parkväsen Rudolf Abelin d.y. i uppdrag att göra upp en plan för den gamla begravningsplatsen. Det är i det sammanhanget bilden av ett av hans planförslag tillkommit. Där framgår Abelins idé om att kyrkan borde "stå på grönt", att gräsmattor skulle nå kyrkan kompletterade med öppna rabatter. Förslaget föll, främst av kostnadsskäl.
Vykort, "Halmstad Utställningen." visade entrén med tre högsmala valv. Halmstadsutställningen 1929 ägde rum 20 juni–5 augusti och invigdes av kung Gustaf V. Utställningen arrangerades på initiativ av Halmstads hantverks- och industriförening i syfte att visa upp vad Halland hade att erbjuda inom hantverk, industri och konst. Utställningsområdet byggdes upp kring Högre Allmänna Läroverket som en ny trästad och arkitekt var Uno Forthmeiier. Läroverkets salar användes för utställningar. På annexets vindsvåning visades den moderna halländsk konsten och de sex deltagande konstnärerna bildade därefter Halmstadgruppen. Nöjesfält och utskänkningsställen fanns på området som kvällstid lystes upp av 5000 lampor. Stadsträdgårdsmästaren Gunnar Svensson hade anlagt grönområden och rabatter. Staden passade också på att marknadsföra sig som en badort tillsammans med Tylösand för att locka turister.
Skånegården Trädgård Uppmätning och inventering av växter. SKÅNEGÅRDENS TÄPPA 1997-05-20 AMO Stor mängd växter med placering i rabatten utefter gården, solrundningen och de två odlingskvarteren däremellan. Arkivnumrering 418.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Dagens Nyheter, 13-08-1943: Kolapapper och glasspinnar i rabatten järnvägsträdgårdsmästarens stora problem.
En man vattnar blommorna i rabatten och en flicka spelar krocket på grusgången vid tändsticksbolagets arbetarbostäder i kvarteren Jägmästaren/Järnbäraren i Jönköping.
Ett äldre par (föräldrarna) poserar med sin son framför sitt bostadshus. I rabatten vid kvinnans fötter skymtar en s.k. skrattkula av glas.
Hela familjen Jonsson: Nils, Hjärtum 1918-01-09, Sven, Hjärtum 1915-05-14, Erik, Hjärtum 1919-07-26, Olof Jonsson, Hjärtum 1882-11-15, Olga, född Olsson, Forshälla 1891-05-12, framför rabatten med pingstliljor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.