Bostadshus. Den 5 december 1949. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. En del av personalen bor i egna hem som uppförts med subvention från bolaget
Från 299 kr
Hemsta. Den 28 februari 1949. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. En del av personalen bor i egna hem som uppförts med subvention från bolaget
Småhus. Den 5 december 1949. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. En del av personalen bor i egna hem som uppförts med subvention från bolaget
Maj månad 1953. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. En del av personalen bor i egna hem som uppförts med subvention från bolaget
Bostadshus. Den 25 september 1948. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. En del av personalen bor i egna hem som uppförts med subvention från bolaget
Tvätteri. Den 25 september 1948. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. Bolaget har också bidragit till uppförande av fritidslokaler av olika slag.
Samlingsrummet i f.d. tvättstugan. Den 25 september 1948. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. Bolaget har också bidragit till uppförande av fritidslokaler av olika slag.
Karskärgården. Den 25 september 1948. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. Bolaget har också bidragit till uppförande av fritidslokaler av olika slag.
En kvinna står ute, poserar i en sockendräkt. Klädd i högtidsdräkt från Österåker , Södermanland som den bars kring sekelskiftet 1900. Kan möjligen också vara den s.k. Tullgarnsdräkten som bars av trädgårdspersonalen på Tullgarn komponerad av drottning Victoria och i högsta grad inspirerad av Österåkersdräkten.
Man kan lätt sörja rivningen av Repslagaregatan 34 i Linköping. En tröst kan vara att den påföljande fastigheten ger husrum till så många fler och att det nya husets arkitektoniska värden kommer att uppskattas i högre grad med tiden. Det mesta har ju sin tid. Tomtaffären till bildens fastighet gjordes upp år 1906 och kort därpå lät garnhandlaren Carl Ferdinand Pettersson uppföra huset för sig och sin familj. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Våren 1966 och saneringen av norra Hejdegården i Linköping är i allra högsta grad en realitet. Tinnerbäcksgatan 4 kort före rivning, ett av områdets hastigt uppförda hus för att möta det sena 1800-talets stora inflyttning till staden. För orienteringens skull nämns fastigheten Gripgatan 16 med butiksdel som skymtar bortom 4:an. I samband med omdaningen av området kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen och bildens del bli del av Gripgatan.
Bland Linköpings centrala gatustråk torde Trädgårdsgatan vara en av de mer obemärkta. Med ett tidigare längre lopp kom gatan att begränsas till sträckan mellan Djurgårds- och Apotekaregatorna. Under den period stadens busstorg var placerat i området -och vidare parkeringyta- utsuddades dessutom gatans läge i viss grad. Före den beskrivna epoken var gatan emellerid kantad av hus. Fotoåret 1946 hade några rivits för att ge plats för nämnda busstorg men Trädgårdsgatan 8 och vidare skulle ännu stå kvar en tid.
Porträtt av Carl Anton Odén. Född och uppvuxen i Valdemarsvik som son till handlaren Anders Gustaf Odén och makan Augusta Charlotta Häger. Efter militär kadettskola antogs han år 1870 som underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1874 innehade han löjtnants grad vid samma regemente. Han avled hastigt i ett slaganfall under ett nattågs uppehåll i Alvestad den 22 september 1884. Han var då på väg till Linköping för att där besöka sin färstmö, fröken Schwerin.
Från Tannefors kvarnby 1949. Tiden för kvarndrift och annan vattenburen industri ser sitt slut. Kvarn 11 låter vattnet passera otämjt och inhyser istället smedja och reparationsverstad. Annat var det förr när kvarnens hjul och turbiner lät sig snurras och kvarnen stod öppen för luffare till den grad att den gick under namnet Krypin. Året efter bildens tillkomst började man anlägga Tannefors kraftstation som slutligen reglerade fallet.
Född 1838 på säteriet Ed i Sund socken inledde August Åstrand redan i unga år en militära karriär som kadett vid Karlbergs krigsskola 1853. Ännu ej fyllda 20 var han i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vid tiden för bilden hade han nått löjtnants grad och han kom över tid att avancera till överstelöjtnant. Han avslutade sitt militära liv som överste och därmed chef över Jönköpings regemente.
Reproducerat porträtt av fältväbeln Lars Gustaf Gyllenhammar. Från år 1818 sergeant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Hans militära bana varade vid regementet till år 1837, då han erhöll avsked med furirs grad. Gift år 1828 med Chatarina Maria Samuelsson. Makans far ägde vid tiden Stjärnesands säteri i Malexander. Efter dennes bortgång år 1847 kom godset i Gyllenhammars ägo och blev även familjens bostad. Äktenskapet gav makarna tolv barn, vilka samtliga nådde vuxen ålder.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.