Från 299 kr
Diapostiv, fönsterbild med motiv från Floda. Tre kvinnot (kullor) i traditionsenlig dräkt, varav en sittande på kärra med man och litet barn, vilken drages av arbetshäst. Kyrka i bakgrunden.
Förspänd arbetshäst Tillv.tid: 1934 Övriga nr: 42 Repro nr: Registrator: TR RealNr: 231 7 Motiv_spec: ARBETSHÄST RealNr: 244 Motiv_spec: ROTFRUKTSODLING RealNr: 241 Motiv_spec: JORDBRUKSARBETE RealNr: 241 Motiv_spec: LANTBRUKARE Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: KARLSSON ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: GÖTLUNDA By: Gård: Fastighet: HAGEN Adress: Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: SKÖVDE MUSEUM Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKÖVDE By: Gård: Fastighet: Adress:
EN MAN KÖR EN HACKA ANSPÄND MED HÄST. Tillv.tid: 1934 Övriga nr: 42 Repro nr: Registrator: TR RealNr: 231 7 Motiv_spec: ARBETSHÄST RealNr: 244 Motiv_spec: ROTFRUKTSODLING RealNr: 241 Motiv_spec: JORDBRUKSARBETE RealNr: 241 Motiv_spec: LANTBRUKARE Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: KARLSSON ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: GÖTLUNDA By: Gård: Fastighet: HAGEN Adress: Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: SKÖVDE MUSEUM Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKÖVDE By: Gård: Fastighet: Adress:
Söderhjelm Allan, godsägare
Gårdsinteriör från Stenhusgården, Storgatan 56 i Linköping. På gården drev vid tiden smeden Carl Johan Hall sin verksamhet. Här skoddes hästar och lagades vagnar, den nya tiden representeras av att även cyklar reparerades.
Linköpings fasta brandkår framför stadens dåvarande brandstation i den vad tiden kallat fröken Westrings gård invid Ågatan. I grunden fast brandkår hade staden haft sedan år 1891, då sex man anställdes mot en årlig lön av 100 kronor. Man hade tidigare stött sig mot en frivillig brandkår, som en tid avlösts av en värnpliktig, och som år 1881 landat i en organisation gemensam med polisen. Efter de svåra stadsbränderna i Sundsvall och Umeå 1888 krävde brandförsäkringsbolagen att brandberedskapen ytterligare måste skärpas i landets trästäder, och i Linköping skapades den ovan ständiga brandkår. Efter Maria Sofia Westrings död 1872 hade Linköpings stad erhållit gården som donation för bildande av ett så kallat arbetshus för stadens fattiga. Stadsfullmäktige kom vidare att döma ut gården såsom varande olämplig för ändamålet, och valde istället att låta en i sammanhanget skapad fond växa för en bättre lösning. Efter reparationsarbeten på gården kom den istället att från 1892 fungera som stadens brandstation, och var i funktion tills ny och mer ändamålsenlig station stod klar 1915. Upplysningsvis lät den nämnda fondens medel vänta på sig. Först 1928 beslutades att medel skulle utlösas som del i byggkassan för uppförandet av Hjälmsäters ålderdomshem.
Vy över Stora torget i Linköping år 1900. I bildens vänsterkant skymtar gaveln till Stora hotellet. Den orginella hörnfastigheten på motstående sida av Storgatan uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner kort efter den stora stadsbranden år 1700. Till höger Linköpings gamla rådhus. Byggnaden stod klar år 1799 och kom vidare att köpas av staden för att ge plats åt rådhusrätten och stiftets domprost. Från år 1837 fungerade botteplanet som banklokal för Östgötabanken.
UJ Lok 4. Ulricehamns Järnväg. Ulricehamns äldsta stationshus.
Rekognosering av Inlandsbanan. Storbackens färja.
Dala-Hälsinglands Järnväg Banbyggnad 1896.
Vy mot Askersund järnvägsstation.
Gällivare-Porjus. Rälstippen, km 48.Vintern 1910-1911. Från bygget av arbetsspåret mellan Gällivare och Porjus. Bilden visar snöskottning vintern 1910/1911. Man skottade i princip undan snön och började lägga ut sliprar och spår på den frusna marken.
Vy över Ånäsvägen, Göteborg.
Stocksund gamla station
Handelskvarteret i Porjus 1911-04-20.
Överlämnat av byråchef Lindskog personaltaxebyrån Lövhults fritidsgård.
Stommen Smeby.
Skördearbete.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.